Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomas
När "Tömesmöss" var inne, så skulle spinnrocken bäras ut. Mellan "Tömmesmöss" och jul gick det inte an att spinna eller ta sig före något arbete som gick runt. Det blev inte så mycket arbete på de dagarna mellan "Tömmesmöss" och jul. Vedhuggning förekom. Det skulle vara gott om ved. Bäst om den räckte över hela julen.
Skörd och tröskning. Julafton.
När de tröskade, tog de från några granna kärvar som skulle vara till "fôggelnek". Man satte upp en el. ett par neker vid stugan el. vid uthusen, så att fåg- larna skulle få förtäring medan jul. Den neken uppsattes vid middagstiden julafton. Det var för att en skulle få bra gröda kommande år. Halmen fick kreatu- ren. På samma sätt var det med kreaturen. De skulle ha med av julneken. En tog av så pass många neker att det räckte till några strån åt vart kreatur. På julkvällen fick de detta med uppmaning att de skul- le äta väl å trivas för att det var julen.
Lucia
På Luciadagen är sista dagen man kan lägga fisk i lut. Det har vi alltid gjort här både i min och fars tid. Lägger man den i lut senare blir den ej färdig till jul.
Julen
vid jul skulle kreaturen ha utav en kaka, som bakats av havremjöl. Då denna gavs sa´ man: "ät väl och trivs väl och ha margen i bena." (Margen = märgen, styrkan i benen)
Väderleksmärken.
Om vädret är vackert mellan jul och kyndelsmâss ("könnersmâss") så att bäckarna rinna, då har man att bereda sig på så lång torka före Larsmäss. Om det har regnat i sju dagar, så blir det uppehållsväder den åtton- de.
Vårarbete
De bruka baka särskilt hästbröd, o en sådan kaka hade de hängande på bogträet vid vårarbetet, o så gav de dragarna en bit då o då. Men det brödet hade de ej spart sen jul.
Julafton
"Speckeneka" sattes upp på förmiddagen el. strax före middagen. När hon var uppsatt så gick en in och tog en sup. När man hade gjort fåglarna denna tjänst, så unnade man sig en extra julsup. "Speckeneka" var av den "likersta" havren man kunde få fatt i. Om fåglarna fick riklig spis till julen så blev det drygt som man hade i ladorna. Kreaturen skulle ha något extra om julkvällen, blom- mor och gräs, som plockats om midsommar. Det bruket hade min mor. Något sades till julen. Jag mins en dräng som sade: "Ät bra å drit bra, så att gödselhögen kom- mer i skya."
Jordens fruktbarhet, växttiden.
När di baka till jul, så baka di en sär- skild kaka som var krusig i kanterna. Den kakan gömdes till en skulle börja vårandtiden. Då fick både folk och dragare av den. Det skul- le bli bra skörd då. Så satte en upp få- gelneken om julaftonen, för att en skulle få grann gröda. Den som inte hade råd att ge fåglarna till julen kunde inte vänta, att han skulle få något till gröda. Det blev kraft i gödseln, om en gav kreaturen jul- kost om julkvällen. Aska, som en fått i spisen medan jul, strödde en ut på den närmaste åkern. Så tog en av det gamla julljuset och lade ihop med as- kan. Det skulle växa så väldigt då. / Om midsommarnatten tog di daggen från var- andra. Det gick att ta ett lakan och dra i dag- gen tills en fick det fullt. Se'n skulle en gå hem och ge korna sina av den daggen. Om Erik ger ax så ger Olof kaka. Havre och korn mognar som bäst, när korn- bleken börjar om nätterna.
Julafton
7) som hans son natten förut drömt att hans far dog. Detta är absolut rena sanningen," ty den som skriver dessa rader, var den dödes son. folktro å sed om Julen. Eda socken En nu 60 årig kvinna, som tjente som piga på ett bondställe i Eda s.n. 1894 berättar att "helgen" före jul skulle de inte skura golvet, ej heller hyfsa något annat söndagen före jul ej heller ta på sig några bättre kläder, men när det då blev sku- ratt å fejat allting i slutet av Julveckan så blev det så mycket mera jul när julen äntligen kom, varje kreatur i "fjuse" fick en havrenek (kärve) samt en "hövannel" Lögekaret inrullades på julaftons morgon långt innan det började ljusna. Karlarna tog "såstangen och satte "tvärslår" genom "öra" en längre "stav" på vardera sidan av vannsån i vilka ett hål fans, samt bar in vat- ten, som kvenfolken kokade i en 20 kannors gryta, vattnet / måste alltsamans koka innan det häldes i bad- karet, så det fick ej blandas okokat vatten i, ty det kunde vara "faleheit" något farligt i vattnet, så de som lögade sig blevo sjuka. Vattnet fick ej bäras ut förr än om juldagen efter de folket kommit från kyrkan, därefter torkades med vitmossa golvet och sopades med en "limme" (kvast) av björkris, varefter finhackat granbar ströddes över golvet. Om någon tappade en gaffel eller kniv, när han satt vid julbordet om julkvällen, skulle han ej taga upp denna. Om julkvällen och juldagens middag åto alla både husfolket och tjenarne vid ett stort kilbord i storstugan, eljest intogs alla måltider vid det långa köksbordet i köket. Ved och vatten var inburet före jul, så det skulle räcka till tredjedag jul; det skulle vara "julefre"
Vårarbete
Första dagen i "ploganna" fick hästen av det brödet som bakats till jul. Så fick han några blommor av dem man plockat till midsommar. Det var för att han skulle hålla sig frisk å stark.
Julbröd
Pappa göm- de bröd från jul i ett hörnskåp, det låg där ända fram på som- maren, då togs det fram, o vi skulle äta av det för att bli star- ka. Men jag minns ej, att det skulle ätas på någon särskild dag.
Annandag jul
När jag var helt liten, så mins jag att de gick med "lju- se stjärna" i stugorna. De började annandag jul och gick sis- ta varvet på trettonhelgen. De tiggde ihop mat å brännvin som de skulle traktera med på "juldansen" som hölls in- nan julen var slut. Jag mins namnen Herodes å Judas. Det var både pojkar å flickor som klätt ut sig. De hade ett slags hattar på huvudet av papp. Stjärnan hade de på en stör. De sjöng när de kom in i stugan. Det är allt jag mins av det, för det blev slut med seden innan jag hann bli så stor att jag kunde förstå det riktigt.
Seder vid Jul
Om Jul åkte och gick man till kyrkan vid skenet från törebloss "lâger", dessa kastades i en hög vid "körketrä" (kyrktröskeln). I stugorna breddes råghalm på golvet. På julbordet, som skulle stå dukat hela helgen, skulle ligga en stor hög av vörtlimpa, samt av alla slags brödsorter och ost. Alla under julen överblivna bröd- bitar, skulle hpopsamlas i ett fat el. dyl. och uppätas när Julen var över. Allt hö som kor och hästar skulle ha på Juldagen och annandagen, skulle "vannles" på Julaftons förmiddag. När korna fodrades på julaftons kväll skulle man säga; "Ät väl, å trivs väl, ikväll ä Julekväll!" / På annandagen gick man och sjöng för dörr, (stjärngossar). Man stod utan- för dörren och sjöng; "Idag idag ä anndajul, nu tackom vi så järna, se på dän juse stjârna. Gulle mor i spisen gi ôss litt tå grisen, gulle far i bänken gi ôss litt tå skänken, allt för den juse stjärna!" Stjärngossarna bjöds då in och "fägnades" med mat och en sup.