Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Julafton
Mor skulle promt baka så mycket bröd till jul att det räckte över 'vâffer'. Å jag tror att de skulle hug- ga så mycken ved till jul att de skulle ha kvar av den till Mickelsmäss. Dagen före julafton skulle palten bakas. Den hängdes upp på spett att torka. 'Jullim- pan' skulle vara till 'vâffer'. Allt skulle räcka så länge. Å till jul skulle trösken vara avslutad. Ef- ter jul skulle alla karlar till skogen å kola, så kom de hem frampå våren. Själva kolningen var nog färdig till jul. För den sista milan för året rök på julafton, men milorna skulle rivas å kolen skulle fraktas bort.
Skrock och vidskepelse
Maten skulle stå framme hela jula, å alla som kom så skulle di äta, annars »gick di ut mä jula», sa di.
Skrock och vidskepelse
Förr om jula då skulle di allti ha en hög mä brö, e kaka utå vardera sorten, unner duken på bort, å den skulle di inte få röra, utan den skulle ligga hela jula, änna te ätter nyår, då. Å sen skulle di ge krittera utå de där bröt unner året.
Adolf Persson
Gårdsarbete, bil, kalas, jul, kreatur, "rå", brännvin, dans, slagsmål m.m.
Trettondagsvisan
Goder afton, goder afton både kvinna och man! Jag får önska eder alla en fröjdefull jul!
Vädermärken
Vädret för hela vintern ser jag i Vintergatan. Det tycks inte bli någon riktig vinter förrän i januari och februari. Åtminstone till jul blir det omväxlande väder, och vattenbristen tycks bli avhjälpt till dess. Det värsta med Vintergatan är, att hon inte är lätt att begripa sig på. Men det finns ju så många andra sätt att se vad slags väder det blir. Det här är ett gammalt och känt: när småfåglarna ger sig på fönstren och naggar, då blir det kallt snart nog. Kommer domherrarna fram i trädgårdarna och sitter i träden och piper, så blir det kallt och snöfall inom någon dag. Kisasjön är ett säkert märke. Om den fryser och går upp igen på hösten, kan vi vänta sju vintrar före jul. Den här hösten frös sjön och gick upp. Det är därför som jag kan påstå, att vi kan vänta omväxlande väder före jul.
Skrock och vidskepelse
Julafton då skulle di vira ihop som en sudde utå halm å lägga unner julbort, för då skulle gässa ligga väl om året, om den fick ligga kvar där hela jula.
Skrock och vidskepelse
Di skulle inte möka unner jula ifrå julaftonsmiddan å te anndasotta. Men sen kunne de hända, att di på spetakel hävde opp görseln i krubbera i stället för te möka.
Skrock och vidskepelse
Å annda jul då skulle di gå opp i otta å vattna hästa. Då fick vi ge oss i väg åt åna å »skumma flottet» å vattnet å ge hästa.
Skrock och vidskepelse
Å på julafta då skulle di lägga ihop görsla ätter alla kora i en hög, å den skulle ligga så hela jula, för då. skulle kora hålla ihop å trivs tesammans sen, när di släpptes vall.
Skrock och vidskepelse
Julafton så to di in halm på golvet, så de gick en te knäna. Å så hadde di en bock utå trä, å den skulle kläs mä halm å stå inne hela jula änna te ätter nyår.
Skrock och vidskepelse
Mi mor ho bruka baka vörtebrö te julen. Å då baka ho som ett kors mä en ring ikring. Å de där skulle gömmas te våren, å då skulle oxa ha å'et, för då skulle inte manka spricka på dom, när di plöjde mä dom.
Skrock och vidskepelse
Annanda jul hadde di för seremon,' att di skulle opp tidit å möka i lagårn hos granna å häva opp'et i krubbera åt krittera. De gjorde di på illakhet förståss. Så bjö di varandra på anndas-glyggen från den ena stuva te den annra.