Transkriberad uppteckning

Tomten skulle [på julkvällen] till sist få sin del, för att han inte skulle flytta utan fortfarande släpa och draga till huset. Man trodde, att han bodde på vinden, och därför bar man mat åt honom dit. Det berättas om en listig dräng, som husbonden hade skickat med mat åt tomten, att han åt upp gröten och lade skräp i stället i fatet. Då blev tomten arg och sade: »Sju mil och sju skyl och bara skräp i fatet!» Och så övergav tomten stället.