Transkriberad uppteckning

De skulle alltid gömma en skinka till "den långe vårdan". Den förste vårdan, då skulle de känna på den, så skulle det gå bra. Kakan de sparat från jul skulle häs- tarna ha när de satte för plogen. De skulle nog göra ett tal och be Vår Herre väl- signa skörden, innan de tog första kastet med handen. De sa: "Det var gott växten blev så hög, som jag höjer han- den, då jag sår. Linet skulle de så om Erik. Därför kallades den dan Hör-Erik.