Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Talesätt om julen
Ann'da trätt* ä jula slätt, tjugene Knut kör jula ut. *trettondedag
Julseder
Bordet fick aldrig dukas av på julkvällen, inte ens tallrikarna fick tas bort, ty om det egentligen skulle ha varit flera barn i familjen skulle de komma å äta då. De hade talgljus på bordet förr till jul, å tog de med ljussaxen så att något ljus slocknade, så skulle någon i huset dö under året. När man gav djuren det sista målet på julafton skulle man säja till varje djur: "Här har du julafton!" Extra förplägnad fick de också. Katten fick ej köras ut på julafton så länge folket var oppe. De sa att det var en bonde som skulle ligga i fähuset på julafton. Då sa den ene oxen: "I år får vi svälta ijäl." "Dä ä inte farlit", sa den andre, "Dä ä 15 tunnor råg i halmen." Men då tröskade bonden ur halmen, å sen svalt djuren ijäl. Mamma bakade en sort till jul, som hon kallade "gullvagn", de var av vetedeg. En sådan skulle alla fattiga barn i byn ha som hon var fadder till. De fick också en mindre vörtkaka var å en stor grov limpa. Detta kom barnen å hämta på julaftons morron.
Kristina Persson
S495B2: Fadern. S496B: Farmodern. Barnsbörd. Jordbruk. Slåtter. Jul. (Brott i spåret på slutet.) S497A: Får. Kläder. Strumpor. Barndop. Kyrktagning. Bröllop. S498A: Tröskning. Mat. S497B: Mat. Får. S498B: Får. Ormar. Hus. S500A1: Äldre hus. Spisar. Tallrikar. S499A: Mat. Smör. S500A2: Smör. Ost. Böda kronopark. S499B: Böda kronopark. Svåra året. S500B: Bönder. Skogsrået. Resor. S501A1: "Jungfrun". Drunkna
Oskar Johansson
B303A: tröskning, plöjning, takhalm, taktäckning, fårskötsel, lin, skörd m.m., smörkärning, marknad, gårdsinteriör, brödbak, slakt, korv, gårdshus, hästvagn. B303B: vagnar, oxar, ystning, div., skolgång, vilt, ägo- och gårdnamn, trädgård, div., kreatursfoder och -medicin, båtsman som läkare och tandläkare, malmen, jordmån, kvarnar, lyse, gårdsinteriör, exercis, dagsrytn, isfärd över sundet, kyrkfärd, julmat.
Jul
När jag var liten var morfar ute å gav alla kräka bröd på julafton, ve fägårdsdags på kvällen. Det var i Högby sn. Min farmor hade den seden att maten inte fick tas av bordet på julafton, det skulle stå över natten som de gick ifrån det. Det skulle vara ordning så tidigt på julafton, å barnen skulle vara i ordning tidigt, de badade på julaftons morron. Barnen hade julhögar, det var fint å grovt bröd och ost, en ost var. Så många barn det var, så många högar blev det. Hemstöpta ljus stod på bordet, trearmaljus. Slocknade något ljus på julkvällen, så dog någon under året. Så länge gamle farmor levde skulle ljus brinna hela julnatten. Det skulle vara för det var ljusets högtid. Så har det varit här på gården också förr att ljus skulle brinna under julnatten. Enris och vit sand ströddes på golven till jul eller granris om det fanns sådant. Det var inga mattor då.
Intervju med August Jonsson (f. 1896)
Intervju med fiskare August Jonsson, född år 1896 i Skärlöv, Hulterstad. Vissa partier talas av hustrun, fru Olga Jonsson, född 1901. Inspelningen gjordes av Göran Hallberg i Hulterstads socken, Möckleby härad, Öland. August var känd som den sista vikingen på Öland och hans yrke var bottengarnsfiskare och det var han fram till den sista dagen i livet. Han var far till 12 barn som alla fick hjälpa till med fisket. På somrarna var barnens jobb att cykla runt i byarna och sälja fisken, till byborna och till de många sommargästerna.