Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Troll
En bonde hade stulit ett dryckeshorn från trollen. Han red vägen fram och trollen var nära att hinna fatt honom. Då fick han höra en jätte skrika från ett berg: "Rid tväråkers, du arme man, så hinner du i rättan tid fram!" Då red han av vägen och tvärs över en plöjsel. Nu kunde inte trollen springa över fårorna utan bara längs efter dem. Så kom han undan trollen med dryckeshornet.
Annandag Jul
Den otta re vi te Tidan å vattna för den ån rann åt norr. Det har jag varit med om många gånger, för jag red barbacka på hästen lika bra som en pojk. När vi re från åa så bar det i väg över stock och sten för ingen fick följa vägen. När vi ställt in hästarna gick vi till någon gård, tyckte vi om boen så gjorde vi fint åt honom i ladugården, men va pojkarna rasanne pån då gu hjälpe mej va de ställde te. Töser va inte mä, men jag var som en dräng i arbetet och gla ve hyss har ja vart så ja fick följa pojkarna på stollaty.
Påsk
På dymmelonsdag ställde mor undan spinrocken och sedan nystade hon inte eller hade något som snurrade för sig. Detta gjorde hon för hönsens skull, för om man gjorde så fick hönsen en sjuke som de kallade "hönekramp". Den som hade gamla kvastar liggande ute, han hjälpte påskakäringarna att skaffa material för mjölka- harar. Det var en gammal sed här, att det sista i brasan om påsk skulle de kasta in i spisen och bränna klövarna efter julaslakten, sedan det var gjort stängde de spjället noga. Så var det en sed, att man skulle reta gamla illa an- sedda käringar genom att rita på trappan eller dörren kvastar och raker. Det var mäst barn och ungdom som bedrev det ofoget. / Anna Greta Johansson Leksberg Kajsa Svensson Påsk 2. Ett gammalt bruk som levde kvar hos de gamla i min barndom var att de med rödkrita satte ett kors över alla dörrar. Det finns säkert gamla stuger kvar i Vadsbo än, som kan visa påskakors från den tiden över sina dörrar. Påskdagen gick manfolken till ladugården och sysslade och det brukade de minsan inte göra. Den som påskdagen ville se i kyrkan vilka käringar som varit i Blåkulla, skulle se på publiken genom en hästakäke, de som varit i blåkulla såg han då sitta baklänges. Om de åt mjölkmat på långfredag, så fick de utslag och mjölken gick ut i varbölder och så mycket vatten som man den dagen drack, så mycket skulle de svettas under skörden. På lördag skulle barna ha påskapisket och de som ville göra det ordentligt gjorde riset av nypongrenar.
Midsommar
För att få se sina tillkommande, skulle tre flickor midsommarnatten under tystnad ta 3 nyper mjöl och tre nyper salt och baka tre pannekaker, De sulle äta var sin och sedan under natten skulle deras blivande man komma och bjuda på vatten. Men de fick inte säga ett ord från solen gått ned tills den gick upp midsommardagen.
Mariebebådelsedag
"Vafferdan" skulle folk spinga trana till grannens, var det så att de kunde ta sig dit utan att trampa i snön, skulle det bli ett bra år. De sprang också för att få starka fötter. Nar jag var 14 år tjänade jag i Ek på en gård och där sprang vi trana allihop och sen hade vi våfferkalas. Den dan eldade vi för värmes skull sista gången i den öppna spiseln och då skulle spjället vara lagt innan so- len gick ner.
Djur
Det var en gubbe, som gjorde så att vargen kom bort och blev landsförvist. Jag har sett flera vargar i min da, det var gott om sådana norr om Mariestad. De var aldra värst mot sådana kvinnor som var med barn. Det var en kvinna som var ute en gång och en varg kom efter henne. Hon hade färskt ba- kebröd med sig och började nappa sönder och kasta. Brökaka räkte tills hon kom hem så hon klarade sig. Mor och ändå mera mormor kunde knappt se en fogel förrän hon började tala om vad det betydde. Göken och skata sysslade de mäst med, om gö- ken gol i öster så "gol han för ogifta kvinnor", om de då räknade galandet så fick de reda på hur många år de skulle få gå ensamma. Om de härmade göken då dog han och hans / Anna Greta Johansson Leksberg Kajsa Svensson Djur 2. blod frustade ut på den gren han satt. Om göken gal på bar kvist så skall korna kom- ma att få det svårt med torka, när han får se den första höstaken då ger han sig iväg. Då man sett sin första kråka i mars, kunde man gå hem och börja äta spekefläsk, för då var det genomsalt. Den som rev ett svalebo i en ladugården, drog olycka över djuren och den släppte inte, förrän det kom ett nytt svalbo dit. När koleran gick höll skatorna fullständig cirkus om kvällen på den gård där en sjuk skulle dö. Döda skator skulle jordas, för om ett djur nosade på den, så blev det sjukt, och om man tog i en död skata fick man skabb, som inte gick bort förrän man tvättat händerna tre gånger i en bäck och använt kyrkelim som tvål. Om man såg någon fågel eller djur bakifrån / Anna Greta Johansson Leksberg Kajsa Svensson Djur 3. på dess årsdag, så bebådade det otur under ett år, men såg man det först frammifrån blev det årslycka. Om en häst hängde med huvudet framför ett hus, skulle det snart bli lik där. Den som slår ihjäl en plogärla skall mista en oxe. Om korpar flyga över en lakeplats, då går det ej att få tvätten vit. Om man vill ha tur med höns, då skall man lägga ut kycklingarna under hönan antingen med 11, 13 eller 17 ägg.
