Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
På midsommar skulle de plocka sju olika slags blommor på sju gärden o sova på, och det de då drömde, skulle slå in.
Offerkällor
I södra Halland finnes två kända stora offerkällor, som använts ända in i vår tid. Dessa källor äro: Brante källa i Hasslöv, Sankte Hans källa i Veinge. Den senare källan kallas även Kapla- källan. Vid denna källa samlades man om midsommar. Stora skaror av ungdomar gick dit för att offra i den, sedan dansade de och lekte på en öppen plats intill källan. Detta upphörde för omkr 50 år sedan. Fastän ännu förekommer det att man ibland offrar i källan. Då det varit svår torka ur längre tid, skulle en flicka, som var känd för god och ren vandel tidigt en / morgon ösa källan. Längre fram på dagen skulle det då bli regn. Då man grävt invid källan, har man hittat massor av pengar, som offrats i den. Fordom har ett kapell eller en kyrka legat på platsen. Där altaret var upp- stod en källa, berättas det. På fattig gårdens ägor finnes en stor källa. Den kallas Botels källa. En kvinna Botel dödades där av vargar.
Frillesås, Hl.
Frillesås, Hl. Albert Andersson Veckoräkningen. 12:e veckan börjar den 12 april, och 1:a vec- kan utgår om midsommar (gamla stilen) 9:e veckan börjar korsmässodagen d.v. s. 3 maj. Råg och bönor sås. 8:e veckan säges vara "råglös", emedan det då ej duger att så råg. 7:e veckan sås havre och lin (hör) 6:e veckan säges vara "hörlös", men 6:rad. korn sås under denna och 5:e veckan. Förutsägelsen om gröda och väderlek. Väderleken. Regn och blåst om Gallus eller Petter Katt gör samma väder i veckotal. Går röken från skorstenen nedåt blir det / oväder; går den uppåt blir det vackert väder. Våt januari gör torr sommar. "Om dymmeldagarna är våta, må hela världen gråta; men när de är kalla växer gräs på halla !" Vintern säger: "Kommer jag med hävt, blir jag som helgmässegäst. Lunkar jag åsta´ kommer jag Mårtensmässeda´. Blir inte resan allt för ful, kommer jag tre veckor före jul". "När Paulidag är lugn och klar, gott år man i förhoppning har". "Storm juldagen är herredögn"
Midsommar.
Till midsommar skulle det alltid majas i varenda stuga. Blommor och löv - XXXX. björklöv - sattes in över allt, där de kunde fästas i väggar och tag, bakom skåp och andra möbler och så naturligtvis i krukor och vasar, som de nu säga, på bord o. d. Majstång hade vi i varenda gård. Men det var bara små stackare, och de sattes upp bara för husets egna barn, så det blev aldrig någon folksamling omkring dem. Den seden har vi nog kvar än. Majstången kläddes med löv och blommor ända upp. Men det grannaste var nog ändå alla äggaskalen. Inga äggsskal krossades lång tid före midsommar. De blåstes ur. Sen träddes de upp på långa band och hängdes i majstången. Ju flera man kunde anskaffa, desto rarare var det. De färgades aldrig. I min tidigaste barndom restes alltid en stor maj- / sång i Rågelund 1). Dit samlades en massa ungdomfrån Landa, Ölmevalla och Frillesås. Där dansades hela natten, men där söps redigt också, och nästan alltid blev där vilda slagsmål. Därför kom majstången bort. Jag minns, när hon var där, men då var jag för liten, så jag fick aldrig följa med. Och när jag blev stor, så var hon borta. 1) By västligast i Landa, vid kustlandsvägen, fordom gästgivaregård.
Vårarbete, skörd och tröskning
Kornet skulle inte sås, innan enern rök. Bönor sattes Beda. (Enligt en annan sagesman: då körs- bärsträden blommade.) Så råg när det ryker och korn när det dryper. Sådana som gåvägarna var i maj, sådana blev hö- vägarna i juli. Blev det en obesådd bit, så var det inte bra, det blev en "gädda." "Ge mig en mjuk bädd, så breder jag på mig själv," sa rågen. Det var bestämt sju korn i ett kospår, de skulle så. Då gubbarna såg, att spindelvävarna glittrade i solen på åkrarna, så var marken tjänlig, och det gick bra att så. Det syntes ju inga sådana spindel- / vävar, då det var regnigt och dåligt. De skulle baka särskilt julbröd, som såningsmannen skulle ha, då han sådde. Gödselstacken skulle de aldrig skrapa rik- tigt ren, de skulle lämna något. Skylde inte havren kråkan vid midsommar, så tyckte de inte om'et. De var mycket glada för att få kornknarren i sina åkrar, den var de rädda för att störa. Det betydde bra säd. Om göken galer på höknarna, så galer korpen på kreaturen på eftervintern. Den som stod i ladan hette gullkråka. De skulle lämna en tuss hö, då de körde in det sista. Likaså skulle de lämna en nek, då de körde in säden. Det var en viss fru, som skulle ha det, för hon kom om mikaelsmässe natt, och fann hon då inget, så gick hon in i ladorna. Det skulle vara det sista av både hö och säd.
