KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Troll & Bergtagning · Halland
Landskap
Visar 12 av 402 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Troll.

(Fru Andersson) När min mamma var en ung flicka, var hon en gång ute och plockade kröser tillsammans med några andra töser. De hade strövat länge i krösamar- kerna och började känna sig trötta. De hade lite mat- säck med sig och la sig på en gräsplätt under en brant bergvägg. Rätt som de låge där, kom det en löwakaga 1) farande ut genom berget. Den skulle de tydligen få. Jag minns inte, om de vågade äta den. 1) Tunn brödkaka, bakad på översidan med brinnande "lågved" i ugnsmunnen.

Troll

(Johannes hade någon gång troligen hört en version av sagan om "Ljungby horn". Men han kunde nu inte erinra sig något mer än den vers, som det fientliga trollet ropar till den förföljde ryttare. Men år den gav han en mycket egendomlig utformning som kanske för- tjänar räddas.) Man, man, Ri väjen fram ! Ri inte akern den blöde !

Troll.

Farmors mor spann åt trroll och fick mjöl av dem till betal- ning. Men hon måste spinna med torrer nypa. De påstod att det bodde sånt folk vid Debjer och vid Runna berg. Det är gångar i det berget. (Det ligger i Ölmevalla). Och det var ringar i berget, som de bundit hästar i.

Troll

Det vat två karlar som gick nedanför Dabjer och slog. De blev så hungriga. "Herre Gud, vad det skulle vara gott med en smörgås !" sa den ene. De lade sej ner invid berget och sov, och när de vaknade, stod det en halv kaka bröd med smör på till var. Den ene sa: "Det är la inte värt vi äter." Men den andre sa: "Jo, när det är satt hit, så kan det inte vara farligt." Då åt de bägge två och mådde bra. (Känner ej sägnen om mannen som lagade gresslan.)

Troll.

Det var här ute vid Debjer. Där hade en snicker lagt sej att sova, och när han vaknade, då låg där en söndrig gress- la ijämte honom. Han tog med sej den hem och förla´ henne. Se´n gick han till Debjer igen och la´ sej att sova med gresslan i- jämte sej. När han vaknade, var gresslan borte, men det låg en kaka lent bröd ijämte honom; den hade han fått utav trollen till betalning. (Pan, Ljungby horn, Penningalånet och Kittellånet okända !) Bortbytingen okänd. )

troll

Det var på ett ställe i Fjärås det låg några pojkar som vakta kor vid ett berg och spela kort. Så kände di att det lukta nybakar bröd i berget. Så sa de: "Det skulle vara gott å få en bit bröd. Så med detsamma di sagt det stack det fram en hand ur berget med en halv kaka bröd med smör på. Di blev så räd- da, så di kasta korten och sprang. Det var på ett ställe i Fjärås som di hade en hund som var långhårig. Så kom hunden bort en natt. Men så hörde di att han skällde varenda natt flera nätter å rad i berget. Men om några dar kom han fram och då var han klippt.

troll

I berget mitt emot Grisebu x fanns en li- smi förr. Han skänkte en lie till Grisebu vart år. Men så en gång hade di förnärmat ho- nom, och gett honom en ren skjorta, och sen fick di aldrig nån lie mer av honom i Gri- sebu. I Buarås har trollena gripit så igenom att det syns mär- ken efter det. x Grisebo

Troll

Farfar talte alltid om troll, och hur folk kunnat få för- bytt barn och ha dem i många, många år. Det var en skog i hans hemtrakt di kallte för Kola skog. Där var ett ställe intill, där di fått trollbarn. Di trodde att det skulle dö, men det blev ej utav. Så brygga di en gång. Då tog di äggskal och brygga i. Han satt och såg på, och så frågte han varför di gjorde så. Di sa: "Vi ska brygga för kungen ska kom- ma." Då sa han: "Jag har sett Kola skog (skog) nerbränd sju gång- er och uppväxt igen, men aldrig har jag sett brygga åt kung- en i ett äggskal." – "Då är du gammal nog," sa di, och så slog di ihjäl honom. Di kunde väl inte göra nåt åt honom förrn han bekände. Det var en som fått förbytt barn. Di visste inte hur di skulle bära sig åt. Då baka di en gång. Då tog di ungen och satte på spaden, men då öppnades dörra och trollet slängde in deras barn och tog igen sitt. / Di säger att åskan slagit ihjäl sånt där. Det var en piga, som varit och mjölkat. Det blev ett för- färligt åskväder. Hon hade ställt sig under ett träd och tagit upp kjolarna. Men när hon kom ut på vägen igen, var det som en röst som sa: "Släpp ner kjolarna!" Då föll något som var som fyra grisungar ner, som åskan slog ihjäl.

