Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vårarbete
När en baka till jul, så baka en ett stort kors. Det skulle gömmas till påsk. Så gjorde bå- de mor och farmor. Om påsk skulle det ätas upp med dricka till. Eller också baka en ihop det med dricka och åt det som soppa.
Lars Larsson, Erik Larsson och Byns Erik Larsson
Varghistorien fortsätter från Bd 3081. Barn "slog kolbössa" för att skrämma bort vargen. Midvintern inföll på kyndelsmässan. Talesätt: "Kyndelsmässa tö, ruttet hö och fruset bröd"; "Efter kyndelsmässodag får vintern annat lag". Påsk inföll på fullmånen på lådigstunglet. Det gick tolv tungel på ett år. Jul-, vintern- och lågigstungel förklaras.
Landsmålsarkivets specialfråga 9.
Landsmålsarkivets specialfråga 9. a) Risningen skulle utföras på långfredagsmorgonen så tidigt man kunde eller hann göra sig i ordning. Det var kapplöpning. b) Det kallades långfredässkrättja (långfredagsskräcka). c) Nej. d) Ungdomarna flätade ihop det av björkkvistar, som de skuro direkt av friska björkar sent på skärtorsdagskvällen. Ett flätat ris kallades kallbas (karbas) och var flätat till ett par tre dm från spetsen. Den oflätade delen kallades sjärä (skäret) och det var med den delen som risningen sked- de. e) Alltid av björk med färska mjuka kvistar. I Gagnef vet jag intet exempel på att björkarna varit utslagna långfredagen. Intet avseende på vilkens ägor man tog riset.
Påsk
I Falun kallade vi dymmelveckans dagar: Svarta måndag, feta tisdag, dömele onsdag, skära torsdag, långa fredag och stäcku lördag, Påskdagen. stäcku = korta.