Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Julen Julen Julen Julen mor har städat hela dan
Julen Julen Julen Julen mor har städat hela dan
Annandag jul
Jag minns att de kom till morfars annandag jul tidigt på morron o sjöng e julvise. Och en "Judas med pungen" var med. De sjöng "Guds son är född i Betlehem på denna dag." Endast Judas var utklädd som jag minns, han hade en vrängd päls o var sotad, de hade gott om fårskinns- pälsar (barskinn) då bort i stu- gorna. Någon stjärna hade dessa inte med sig.
Midsommar
Det var sällan majstång här förr, jag minns ej någon maj- stång då jag var barn. Men ung- domen skulle samlas o dansa mid- sommarafton, på en loge eller så.
Vårhalvåret
På Kristi himmelsfärdsdag var det förr som en marknad i Åtorp. De sålde lite av varje o hade stånd, de hade bleckkärl o grytor o t.o.m. späd- grisar o kor. Från Karlskoga var det fullt med folk häråt. När jag var en 12 à 13 år, så vara det, jag var kanske omkring 15 år när det tog slut. På Kristi himmelsfärdsdag var det som de skulle börja meta också. På Urbansdagen skulle de så linet.
Hösthalvåret
Olsmässa var en kritisk tid, då var det slut på brödet borta i stugorna, "orsmässekroken" sa man. Vi hade en gammal torpare som hette Lars, o han skulle ha potatiskalas till Larsmässe på ny potatis. De hade just ej tidig potatis på den tiden.
Naturfenomen
I min barndom kalla de åskan för "goa". "Våroxen" betydde att man börja bli trött på våren, "våroxen ha täje mäj," säger de.
Marknader
På marknaden i Åtorp, Nysund, sista april o sista september kan ingen bli hemma utan alla skall till marknaden. Det var tämligen stor kreatursmarknad förr o mycket av andra varor också, handlare o hemslöjdare kom dit, där fanns gott om laggkärl o leksaker o.s.v.
Lucia
På lusse skulle vi opp tidigt på morron o få lite "lussefrukost". De hade gjort höstslakt före lusse för att få mat till lusse o jul. Min far var slaktare, o han var borta på gårdarna o slakta o fick duktigt med slaktmat med sig hem. Så skulle det vara en sup och kaffe på lussemorron. Vi fäkta var o en för att vi inte skulle komma opp sist på lusse- morron, den som kom opp sist, blev "lusa." Tröskningen blev inte avslutad till lusse, men till jul skulle det vara slut.
Lucia
Man fick akta sig för att bli sist opp på lussemorron, då blev man "lusa", o det fick man ont av hela året. Om det gick långsamt för en vid arbetet sa' de: "Ja, du blev ju lusa." I min mans hem i Klippan här i Nysund var det en lussemorron, som en bror till honom var så ängslig att försova sig att han gick opp i sömnen klockan tolv på natten o tände en brasa i den stora rörspisen som de hade. De andra vakna inte förrän den brann för fullt, o då såg de att han inte var vaken. Korna skulle ha vallhö på / lussemorron, sådant fick de bara lussemorron o julmorron o kanske när de kalvat. Annars skulle dragarna ha detta. De börja vitklä sig litet på lussemorron när jag var barn o gå o bju på kaffe, men äldre sed är det inte här. När jag var en 7 à 8 år bodde vi vid Villingsberg i Närke (Hidinge sn.). På samma ställe som vi bodde en gubbe o en gumma, gubben var lam. Men gumman gick opp kl. 4 på lussemorron o laga mat, hon hade ett skåp längst fram i rummet som såg ut som en gammal binge, o där ställde hon in olika sorters mat som hon laga till. Sen bjöd hon in oss också, o då sa' hon: "Ja, nu ha ja laga sju frukoster, för dä ska en göra ***lussemôran," Men jag minns / ej precis vad hon lagat till, men det var mat av olika sorter, för att det skulle bli "sju frukoster." Och de skulle ätas före dager. "Stackars Janne," sa' min mor om gubben, va han ska få äte av den gamle maten länge!" Dessa båda gamla var där- ifrån trakten. .
Lucia
På lusse skulle de äta "lussefrukost" tidigt. Det var lite bättre mat då, om man slaktat kunde det vara råskalad potatis och revbensspjäll. Det var också fläsk o fläskkorv o så där. Men lussebrud är ingen gammal sed här på trakten.
Lucia
Till lussemorron gjorde de i ordning mat kvällen förut, åt tjänstefolk o så där. De bredde smör på halva kakor med ost o sovel på. Slaktat hade de också gjort så de hade slaktmat, stora korvar, potatiskorv o blodkorv, o rev- bensspjäll. Men dukat bord som alla satt vid var det inte alltid, det var inte så noga som till jul, men det var som en extra förplägnad. Och även djuren skulle ha lite bättre. Ljus stöpte de också till lusse, tregrenaljus skulle det vara / på bordet både till lusse o jul. Julljusen skulle alla vara tjocka o riktiga, men så stöpte de dankar också som användes i det dag- liga arbetet under året.
Julafton
Till jul skulle bakas kakor, limpor och "oxar", dessa bestodo av fyra länkar som rullades opp i hörnen. Varje barn fick en hög av julbrödet, mjuk kaka, vanlig limpa o en "oxe". Vi fick det på julkvällen o fick äta opp det sedan. Julgran hade vi inte i min barndom, o inte hade de det på ställena i närheten av mitt hem heller, kanske på herrgårdarna. Mamma stöpte själv ljus till julen, o sådana hade man sedan på vintern. / Korv gjordes till jul, fläskkorv, potatiskorv och hackkorv o sylta o "pylsa", de slakta en fåra också. På julafton skulle man doppa i grytan, på juldagen skulle man ha själva julkalaset. Kål var också julmat. Men det förnämsta vid jul var att de bryggde så god dricka. Vi bryggde bara till jul, o drickat skulle räcka hela vintern sen, men julölet skulle vara särskilt gott. På julmorron sattes ljus i stakar i fönsterna, vi satte dem i stakar av trä, far bruka borra hål i fyrkantiga träbitar o dessa hade vi som ljusstakar sedan.
Julafton
Halm på golvet till jul minns jag ej här, men hemma hos oss o i andra stugor hacka de granris o strödde på golvet till julkvällen för en 60 à 70 år sedan. Till jul bakades alltid vörtbröd, de tog undan vört när de bryggde. "Julostar" hade de ystat till jul, tidigt på hösten gick de till varann med mjölk i gårdarna, o så gjordes en bastant ost av denna. På julkvällen skulle korna ha bröd, de tog sådant i förklädet o gick ut till dem.