Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
Till midsom- mar skulle skorste- nar o stenmurar kri- tas, o rundspisen i stora rummet skulle limmas. Och så kläd- de man inne med löv.
Husdjur
Knivar eller liar sattes över lagårdsdörrarna som skyddsmedel. En ny häst skulle allra först gå runt om muren inne i stugan om det gick, åtminstone skulle han in i köket. En nyfödd kalv bruka många ta in i köket o ha den där några dygn först. När de varit borta med en ko till betäckning, skulle de linda repet, som de lett henne med, om hornen på henne, o det skulle sitta på så den dagen. Och så skulle de nypa / till dem ett tag över ryggen, när de skulle till att le hem dem efter betäckningen. Och när de sålde mjölk, så tog de tre små saltkorn o hade i mjölken innan de släppte den från sig. Det var väl för att ingen skulle trolla bort mjölken. Det såg jag e här som gjorde där vi köpte mjölk ibland.
Husdjur
Jag tjänte som ung i Udden, Visnums sn. När en ko kalvat där, så tog men lite eldmörja på en kniv o hade i första vattnet en ko fick. Kniven skulle då sitta opp o ner i kärlet medan hon drack, o sen skulle den hängas opp över henne. Och medan hon drack, skulle ett par byxor, tillhörande en kar, som ej varit hos fruntimmer, ligga över ryggen på henne. Och om en ko ej blev ren efter kalvningen, så skulle man tvätta fotsvett ur karstrumpor / o ge henne det vattnet, så blev hon ren på en gång.
Husdjur
Jag tjänte i Rud här i Råda, o där hade de mycket ordningar med djuren. När de släppte ut fåren skulle dessa krypa genom en kjortel för att de inte skulle hoppa sedan. Gubben där o jag skulle hålla i kjorteln, o så skulle fåren krypa igenom. Och när en kalv skulle dricka första gången, så skulle man ta ett halmstrå o ha det först i göd- seln o sen i mjölken som han skulle dricka, o han skulle dricka över det strået för att inte bli "grannäten", noga på mat / utan äta vad som helst. Och så skulle man alltid vara tyst när man gav honom då första gången för att han inte skulle röta sedan utan bli tystlåten. Och när kon skulle dricka första gången efter kalv- ningen, skulle en stålkniv ligga i drickeskärlet. Och en stoppnål skulle finnas i mjökkärlet när de mjölka första gången. Och innan de börja mjölka, skulle de ta med handen tre gånger "ansches" (mot- sols) kring juvret. Och sedan skulle de ta en brödbit o doppa i fradgan på mjölken o ge kon den. När fåren klipptes, / skulle man ta en ulltapp i "skulten" (pannan) på dem o så ge dem denna tillsammans med en brödbit, o de åt allt opp det. När de varit med en ko till tjur där i Rud, så skaka hus- modern där husbondens byxor över ryggen på kon. Och kon skulle också förr ha en riktig sup i första drycken efter kalvningen.
Husdjur
Om de var iväg med en ko till tjur på en fredag, så skulle hon kalva på dagen sen o ej på natten. De har borrat ner en le- vande orm i lagårdströskeln som ett skyddsmedel.
Husdjur
Ett skyddsmedel om det var otur i lagårn var att gräva ner en levande orm i lagårds- tröskeln.
Husdjur
När de kom hem med en ny häst så skulle de le in den i stugan för att den skulle trivs. Det vet jag, att när de köpte ett nytt djur, tog de med sig lite av ströet där djuret stått till det nya hemmet. Det var för att djuret skulle trivas där. Om en ko ställde sig att pesse med samma hon kom från tjur, så var det bestämt att hon hade kalv.
Husdjur
När man la' hönsen på ägg, så skulle ett hästskosöm ligga i boet, o så skulle man säja: "Ja lägger mi höne på elve ägg, tio höner o en tupp!" Jag la' allt dit ett sådant söm, å det "stog inte te" å få rätt på det sedan. Det kommer jag allt ihåg att de la' en kniv i förste dryc- ken som en ko fick sen hon kalvat o något eldkol också. Och innan de gav bort mjölk förr, så la' de lite salt i den.
