Transkriberad uppteckning

En gård i Närpes säges ha hyst en tomte, som alla höstar fyllde rian med otröskad säd. Säden tog han från åkrar, som lågo minst sju mil från gården. Bördan, som alltid bestod av sju skylar, bar han på ryggen, kastade in den i rian och ropade: »Sju mil och sju skylar!» Varje afton ställde husbonden ett fat gröt på vinden åt tomten. Emellertid måtte han ha tyckt, att det gick väl mycket gröt åt, ty en afton fyllde han tomtens fat med avskräde. När denne kom för att äta, blev han så vred över den föda, man vågat bjuda honom, att han kastade ned fatet från vinden. Själv följde han efter med ett sådant dån och brak, att husbonden trodde, att hela huset skulle störta samman. Efter den stunden visade sig tomten aldrig mer i gården, vars rikedom försvann.