Vid fönstret i stugan satt den 7-åriga Anna och såg ut över det månbelysta fältet. Långt bort vid synranden såg hon en mörk punkt närma sig allt mer och mer. Snart såg hon att det var en människa, som med stor hastighet ilade fram över snöfältet. Om ett ögonblick var denna nära, all- deles utanför fönstret och Anna igenkände att det var hennes mor- mor. "Mor, öppna dörren, för mormor är här!" ropade hon. "Mormor, som ligger sjuk i sitt hem en mil härifrån kan väl inte vara här", svarade modern. "Hon står här utanför fönst- ret och ser på mig", sade flickan. När modern närmade sig fönstret fanns ingen där utanför. De sände bud till mormoderns hem och fick veta att denna dött vi samma tid som hon visat sig för sin dotterdotter.
Originaluppteckning nedskriven för hand under 1800- eller 1900-talet ur Isofs samlingar.
