Transkriberad uppteckning

Äldre minnen från hänsvunna Jular ! Då göres början med "Lusse" Luciadagen ! Dagen inger högtidlighet i sinnet, såsom föregångare til Julen. Då ville den äldre generationen ha tröskningsarbetet med präl "Slaga" afgjort, De som hade mer att tröska och var bråskande, började kl. 5 på höslotten och slutade kl. 8 på kvällen. Och svinslakten var lusse för mängden en betämd tid, Dels derför att det var undangjort i god tid före jul, dels lika mycke derför att festligheten med lite lite extra fägnad med med eller mindre stimulantia skedde på samma gång, Så närmar sig juj, Då göres början med julaftonsmorgonen då en sup bjöds på sängen, Kaffe brukades då för tiden inte bland allmogen uti mina yngre år. Och när morgonsysslor undanstökats, Dekorera des med att spika upp granar vid ytterdörrar Och att sätta ut julkärven fogla- eller bygdespråk fulanek Uder tiden på förm kommer knekten att hämta julkost han var såväl som knektar i almänhet illa ordant enär utroten kunde vara 1 mil bort från stamroten, Det var då först att fägna hederligt, med mat och dryck, De som var ordentliga karar, för dem var det nog så högtidligt, för andra blev det en mer eller mindre besvärlig florshuva samt skrål och oväsen, Folk var så vandeliga så de sade att komme inte knekten viste de inte att det var jul, vår knektarote bestod av 5 bönder på ett mtl stamrote, och 2 dito på ett halv mtl utrote, "Apropos" Julkosten så ville den ene inte vara sämre än den andra så det blev en hel börda med sovel stora fina julkakor saml diverse småbrö, Sedan var det riksbekanta att doppa i grytan Så närmar sig kvällningen då kreaturen skulle var fodrade och sysslorna gjorda förrän julen ringdes in, Så vars julhalmen in i en 10 a 12 stukor "kärvar" vackra och väldoftande, vilka breddes på golvet efter det juleljus tänts. Ett par halmstukor lades framme vid bänken till hufvudgärd, Man lade sig, mest påklädd julnatten för att vara färdig till Ottesången Julkvällens badning försiggick arefter julbön, Och så Julaftonsmiddagspisning, derfter övades något julandakt, Sedan förströelse t. ex. gissa nötter, Man tar göpet fult och ruskar och säger huru många ? varvid den andre begär god glött,"glimt" och gissar sen räknades, sades rätt ändrades ägareannars erlades felande antal sades för många ssak samma - "Ett annat vis" Man tar en nöt i ena handen och kastar händerna om varandra och säger, Nåta, nåta, Gunne, det vore godt jag vunne antingen på eller under ? gissades rätt vann man nöten annars var det att erläga en - Att ta julbock ! Man tog lite långhalm och slog en knut vid bro met "vipporna" och klippte av till en fots höjd och fläkte isär till 3 ben, så lade man sig, på ryggen med huvudet intill och så var det till att upp med benen så att fötterna kunde knipa den med sig. - Boråsbommen. En person lade sig på julhalmem vid bänken varvid en person satte sig på varje sida med benen över axlarna och / tog fasta tag uti varandras starkt krumena fötter, sen var det att ta friska tag och komma på ett ben och få tag i bänken så gick det. Att lura mus". Man låg på samma vis och en person lade sig ovanpå med armarna under den liggandes armhålor, Och händerna hårt knäppta över nacken att nu orka stiga upp var ett svårt kraftprov som de flesta jullekar var. "Låna eld", Foket satte sig, på bänkar och stolar runt stuvan Och en person gick omkring hos den ene efter den andre och säger, Låna eld, varvid svartes Gack till närmaste granne, Nöjet utgöres i själva verket av att det i smyg växlades platser bak hans rygg vilket ibland blev så livat så mängden var i rörelse, då gälde att passa sig, den som inte hann sitta fick plats, fick sen låna eld. "Blåsa ur ljuset". Ett rep bands i gälträdet uppåt taket vid Tärren varvid den andra ändem fästes om ena ankeln på personen som lig- gande på magen med huvet åter i stugan varefter han til sist stod med fötterna rakt i vädret, men det var svårt att lyckas man kunde vara halvägs eller nära att lyckas, men vips vreds man åt sidan dragandes mängden av julhalmen med sig i den starka farten tillbaka, en både lustig och ansträng ande lek. - "Mussla Skor". Då satte sig alla i en rundel på golvet hälst en person av varje kön, så att kvinnorna kunde braka något av sina kjolar över männens knän att skon inte syntes varvid den som gick omkring hade sig ålagt att taga skon vilken forslades runt åt ett håll och styrades ansträngningen med att skon uppvisades än här, än där, hos den som skon fans hos blev skyldig hitta de dernäst. - "Draga kavle" Torde vara bekant Två personer sitta på golvet med fötterna hårt pressade mot varandra hållande kavlen midt över tårna då den armstarkare drar upp den andre - "Gömma Ringen" Man plaserar sig på bänkar och stolar runt rummet och en går omkring hos den ene efter den andre och säger, Gömma ringen fasligt väl, låt ingen menniska se den, - Sen var det att fråga den ene efter den andre, Hvem har ringen ? Så gissades, Sades rätt var det bra, Sades orätt måste erläggas pant, som