Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomten sköter om husdjuren.
Gårdstomtar finnas i alla hus. Den husbonde, som är den första på en gård, blir dess tomte. Har han varit god, blir tomten god. I motsatt fall blir tomten elak. I mitt hem finnes en god tomte. Den vårdar sig om kreaturen och bland dessa speciellt om hästarna.
Julafton
Kan inte minnas att man använt någon bestämd kärve till 'speckenek'. Man tog undan några av de vack- raste och mest ##### kärvarna vid trösken. Julhelgen ansågs börja i och med att julen ringdes in julaf- ton. Då skulle halmen vara på golvet och allt arbete undan- stökat. Den kvällen mjölkades också korna tidigare än vanligt. Helgen slutade med trettonhelgen men man tog sig inte för något arbete förr än efter tjugondag Knut. Det var de gamla reglerna som skulle följas. Till julhalm tog de råghalm. Den breddes över hela gol- vet och i den låg både unga och gamla och #####. Det var bra när gubbarna blev fulla att få lägga sig på den. Vet inte att de tog vara på den för särskilt ändamål. Men det var ju inte råd till att bära bort den utan den bars till lagår- den. Om de fann ax eller korn under golvet så skulle de / få mycken säd nästa år. De lade kornen i såbingen (binge med utsäde) för att såsäden skulle bli dryg. Om julbrasan sprakade blev det krig i landet. Det hörde jag en rotgubbe säga. Både tomten och husdjuren skulle ha med av julmaten. Farfar var noga med det. Och hästen skulle t.o.m. ha med av julebrännvinet. Det slogs på havren. Om man skulle finna en dold skatt skulle man plöja och harva på det stället man sett ljus. Det skulle ske nyårsdagen. Man risade varandra på lussemorgon och långfre- dagsmorgon. Inte vid andra högtider.
2
2 Messommersnatta va inte lång Hopp Sunta lunta lali å lej Sju å sjutti vagger satte ja i gång Hopp Sunta lunta Lelle jan Så stämde de mej te tingstället in Hopp sunta lunta lali å lej Sju å sjutti flickor stod der i ring Hopp Sunta lunta Lelle jan Å när lelle jan på tingsgården sprang Hopp Sunta lunta lali å lej Sju å Sjutti flickor efter honom hang Hopp Sunta lunta lelle jan / 3 Så dömde de mej te förti par spö Hopp Sunta lunta lali å lej Men förr vill ja ligg hos flickorna å dö Hopp sunta lunt Lelle jan Sen hängde de mej på skampålen opp Hopp Sunta lunta lali å lej Der piska de opp min syndefulle kropp Hopp sunta lunta Lelle jan / 4 P.S. som jag af min far har en del sagor om tomtar skogsrån å dylikt är jag villig att insända så många jag kan om ni vill mottaga dem Ni kan ju svara i H.F. vekoblads breflåda under rubrik G.N.W. om ni önskar det D.S.
Tomtar
Det var på ett ställe drängen var i stallet och gav hästarna foder. När han kom åt ladan, svor han till. I det- samma fick han en örfil, så det sjöng för örat, så for han omkull och blev liggande En gång hade jag varit uppe på halmestan. När jag kom in, började jag frysa och känna mig illamående. Jag rik- tigt skakade. Nu skall du bita över en kniv och gå och lägga dig, sa' svägerskan till mig, så blir du bra innan morgonen.
Tomtar
I St. Kil var det en tomtegubbe i stallet, jag fick al- drig se honom, men fodret var så drygt å jag behöv- de inte å rykta hästen, för den var skinande grann jämt. Men jag hade en dräng å den kom in en kväll å var så konstig. Han var som om han hade varit velig. På mor- gonen talade han om, att han hade fått ett slag av en liten gubbe. Han såg gubben precis med detsamma han fick slaget.
Tomtar
Tomtegubben bytte bort barnen för folk, så att de fick "bortbytingar". Det blev aldrig folk av sådana. Om de fick stryk dagligen, så kom det rätta barnet tillbaka. Jag vet att gamla mödrar voro rädda för att tomtegubben skul- le komma å ta småttingar.
Tomtar
Det var en familj, som bodde i Vrenesdalen i Lax- arby, som var tvungen att flytta för att tomtegubbarna voro så farliga. De hade ett litet barn, som låg i vag- gan. Rätt som det var kunde vaggan börja röra sig så fort att barnet föll ur vaggan. Det var aldrig fred i huset. Det kutade och slog på vinden och inne på golvet om nätterna. Askan och kolen kastades ur spisen. Ingen kunde bo i den stugan.
Tomten
Min far hade sett 'tomtgôbbar'. Tre små gubbar med röda toppluvor stod vid en bäck här i Timmer- vik. De stodo krokiga å öste vatten på varandra. De tog vatten i händerna. Men det gick så stillsamt tillväga med dem.
Tomten
Hos ber. farfar hade tomten en gång kommit fram och bad att de skulle flytta en ko i ett annat bås ty hon lannade på tomtens bord som han hade under golvet i lagår’n. Hans farfar lydde tomten och efter detta fick han riktigt god tur med kor.
Tomtar
Jag hörde en som hade sett t. De var så där en meter långa och hade en svart hatt med ett rött band i, som gick ner till backen. På ett ställe här hade de t. i stall, som tyckte mer om den ene hästen. De brukade alltid ta ifrån den blå hästen och ge den de tyckte om.
Tomtar
Det var kvällvart på Orre i Klevmarken hos min morbror Bryngel. Han var smed och ville inte veta av något skvaller. Men det smidde efter, när han varit och smitt på kvällen. Det kunde vara inne i huset sånt om natten, talte de om. En kusin till mej talte om, att det datt som ärter från taket och ner i ett fat, i vattenskålar och på bord och golv.
Tomtar
Hos Fredrik på Fagerhultshögen var det kvällvart. Där gick det inte an att bullra efter sol. En gång detta skett, hittade man hästen om morgonen uppflyttad på stallrännet och Fredrik fick efter mycket folk, innan han kunde få ner den igen.
Tomtar
Det var en familj, som bodde i Vrenesdalen i Laxar-by, som var tvungen att flytta för att tomtgubbarna voro så farliga. De hade ett litet barn, som låg i vaggan. Rätt som det var kunde vaggan börja röra sig så fort, att barnet föll ur vaggan. Det var aldrig fred i huset. Det kastade och slog på vinden och inne på golvet om nätterna. Askan och kolen kastades ur spisen. Ingen kunde bo i den stugan.