Transkriberad uppteckning

En bonde i Vallgrund var en gång nära att drunkna, då han simmade. Han sjönk ner till botten och var redan halvt medvetslös, då hans kamrater på stranden ropade: »Nättjen, halder du an, så släpp lös an!» Så snart den drunknade hörde detta, så sparkade han en gång mot bottnen och kom upp på vattnet, och kamraterna togo honom i håret och förde honom i land. Då han kom upp på stranden, var vänstra foten blå, och där hade näcken hållit i honom. När man ropar näcken i namn, så släpper han den, som han tänker taga.