Troll

Det var en gång en karl, som gick till Bolberget (###) å skulle flänga löng (slå av ljung till bränsle). Då fick han höra hur det skramlade inne i berget med pannor och grytor och sådant. Men då blev han rädd och sprang.

troll

Här ner i gärdet finns ett berg, Sallbjär, som di sa stod på guldpelare. Det var nog om juletid.

Troll

Di sa ju att di både kryssa å strecka å gjorde korstecken. Det gjorde di över dörren för att skydda sig. Di sa ju att trollen kunde ta barn, å så läm- na di sitt i stället. Di va så konstiga så. En del kunde inte gå på länge. - Men så va det en som fått förbytt sitt barn å fått en trollunge i stäl- let. Det va så besvärligt å konstigt så. Hon grät för sitt barn. Då va de nån som sa, att när hon skulle baka, skulle hon sätta troll- ungen på grisslan å låtsas skjutsa in den. Då kom trollkäringen farande å slängde till henne det riktiga barnet å sa: "Här har du ditt! Jag hade aldrig tänkt å göra så illa med ditt, som du nu tänker göra med mitt." Hon fick sitt barn tillbaka så di bytte, sa mamma. Det är länge / sen. Hon hade hört det av sin moster. Mamma talte om att det var en i Valda som skulle gå och mjölka. Hon gick förbi ett stort berg och där bakte di. "Det var rätt," sa hon, "nu får jag bakebröd när jag kommer igen." När hon kom igen låg det en halv kaka med smör på. Hon satte sig på en bytta och så knäppte hon ihop händerna och läste och sen (hon ätit) tackade hon Gud för maten, och sen gick hon. Då sa det ur berget: "Hade du inte sagt som du sa, så hade de du inte sluppit så lätt." Så bodde det en sme i berget, som slamra- de. Och så var det nog samma kvinna som sa: "Det var rätt, nu kan jag få en kolkniv när jag kommer tillbaka." Men då minns jag inte om hon sa nåt annat, när hon kom tillbaks, men hon tacka. Och den kniven hade di i många år. Det var en prästdotter (hon var visst från Björkeris) / som blev intagen i det stora berget här vid vägen. Hon hade gått ut på morron i tofflorna, och sen när di sakna henne stod tofflorna vid berget. Prästen var å läste, så att hon kom ut. Så talte mamma om att det var en som blev intagen i berget. Hon var där visst i tre veckor. Så när hon kom hem var hon som ett troll. Hon åt inget så att di såg det, hon åt bara kolstjälkar. Men di för- stod att hon stod upp om natten och såg efter mat, och därför satte di fram mat om kvällen åt henne. Då fråga henne vad hon gjorde i berget, och då sa hon: att hon vakta svarte fänad. Jag minns inte hur det gick med henne, men jag tror aldrig hon blev riktig sen. Mamma tala om som hennes moster talte om att det var på ett ställe det var två systrar som bodde ihop. Den ena var gift, men karlen var / inte hemma. Hon hade fått ett litet barn. När den andra (som varit ute ett ärende en gång) kom in och titta i vaggan, var inte barnet där. "Var har du gjort av barnet? Har du inte tagit det till dig?" - "Nej, visst inte!" När hon såg efter låg det på ombänken.

Troll

Det var ett bergatroll, som lånade mjöl av en bonnamor, men trollet tyckte inte om mjölet. "Jag kommer hem med mjölet", sa trol- let. "I ska ta av det när somt är i röa och somt är gråkorn." Mjölet ska fastna i väggen, när det är taget i rätt tid. Det var en trollkäring i Ramnås och tog öl, när de bryggade. Så var bonden i den gården ute och hade en hund med sej, och de gick förbi ett berg, och då ropade det i berget: "Mor, kom hem, för Väss skrämde barna i elden!" När bonden kom hem och berättade detta, sprang trollkäringen ifrån spannen, och den kopparspannen hade de länge i Ramnås. Det var ett folk i Smörkulla som hade varit på ett fadderkalas. När hustrun och de andre gick hem på kvällen och hon bar ett / litet barn i fånget, blev det draget ur fånget på henne. "Jag släppte barnet" ropade hon. De letade efter det och fick tag i det. Men det var en bortbyting. Den pojken blev aldrig riktig.

« Föregående Sida 23 av 34 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR