Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Tomtar
Det var många som hade tomtar och de blev så rika. Det var naturligtvis onda andar. En bonde i Fjärås hade en tomte och de gick och stal så mycket om natten. Men tomten flämta´så förskräckligt och då fråga´ bonden honom varför han flämta så. Han kunde ju vila, det gjorde bonden, men det visste inte tomten att han kunde göra. "Hade jag vetat det", sa´tomten, "hade det inte varit något kvar i Tombo(?) lader.
Tomtar
Tomtepesar hade de på en gård i Vättlösa. De bodde under en enebuske. Folket fick gå med mat och ställa vid enebusken varenda kväll. De drog så mycket spannmål till den gården. En tomtepese hade sagt till bonden: "Ska ja bära ifrå dej så mycke som ja har burit te dej, så har du inte så mycke så du kan stå raker i't." Det kom en präst dit en gång — det var la Mebius eller Nordahl — och läste och predikade. Han trodde la han skulle kunna dämpa't. Men det kom ösande så mycket havre mellan kraven och nerefter ryggen på honom, och han fick så mycket havre i byxorna, så han höll på att inte få av sej sina stövlar. Folket slutade att bära mjölk till enebusken, och då flyttade tomtepesarna därifrån.
Tomtar
På Nycklamossen brukade vara en Tomtebisse, en man som gick däröver en natt, mötte honom bärande ett spannträ*. Mannen sade till honom att han förbillat* sig, då blev Tomtebissen arg och slog till mannen så att han blev liggande på mossen hela natten.
Tomtar
Det skulle vara såna som var så rysligt rika. Det var tomtabesen som drog till dem, sa de. Det var en karl som hade en i en ask. Och han hade inte matat honom i ordning. Han hade honom uppå, och när han skulle gå nerför trappan trilla han och bröt nacken å sej. Det kunde han väl ha gjort ändå - men det va ändå så att folk sa, att tomtabesen hade gjort det. Spiritus och tomtabesa skulle väl vara ett och detsamma.
Tomtar
Min far talade om att i Melltorp, det är här ute i Förlanda, där fanns det en kägelbana i gamla tider. Det är över hundra år sedan. Där var ungdomen alltid och spelade käglor på söndagarna, och då brukade det komma en liten gubbe med röd luva och hjälpa det ena laget, och vilket lag han var med, så vann det alltid. Men en gång slog åskan ner, och sen blev gubben borta.
Tomtar
En bonde i Stärke by hade en tomtagubbe. Bonden kunde inte dö, förrän han hade fått sålt tomtagubben. Hans son köpte honom för en halvanninge.
Tomtar
Det satt en bese i Öjersås och pratade med en tjur. "Ät nu, lelle knabbe, detta tog ja i Torpa stabbe," sa han. På ett ställe här kom bonden till laggårn och fick se en bese som kom med tre strån över axeln. Gubben tyckte att det inte var mycket att komma med, men då kastade benen det ifrån sig och då var det ett helt lass och det blev liggande så att det kvävde tre kor för bonden.
Tomtar
Det var en bonde på gården Lund, som hade mycket får. Han hade lagt sig till med fåravel, sedan hans svärmor skaffat en tomtepese från Edsvära socken, därifrån hon var. Det gick så till, att det var ett svårt år och bonden hölls i Rånna Lider och bröt löv till djuren. Då kom svärmor över berget och hade i en säck en grå vante, eller kanske det var ett par. När hon fick höra hur det var, släppte hon loss vantarne och på ett litet naffs hade de brutit vinterfoder. När sedan de goda tiderna kom igen, så fortsatte de att bryta löv var vår och det var då han fick lägga sig till med får för att kunna fordra upp allt lövet.
Tomten
På ett ställe satt en bese och gav djuren mat: "Ät, lelle knabbe, detta e taget i Bergabos stabbe."
Tomtar
På ett ställe ute i Kungsäter, Gårso (Gårdshorn), hade de vesar. Och så på ett ställe i Karl-Gustaf. De drog ifrån henne, som bodde där. Hon hade en liten pojke, som var två år. Han sa till sin mamma en gång: "Va ska Ekegårdepojk här å göra å ta mjöl i mjölbingen? "– Ja ser ingen", sa mora. Det var vesen pojken såg.
Tomtar
Vesar, såna där tomtegubbar, de skulle känna på julamaten och julagröten. Där skulle sättas ut julagröt julafton om kvällen. Då drog de så bra till dem. Och så hade de sån tur till kreaturen. Och hade de det dåligt med foder drog vesen till dem, bördor så stora som lass, bara han fick känna på julamaten.