sedan fick lösas, Då sades Jag sveder och bränner vem panrten känner, ägaren svarte Det är min, Då blev lösen ofta att kyssaa den eller den av andra könet, eller att säga så eller så som kunde roligast påhittas - Att lägga Räv. Tre nötter till huvudet 3 i halsen 3 i varje ben 12 i ryggen 15 i ring sen......................... räven räknades i raskt tempo utan att säga fel sålunda Huvet kunde huvet benet 3 klon 3 benet 3 klon 3 ryggen säger 12 gånger, åter benet 3, klon 3, nemnet 3, klon 3, rumpen 15 vid sista nöten får man veta att säga rump upp. Sades rätt vägen igenom hade man vunnit alla nötterna, sades fel hade man att erlägga till ny räv / Att preka Soa ! Man satte sig runt stugan på bänkar och stolar och en person försedd med en pinne gick omkring och först fråga vad namn de ville taga av suggans lemmar l.ex. ögat örat benet grisanet och så vidare hur det roligast kunde vrida till, Så prekades våldsamt och frågtes, vad ar bättre än ögat ? Wad är bättre än örat o.s.v. och det var till att svar kvickt så man slapp att hårt prekas, Och den prekade gick dernäst till den som hade lemmens namn som nämnts alt under publikens mer eller mindre lustiga skrattsalvor. Att Kyssa Jumfrua (Jungfrun) Att medels ett rep kaslat om Gällträt uppe nära taket åter vid tärren dubbelt, då öglan lades om nacken, (icke ränsnara åtminstone i juletid, ber för all del,) och man tog tag i båda ändarna, och så till att hala upp sig och kyssa på bemälda tvärträde "Allmogens jullekar voro ej för att gör folk klemiga". Om ottesångsfärden vil jag något orda - Kl. 6 börja den vanligen någon gång en timme eller 2 tidigare den natten var man ingen sjusovare hvarför man av pur glädje steg upp i god tid, Nu var de några veckor före jul ordnat till Julblon, av på sommaren ur torvmosse upptagen tjärved, som sjungad och väl torkad, sist före jul i stuguvärmen uppe vid taket borta över spiseln vilka stickor hopbands till omkrring 4 alnars längd med vidjor til en tjock kärna Så samlades Gårdbor och närmaste grannar i vår stuga och välkomnades med en sup de som ville, ha för att sen njuta av sällskap efter blosset, vilket tändes en bit från gården, Som blosset bars högt lyste det väldigt och syntes på långt av- stånd vi har en halv timmet väg till kyrkan, De som var före stanna och vänta in, och de som kom eftere hördes prata om att skynda fatt lyset, Och sedan på en bergsklint framme ett stycke från kyrkan, lades kvarlevorna och släcktes Berget kallas Brännekullen från urminnes tider Och kommer troligtvis för evär- deliga tider till ett minne att så heta. / Det lyster mig skildra huru en "Gammal ryggåsstuga" lika ofta benämnd Sparrastuva såg ut - Själva stuva med jordvall vid tomten, var inte högre vägg än att det var en lätt sak att stiga på taket, Dubbelt så högt bygt med loft uppe, och och Häbbärt "Herrberge" kanske, vid båda ändar på större, och på ena ändan på mindre, och Torparkojor helt utan, Halmtäckt ofta med jordtorvor överst, Och så en lång grön skorsten något högre en loftstaket. Utseende invändigt. En förstuga tvärs över huset under loftet emel- lan stugan och häbbärt. med trappuppgång och en dörr på var sida ut och till omförmälde rum, Wi träda in uti stuga, först muren til venster med en väldig öppen spis, der framom Omgruva "ungs-" ingången till den väldiga ugnen, plats att baka bortåt ett tjog stora kakor. Så en ugnsbänk vari stogo säd som ugntorkades, gick inte att mala på Räckakvarnen annars, Främst en innebygd säng, med luckor - Så en dörr derintill Gavelbänk, Nu högsätet med det stora bordet - "Wi har allt väl bibehållet" derinom Lång- bänken, wid nedre ändan efter gaveln en dito säng, unde vilken ett par tre höns hade sitt natt tillhåll Så en liggplats uppe vid taket i gälleen som benämn- des Tärren. plats för ett par personer med uppgång över fången eller och en sväng med starka armar och en vig kropp upp från en vanlig stol. Så Takfönster med några små rutor, Glas var väl ont om och dyrt. Jag beklagaar generationer som måste bo så mörkt inomhus, uti den mörka årstiden, och när snö föll fick de på taket och skotta av fönstret, Mina föräldrar anbringade ett fönster 4rutigt ål solsidan Jag mins väl den gam- maldags boningen. - Efter Landtmäteri och utflyttning fick vi en ljusare bostad 1861 " - Några ord om huru det gjordes högtidsfint till jul. Ett lakan sattes upp på gaveln vid bordet varpå fästes vackra hemgjorda kransar der alla färger av målat papper sirligt klippt och sammansatt, Så bonades det med så kallade handkläder runt om i stugan, hvarpå likaledes fästes kransar en bit emellan. Sedan sattes upp Konterfej på de eljest bara timmerväggarna, Tapeter kom ej i bruk innan på 60 a 70 talen, Konterfejen var Bibliska och Furstliga motiv Julakors göres av långhalm sirligt med vackra vipor kanske någon annan uppvaktar med sådant, annars skulle gerna sändas ett sådant, men det bleve med besvär med låda till förvaring under transporten. Högaktningesfullt Fagerhult Horred Börje Andersson Egenhändigt född d. 15 Okt. 1848