KORPSKRIFTEN
...
Marknad
Logga in
Meny
Folktro & Sägner

Tomten tager vård om barnen.

Transkriberad uppteckning

I Framstu skötte tomten en natt en liten gosse. Gossen hade vaknat och börjat gråta, men modern vaknade inte. När modern sedan vaknade, satt tomten på spisen, dit han dragit vaggan, och satt nu och vaggade barnet.

Socken Korsholm
Arkivinstitution Institutet för språk och folkminnen
Licens Creative Commons (CC-BY)
Originalpost Visa på Isof Folke

Scannat arkivblad

Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.

Öppna i full upplösning
Scannat arkivblad: Tomten tager vård om barnen.

Fler sägner från

Korsholm,

Rået hindrar person att få fisk eller villebråd.

En allmogeman berättade, att »sjögubben» valt till sin vistelseord ett litet träsk i Västervik. Han hade en gång med några kamrater gått till träsket för att fiska med not, och de fingo så mycket fisk, att notkilen, var alldeles full, men den satt fast som ett orörligt berg, och det var alldeles bestämt sjögubben, som höll fast den. De nödgades därför lämna noten i träsket till följande dag, då de med lätthet fingo den därifrån, men det var endast därför, att sjögubben hade tömt alla fiskarna ur noten.

Uppteckning Läs sägen →
Korsholm,

Rået hindrar person att få fisk eller villebråd.

En vacker sommardag for ett följe stadsbor dit [till ett litet träsk i Västervik] för att, som de sade, fylla sin båt med fisk men ej låta sjögubben spela sig något spratt. Men lång näsa fingo de, ty de fingo endast en helt liten gäddstackare. Däremot förlorade de sin båtdragg, vilken förlust de tillskrevo sjögubben.

Uppteckning Läs sägen →
Korsholm,

Rået låter ro sig över ett vatten.

En fiskare stod en dag i begrepp att fara ut i fiske. Han hade gjort båten i ordning och skulle just lägga ut från land, då ett sjörå uppenbarade sig. Rået bad, att fiskaren skulle ro honom över fjärden och landsätta honom på ett uppgivet ställe. Fiskaren lovade göra detta, och rået satte sig i bakstammen av båten, varpå det bar av. Men rået var så tungt, att vattnet nästan trängde in i båten. Fiskaren blev förskräckt, ty han trodde, att rået ville dränka honom. Han ville därför vända om, men rået uppmanade honom att lugnt ro vidare — han behövde ej frukta någon olycka. När de närmade sig målet för sin färd, hörde fiskaren högljudda rop från stranden, och när han tittade dit, såg han ett annat sjörå, som skrek, att han skulle vända om. Han blev nu villrådig, men rået i båten uppmanade honom att fortsätta färden och lovade honom god betalning. Han rodde därför vidare. Just som han skulle landa, hoppade rået ur båten i sjön. Det andra rået sprang också ut i vattnet;varpå de häftigt röko i hop, så att båten så när kantrat av svallet. Fiskaren rodde skyndsamt bort. När han sedan om natten lade ut bragderna, fick han så mycket fisk, att han ej ensam förmått bärga fångsten i båten. Men sjörået, som på detta sätt betalat rodden, kom och hjälpte honom. Detta gjorde han även framdeles, var gång fiskaren lagt ut sina bragder.

Uppteckning Läs sägen →
Utforska fler sägner & folktro
MIMER // Kunskapsassistent KLAR