Transkriberad uppteckning
En skuta som de hade en gubbe på, som brukade att hjälpa dem ibland, låg en gång i en hamn vid Bornholm. Det fanns ingen av besättningen på skutan, som visste hur tomten hade kommit ombord. De hade frågat skepparen en gång, men han ville inte höra talas om det. Man trodde dock inte att det var han, som hade skaffat tomten dit, utan den skulle ha varit där redan då han fick skutan. Antagligen var det någon av de skeppa- re som haft skutan förut, som skaffat den dit med några trollkonster. De hade nu legat i hamnen vid Bornholm ganska länge emedan de ej kunnat / gå ut för storm. En dag var det dock något lugnare och då gjorde de sig segelkla- ra, men så visade det sig att det var alldeles omöjligt att få upp ankaret. Skepparen, som förut varit ivrig för att komma i väg, lug- nade till betydligt och sade: "Då får hon ligga där och svänga, så lossnar det väl nån gång." Fram på dagen började vinden så småningom att friskna i, och övergick rätt snart till en hård storm. Det kunde därför inte bli någon tanke på avsegling, utan i stället måste de gång efter annan gå och länga på ankarkättingen. Alla de andra sku- torna som gått ut kommo in igen segelslit- na och med andra skador, så det var en tur för dem att de inte kunnat få upp ankaret. Nästa gång som det blev "godväder" och de skulle lätta ankar mötte det inte den minsta svårighet att få upp det. De förstodo då att det var tomten som hade / hindrat dem från att få upp ankaret, e- medan han vetat hurudant vädret skulle bli, och därför ej velat att de skulle ge sig iväg. Detta sade också skepparen att han anat redan innan stormen kom, men han hade ej velat säga något om det. Det var aldrig någon av besätt- ningen som lyckades att få syn på tomten, men en kväll hade en av dem varit i land och festat en smula, så att han gick lite ving- ligt när han skulle ombord. Just som han hade satt fötterna† gjorde hon en kraftig över- halning och då kände han att han trampa på något som skrek till ett tag. Och strax efteråt fick han sig en så kraftig örfil att han föll pladask i däcket. Det var tomten som slog, för det han hade blivit trampad på.