Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Knut.
Då kördes julen ut, då tog vi ut halmen. Det kunde vara de som klädde ut sig och kom och körde ut julen som de sa´. Då skulle de ha och dricka förstås.
Annandag jul. Knut
Annandag jul började de gå med ljusa stjärnan. Tidigt på morgonen kom de. De voro klädda i rött å blått pap- per. De gick i stugorna å sjöng. I den sista stugan blev det kalas å dans. "Tjugnedan dansa jula ut". Anda trätt å jula ställ tjugneda Knut ä jula slut.
Trettondedagen och Knut
Inga vissa antal rätter. Det åts den dagen som på de andra högtidsdagarna under jul. "Trettondag klätt gör jula slätt. Tjugondag Knut kör jula ut." Tjugondag Knut var det slut på julen. Det blev att klä av julgranen och köra bort den, so- pa golvet och lägga undan sådant en hade haft framme för julen. Så börjades arbetet. Spinnrocken och kardorna kom fram och det blev vardag med en gång.
trettondedagen och Knut.
Före min tid hade det varit bruk att de gått med ljusa stjärnan. Det hörde jag mor tala på. Men jag har inte något minne på hur det gick till. "Tjugondag-Knut körer jula ut." Det var sista dagen på julen. Då var det att repa ihop det sista en hade av julbrödet och julmaten å äta upp. Då körde en ut julen.
Tomas
När "Tömesmöss" var inne, så skulle spinnrocken bäras ut. Mellan "Tömmesmöss" och jul gick det inte an att spinna eller ta sig före något arbete som gick runt. Det blev inte så mycket arbete på de dagarna mellan "Tömmesmöss" och jul. Vedhuggning förekom. Det skulle vara gott om ved. Bäst om den räckte över hela julen.
Julafton
Mor skulle promt baka så mycket bröd till jul att det räckte över 'vâffer'. Å jag tror att de skulle hug- ga så mycken ved till jul att de skulle ha kvar av den till Mickelsmäss. Dagen före julafton skulle palten bakas. Den hängdes upp på spett att torka. 'Jullim- pan' skulle vara till 'vâffer'. Allt skulle räcka så länge. Å till jul skulle trösken vara avslutad. Ef- ter jul skulle alla karlar till skogen å kola, så kom de hem frampå våren. Själva kolningen var nog färdig till jul. För den sista milan för året rök på julafton, men milorna skulle rivas å kolen skulle fraktas bort.
Råttor
På Tomasmässan tre dagar före jul skulle de ställa bort råttorna. Då var det någon som klädde sig fin och läste något för dem. De skulle bli borta hela året på det sättet. Annars så brukade de säga att om det var någon som fick gå bort ofägnad under julen så skulle råttorna bli elaka vid dem. Då skulle de ta allt vad de hade i bodarna så att de inte hade något för att de var snåla under julen.
Annandag jul
Det var di som hitta på och gick ”julbockar” om julen. De klädde sig trasiga med skinn i ansiktet och på händer och fötter. Somliga var svarta i synen. Kunde komma och tigga när som helst i julen. Och de blev trakterade. Stjärngossar mins jag inte mer till än att di gick till stugorna och sjöng. Kan inte minnas om det var annandag jul eller på trettondehelgen.
Julafton
Kreaturen skulle ha havre och hö om julottan, men först och främst om annandag jul på morgonen. Man talade om för julen att det var julotta eller annan- dag jul. Så lagade en till deg och lade "orsten" i. Så "la en i nô mer". Degtullarna gavs åt korna. De skulle bli friska då kommande år. "Dyvelstreck" användes och så var det något som kallades "bäverjälm."
Lucia
Jul##### å Beekaln i Remjäng brukade alltid säga: "Âna lusse börjar jä ständigt jul". De höll allt mycket på att julen började då. Då började de att supa å kalasa. Då feck dä inte vare Tôst. "Lussebrua" var vitklädd med ljus på huvudet å gick till grannarna å bjöd på kaffe.
Vårarbete
När första sådagen på våren var så skulle en blöta upp bröd som gömts i säsbingen från jul. Det skulle läggas i dricka. När det blev mjukt så skulle en äta av det för att en skulle bli stark. Hästen skulle stå på åkern å äta havre, för att 'jula' skulle ge mycket.
Annandag jul
Annanag jul på kvällen gingo stjärngossar omkring med den ljusa stjärnan, (det var vanligen en stjärna av papper och ljus innuti) de gingo i alla gårdar och sjöngo I dag i dag är annandag jul vi tackkom nu så gärna fins det flickkor i detta hus så står de väl upp och tänder ljus, så sjunger vi så gärna, alt för den ljusa stjarnan. Med dem följde Judas med pungen som samlade upp pängar och traktering till en bal i Julen
Trettondagen och Knut
Om trettondagen så var det inte bra att göra något särskilt som inte skulle göras. Det blev otur. Vi hade aldrig så många maträtter som tretton. Tretton var farligt. Det var otur med det. Jag minns inte att de klädde ut sig. Knut var sista dagen på jul. Då skulle vi ska- ka julgranen och bära ut den. Så bar vi ut julen.