Djur
Vargarna blev skickade över sjön i fars tid, det var en gubbe som tog dem bort. De talade vid ho- nom och han läste ihop dem i en vik, så det var ett väldigt plaskande, innan de gav sig iväg. Det var en redig gubbe, sådana finns inte nu.
Himlakroppar
Solen den höll vi ordning på genom en ritsa i fönster- karmen, som visade när kl var 12. Det fanns bara en klocka på gården och den stod inne i kammaren, så den hade in- gen någon glädje av. om vardagarna Det var tre ritser i fönstret som visade kl 9 kl 12 och kl 3. Mor var säker på att spå stjärnor, när det var stjärnklart var hon ute på förstugtrappan och läste på himlataket. Det var "vintergatan", "Fröjderocken" och "korsvagnen hon rättade sig efter, hon kunde även efter deras ställning se vad klockan var på natten. Mor sade ofta att hon var lika säker att spå väder rätt i stjärnorna som andra på flugor och fåglar. "Jag har sett på vintergatan att vi få 7 vintrar före jul." Om nov. nytänne är på en söndag och Karlavagnen går från nordöst till sydväst, då skall det frysa och töa 7 gånger före jul.
Växter
Mor berättade för oss små, att aspens löv aldrig kunde vara still för under det trädet skedde det första mordet i världen, då Kain slog ihjäl sin broder Abel. Flyrönnen var användbar för tre saker. Den kunde användas att ta bort värkar med, den gav svina starka ben, om de fick sådana pinnar att tugga på, och så använde elaka personer den till att ta musten ur hästarna. Om en skata byggde i ett träd fick det ej fällas, för då fick man otur med djuren.
Djävulen. Mylingar
För att kontrollera att Djävulen ej fanns med skulle man titta under spelemans armbåge, då fick man se om han var med på gillet. Det berättades att flickor, som haft något smussel med barn, ej vågade dansa med en obekant, för då kunde det gå dem illa. De sade att det kunde vara en underjordisk, som drog iväg med dem i dansen, till den plats där hon grävt ner sin unge, och där föll hon ned död.
Vattenväsen
I forna tider fanns en speleman i Lerdala, som de kallade "Fele Lars", han hade sades det, övernaturliga kunskaper i fiol och flöjt. Han hade sina kunskaper från Näcken och han ha- de varit i Stralsund och fått fingerben, som han hade till stämskruvar på fiolen, och till munstycke på flöjten hade han och ett fingerben, som han fått på samma ställe. Det var i min barndom mycket tal om spe- lemän, som lärt att spela av Näcken. Det var när midsommardagen inföll på en torsdag och det var fullmåne, som han kunde träffas i Lången nedanför Melldala, där låg han och sam, som en mossig stock för dem som ej fyllde fordringar- na att få träffa honom. / Fina Jonsson Lerdala Vattenväsen 2 Den som önskade lära sig spela fick aldrig ha fiskat i sjön, aldrig kastat smörgås utåt sjön och aldrig ha "pissat i sjön". Hade han inte gjort något av detta, var det att be om lärdom när midsommarnatten inföll på en torsdag och det var fullmåne. Han fick nu en fiol av Näcken och innan solen gick upp om midsommardagen var han mästare i fiol. Näcken fordrade tre saker i spelelön, han fordrade att eleven skulle slänga en hästsvans, fyra hästskor och ett järngrimskaft i sjön. Om en, som lärt att spela av Näcken, försökte sig på en psalm, då misste han sin spelförmåga En klockare skulle i Lerdala kyrka en gång spela fiol, han hade bara sjungit förut, som han tog det första strängslaget, sprang alla strängarna. När speleman tog stråken med vänster hand och stämde upp Näckens polska, då kunde ingen sitta, alla måste upp och dansa och speleman / Fina Jonsson Lerdala Vattenväsen 3 kunde inte sluta förrän någon strök med en kniv över fiolen. Fela Lars, som lärt av Näcken kunde spela u- tan instrument, om det stängde in honom i ett rum och behöll fiolen, så kom det vacker musik därifråno, men en strecksåg skulle han ha med sig för att sitta på. När stunden var inne att Fela Lars skulle dö spelade hans fiol på väggen en melodi och då sade Lars "Jaså dä ä ti nu". Den fiolen förvsvann från väggen samma natt Lars dog.
Tomten (djur)
När de gick vall förr i världen, så ha- de de en lur och blåste ihop korna med, Skulle den vara riktigt bra, så djuren hastigt kom vid signalen, skulle den vara gjord av Tomten. Man skulle lägga ut ett bockahorn under Lobacken och en röd luva och efter tre dagar kunde man hämta hornet och då gick det att blåsa i
Spökeri (upptåg)
Om det var ett dansgille där en del ungdo- mar ej fick vara med, så brukade de klä ut sig till spöke och genom att spöka för de dansande störa glädjen, som ung har jag flera gånger vara med. De holkade ur en rova med ögon, näsa och mun och satte den på en stång och draperade dem i lakan och sedan höll de upp dem utanför fönstren eller smö- go omkring stugan i buskarna De sade också, att den som dansade på kyrkobacken, dansade bort sin salighet. Vitorpa pojk blev vithårig på en natt, när hans döda anförvanter tagit honom i upptuktelse, för att han dansat på kyrkogården.