Tomten
På Nycklamossen brukade vara Tomte- bisse, en man som gick däröver en natt, mötte honom bärande ett spannträ. Mannen sade till honom att han förburit sig, då blev Tomte- bissen ond och slog till mannen, så att han blev liggande på mossen hela natten.
Folksagor
Det var en gumma o en flicka som bodde på ett ställe, de var så fattiga. En kväll kom en gubbe dit o bad att få ligga. "Vi är så fattiga," sa gumman, "men du får väl bli här." På morron sa gub- ben: "Jag har ingenting annat att ge er för att jag fick bli här, än den här gamla krukan, men ni får ta den." Sen hade de den krukan. Då skulle det bli bröllop i kungsgården, kungen skulle till att gifta sig. Då sa' den krukan en dag: "Ja ska gå te kungsgårn, i da slaktar de de stora galta." "Nej, kära / du," sa gumman, "du kan gå sönder, o vi kan inte reda oss utan däj." "Nej, ja ska akta mäj," sa' krukan. Så gick hon till kungsgården o ställde sig där som de höll på med slakten. De, som höll på med denna, önskade att de haft något att gömma undan i, så de kunnat äta själva sedan. Så fick de se krukan, o då stoppa de i denna. När krukan tyckte, att hon fått nog, sa' hon: "Nu går ja hem!" "Nej, gå inte, förrn vi får plocka ur," sa' de. "Jo, nu går jag," sa krukan. Gumman o flickan blev översigggivna, när krukan kom hem med all maten. Nästa dag sa' krukan: "Ja ska gå te kungsgårn, de bakar i dag." Och så gick hon dit igen / o ställde sig, o de plocka i henne igen, o sen gick hon hem med detta. "I dag syr de brudklänningen," sa' krukan en morron. "Om jag hade en lapp av den," sa flickan, "o fick se hur den var!" "Ja ska gå dit," sa' krukan. Då sa de, som skulle hjälpa till med klänningen: "Om vi visste, var vi skulle gömma den!" Så fick de se krukan, o de stoppa ner den där. Men sen gick krukan hem, o när den rätta sömmerskan kom, var klänningen borta. De blev alldeles förfärade, o det blev ett letande. Men när krukan kom hem med klänningen, blev gumman o flickan översiggivna. Klänningen var näs- tan färdig, o flickan satte den på sig, o den passade henne. / Sen gick flickan till kungs- gården, o där fick kungen se henne. Och sedan gifte han sig med henne i stället. Och den andra var egent- ligen en trollkärings dotter, så henne fick trollkäringen ta igen. _____ En pojke skulle gå till skogen o snickra, då mötte han en gumma. "Vart ska du gå?" sa gumman. "Ja ska gå te skogen o bygga ett skepp, som ska gå över bå vatten o land," sa pojken. "Ja, gör det du, sa gum- man. "Ja, jag vet inte, hur det går," sa pojken, för jag har två bröder, o de har inte lyckats, den ene kom hem med en svinaho, o den andre med ett baketråg." Men pojken fällde träd o snickra o gjorde ett skepp, o det / gick över åkrar o ängar o berg o backar o fram till herrgårn för att de skulle få se det där. "Ja, ni trodde inte, att jag kunde," sa poj- ken, "min ene bror kom hem med en svinaho o den andre med ett baketråg. Men här är det." Och han blev opptagen på herrgårn o blev berömd o fick det bra. Hans bröder hade velat vara lite förmer än han. De hade också mött gumman, när hon fråga den förste, vad han skulle göra, så sa' han: "En svinaho." "Ja, gack du, dä ska bli en svinaho," sa' hon. Den andre svara, att han skulle göra ett baketråg, o det blev ett baketråg också. Men den siste hjälpte hon, för att han tala sanning. _____ / En gubbe hade ätit så mycket, "sju lass gröt o sju lass mjölk, o oxe stångare o ko knevla, häst travare o grå grännare o räv slängare o hare hoppare", o så skulle han äta opp "ekorn bligare" också. Men denne sprang opp i ett träd o mannen efter, så rev han opp magen på en kvist o allt kom ut. Oxen stånga o kon knevla, hästen trava, grågrännarn grina o räven slängde o haren hoppa, o ekorn bliga, så han tappa öga. Jag har hört detta av de gamla här.