Transkriberad uppteckning

En gång var en skeppare till Stockholm från Finland. Så träffade han att vara där om julaftonsdagen, men han ville hem till kvällen och funderade, hur han skulle hinna en så lång väg. Så träffade han en lapp och frågade honom, hur han skulle slippa hem till kvällen. »Om jag får din rödvita kudda, som du har i ditt fähus, så ska du nog komma hem i kväll.» — »Det ska du få», tyckte skepparn. Lappen förde honom då i stugan sin och kallade fram den äldsta dottern sin. Då hon kom, så frågade lappen, hur fort skepparn skulle slippa hem. »Som fågeln flyger», svarade hon. »Det var för sakta», tyckte skepparn. Lappen kallade då in den mellersta och frågade, hur fort han kan komma till Finland. »Så fort man skjuter», svarade hon. »Det är för sakta», svarade skepparn. Gubben kallade då in den yngsta och frågade, hur fort han kan komma till Finland. »Som tanken», svarade hon. »Det är bra», svarade skepparn, och med det samma var han hemma, då folket kom ur badstun och de voro färdiga att gå att äta. Då de gingo åt kohuset, så var den röd- och vita kuddan, som stod innanför dörren, borta.