Jakt
Det var ett djur i Skagern en gång som var omöjligt att skjuta. Min farfar var med o drog not, o var de lade noten, så kom e "ånn" (and) o la sig i notringen. Det var en där som sa' att han skulle gå hem efter bössan, men en gammal, Adam i Runnäs, sa': "Bry däj inte om 'a, dä går däj inte väl!" Men han gick hem efter bössan o sköt, bössan gick i tusen bitar, o han själv blev illa tilltygad. Ånna flög opp, hon blev inte skjuten, o när hon flög, skratta / hon som e mänske.
Jakt
Jag bodde i Nysund ett tag o var begiven på jakt då som annars. En dag skulle jag gå från en granngård till en annan o fick se ett harspår. Jag gick hem efter bössa o hund o fick se haren o skulle skjuta. Just då hoppa haren av vägen o opp o kom igen, jag sköt, men det blev likadant o han sprang. Jag sköt för tredje gången, o det var ej för långt skotthåll, men det gick likadant. Jag bruka inte bomma på den tiden. Så gick / jag hem med bössan o ställde in den o så gick jag bort ett tag. När jag kom hem, gick jag in där i rummet där bössan var, o så sa jag te hustrun: "Va ha du gjort?" "Va då?" sa hon. "Det luktar skam här," sa' jag. "Jag har inte varit inne där sen du gick," sa hon. Det hade runnnit som en brun massa utefter kolven o samlat sig nertill fast där var tätt, o den lukta förskräckligt. Jag gjorde en ny kolv sedan. Det var likadant för min bror en gång. Då träffa han Klasen vid Gullspång, en gubbee som kunde lite. Han tala om det, o Klasen gav honom en bit att lägga i laddningen o sa' till honom att skjuta på långt / håll. Det gjorde han också. Biten såg ut som något smidesslagg. Jag fick låna en gammal bössa av en gubbe här som kom från Finnerödja. Men jag fick lova att ej röra en liten låda som satt på kolven. "Bössan är för tjäder," sa han. Och när jag sköt på skator o kråkor, fick jag aldrig någon, men en tjäder stöp med samma. Min ene svåger lärde mig att om bössan blev "skämd", skulle allt tas sönder i den, o så skulle man ta svavel o så rulla lin på pinnar o tända på linet o ställa rakt opp, o så skulle svavelröken gå genom bösspipan. Det var en gubbe som / bodde på ett torp under Årås här i Råda. Han o en till, Ek-Gustav, var ute, torparn sköt jämt på en hare men fick honom inte. Men sen gick Ek-Gustav ensam o sköt honom, o då fråga torparn hur han var. "Ja, varken ja eller huen ville ha 'en," sa' Ek-Gustav. Mer fick torparn inte veta. ä
Jakt
Om de sköt en katt skulle det bli otur med bössan sen. En gubbe här tala om troll- harar som var omöjliga att skjuta. Det fanns sådana tjäd- rar också. När de sköt på sådana där djur, blev de också så konstiga i kroppen.
Jakt
Att det var det pratet att de skämde bössor för varann vet man ju. Men jag vet ej hur de gjorde. En gubbe i Runnäs här hade en "trollhare" som de fick skjuta på, men ingen kunde döda den. Jag tror den aldrig blev skjuten. "Dä ä min hare," sa' gubben, "den får de skjuta på."
Fiske
När gubbarna skulle meta, så spotta de ordentligt på masken. Och om de gav bort agn, så fick den. som fick dessa aldrig tacka, då blev det ingen tur med det. Om man skulle ut o fiska o glömde nåt, så fick man ej vända om för att hämta detta. Och om man fick fisk på första kroken eller i första ryssjan som man träffa på för dagen, så blev det otur sedan.