Majstång och midsommarlöv
Vi hade majstång ibland när vi var små, men det var bara här några stugor, vi slog oss ihop och reste den på vår gård. Vi tog en garnstång eller vad för en stång som helst som vi kunde få tag i, och så togo vi ett tvärträ och bundo ihop ett stycke från toppen, det var aldrig så noga. Sen vira vi löv om stängerna, vad för slags löv vi kunde få tag i, men helst eklöv för de fyllde så bra. Det fanns de som hade något slags krona i toppen, men det hade aldrig vi. I vardera armen hängde vi en krans utav alla slags blommor, som vi kunde få tag i, och i själva korset fäste vi en en ring med "äggabollar" (äggskal). Vi började samla bollar långt före påsk och se´n kappas vi om / vem som kunde samla mest. Äggabollarne skulle ha sin naturlige färg och bindas på ett snöre. Själva löven brukade vi binda fast med bränslerepet, så när vi behövde det, var det att flänga ner majstången. Det kunde bli rätt så fort efter midsommar. Nu för tiden har de inga majstänger, ha inte haft på väldigt länge. Det var också vanligt att de risa stugan (###) förr i världen. De satte in alldeles fullt med björklöv om midsommar. Det gör jag än idag, men det är inte många som gör det nu.
Midsommar.
När jag var liten hade ungdomen alltid ett majeträ vid vårt på Klockarns i Almedal. Jag var aldrig med mer än en gång, när jag var tretton år, så det var 1880. Majeträt var som en person. En trind krans av vita blommor överst skul- le bemärka ansiktet. Nej, hon hade ingen huvudbonad. Hon hade riktiga armar och höll sej i sidorna. Hon var klädd med ekelöv och vitapiger (prästkragar) och hade kransar på armarna. x Det var inga äggskal i den, men jag såg en i Ölmevalla, som hade långa kedjor av äggabolla - de blåste ur ägg hela året och gömde till majeträt. Det hade kommit ungdom från andra byar till Almedal och de kom till att slåss om natten, och se´ n blev det aldrig något majeträ i Almedal. x) de skulle föreställa händer.
Midsommar
De har inte haft nån majestång i Gällinge så långt jag kan min- nas, men i Frillesås hade de, tills prosten Svensson kom dit, han förbjöd folket att ha majestång. I Förlanda däremot klädde de ut majestång långt senare, och en del förvetna härifrån gick dit, men jag var aldrig med.
Midsommar.
Förr hade de midsommarvaka och eldade, talte de gamla om. Nu eldar de bara om påsk. Majestång hade de haft förr i tiden men inte sen pros- ten Svensson kom hit. Han predikade mot majestången och sa, att det var en avgud. Se'n har här inte varit nån maje- stång, men i Förlanda håller de på med majestång än i dag.
Midsommar.
Den stora majstången för hela socknens ung- dom restes alltid här på Skattagårds mark på en plats som kallas Hönwan (Högen). Det är en gammal forn- tida gravplats och har alltid ansetts vara lite märk- värdig. Majstången kläddes med blommor och grönt. Här användes aldrig urblåsta äggskal.
Midsommar
I mina barnaår var jag med om att kläda majstång i Tom i Fjärås. Vi slog upp en tvärslå över en stång och kläd- de det hela med björklöv, tjärblommor, prästkragar och andra vilda blommor. I ändarna för tvärslån hängde vi blom- kransar och över korsmitten en krans med 'äggebollar', urblåsta ägg. Benämningen halsband eller smycke före- kom ej, ej heller fåglar. Jag kan ej minnas att där satt något i toppen.
Midsommar
De brukade resa majstång i Kalvhagen, en slät plats nära landsvägen. Där samlades de midsommarafton för att dansa så mycket de ville, då en av pojkarna hade dragspel med och spelade för dem. Pojkarna hade gjort kransar av ek och björklöv och satt "smörblommor" (små gula ängsblommor) i. Dessa kransar skulle de, när de var samlade till dans omkring majstången midsommarafton hänga om halsen på den tös de tyckte bäst om. Bittida på midsommardagens morgon innan någon var uppe, skulle fästmannen gå till fästmöns hem, där han skulle löva stugans yttervägg och göra en äreport över dörren, innan hon var uppstigen och skulle gå ut.
Midsommar
I Mörkhult är en allmänning som kallas baste- backen. Denna allmänning har varit till att ha byns gemensamma basta på och har därefter fått sitt namn, men där har även varit grustag för byn. På bastebacken brukade byns ungdom varje år resa majträ midsommarafton. Till majträ togs en lång, oskalad furustång, vilken kläddes med eklöv. Byns tösor skulle binda kransar och hänga i maj- trät och byns pojkar skulle resa det. Pojkarna skulle ha raisesupar när de reste majträt. Detta sattes i ett hål i jorden och kilades fast med stenar. Byns pojkar skulle lägga ihop till brännvin, vin och till spelemannen. Ett stycke ifrån majträt sattes lövruskor i jorden och topparna bands ihop att det blev som små stugor. Midsommarafton samlades / ungdomen dit från alla kringliggande byar för att dansa och ha roligt. På bastebacken tätt intill där majträt låg tre löttestenar. När ung- domen var samlad midsommarafton skulle pojkarna lyfta på löttestenarna och se vem som var starkast. Det sattes då upp ett pris till den, som kunde lyfta alla tre stenarna på en gång, men de flesta orkade knappt lyfta de två stenarna på en gång. Dessa löttestenar ligga fortfarande kvar på bastebacken. Majträt fick stå kvar tre söndagar efter mid- sommar, då ungdomen samlades där, sedan togs det ner. Samma majträ användes i flera år. En bit på majträt, ungefär i manshöjd från marken lämnades en bit som icke kläddes, där skars in ett hjärta. På majträt sattes ett kors i vilket häng- des kransar och på korsets undersida sattes en båge av grenar som kläddes med löv. / [Teckning av majträ enligt beskrivningen ovan] Majträ på bastebacken i Mörkhult.