Transkriberad uppteckning

Järnskog. Seder och bruk vid årets olika helgdagar, Trettondedagen. Trettondagen hade ingen särskild tradition, ganska långt tillbaka brukade ungdomen gå med den klara stjärnan i gårdarna och sjunga då det vankades både mat och dryck, kanske mest av det senare, så att seden så småningom urartade från sin ursprungliga prägel och småningom upphörde fullständigt. Men som märkesdag beträffande väderleken skulle tretton- hälgen vara mycket pålitlig. Var det yrväder på trettondagen så sades det bli 13 yrar under vintern, om det var lenväder (govär), med blåst från sunnan denna dag, så blev det 13 govär före våren. Detta ansåg man vara ett gott märke, ty vintern var i äldre tider ganska sträng och fruktad och därför såg man gärna att det mildare väder ibland som omväxling på den stränga vintern. Efter trettondehälgen var julen egentligen slut, så det gick an att börja arbetet igen, men julkalasen fortsatte dock måna- den ut i det närmaste. Trettondeafton var sista julaftonen, den bar därför en viss prägel av högtid. Då åt man upp slutet av den till jul lutade fisken. Nila.