Transkriberad uppteckning

I Klärkas, en gård i Rökiö by i Vörå, grasserade tomten i stallet. Han tyckte inte om hästar, som hade glosögon. Han ryckte höet undan dem, skällde och sade: »Vitfot, vitfot! Glosöga, glosöga!» Sedan då de flyttade gård och stall och togo bort sista stocken från stenfoten, satt tomten på en sten och grät. »Vad sitter du där och gråter, kom på!» sade karlen, som körde. Tomten satte sig på, men med detsamma blev lasset så tungt, att hästen hade göra att draga. »Lätta nu lite», sade karlen. Tomten gjorde som karlen bad, och lasset vart lättare.