Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Skogsrå
Skogsråa kom till dem, när de låg vid kolmilan. Hon hade en lång svans som en hästesvans; så gick hon på sidan alltid. Hon hade fått makt med en karl, så han sprang ut till henne om nätterna. Hans käring gick ut i skogen och ropade: "Va ska jag göra? Jag har en tjur, som springer ifrån mej till andras kreatur." Då svarade skogsråa: "Ge'n salt å malt å sesslerot, dä ä tjurarnas bästa bot." Käringen gav sin karl de sakerna. Sen hade skogsråa ankat på, att hon lärt ut detta, för hon blev ju av med sin käraste.
Samfundsvanor och byliv
Vi hade en budkavel o en bok i byn, o när det kom någon fattig till byn, så skulle den i byn, som var i tur, hysa den- ne. Kaveln o boken följdes åt, o den fattige fick först gå o ta reda på var det fanns. Det var en fyrkantig kavel o ena änden formad till ett handtag. När knektarna här skulle ut, kom det ett brev med en fjäder i till en, o han skulle i fart ha iväg detta till nästa knekt, o så skulle det gå runt inom området. Kyrkvaktarn här skulle till jul ha en kaka bröd av varje matlag i hela församlingen. Mera hade han ej att / fordra, men han fick kanske en korv också. "Rättstjänarn" här hade samma lön också. Han skulle passa på härads- hövdingen bara. Förr, när de höll på med bråtning av linet, så bjöd de ihop några stycken för att de skulle få sönderbråtat på en gång. När de skäkta linet sedan, så var de också flera tillsammans, o då ville de ha någon med som kunde sjunga bra, för då gick det bra o fort. Jag minns inte så noga vad de sjöng, men det var rätt oblyga visor ibland. Om det kom någon främmande, när de satt i "***basteskôlla" o skäkta, så kunde de på skoj ösa över denne en massa "skäver" av linet.
Häxor och trollkarlar
I Mölltorps sn. är en källa som är så djup. Där omkom en brud o brudgum en gång, o källan kallas "Brugummakälla." Det var en trollkäring, som hade ner dem där, för att brudgummen inte ville ha hennes dotter. Bara psalmboken blev kvar oppe på kanten. Men sen tog "Skråen" den troll- käringa. Ägaren på Gälsebo gård mötte en riare med en käring på sadel- knappen just nedanför källan där. Då sände han ett bud dit där gumman bodde, o just när han mötte riaren, hade gumman dött.
Jakt
I Undenäs klippte jägare på påsken fåren i gårdarna, de klippte bort tofsen som fåren har i pannan. Denna hade de sedan o vira omkring haglen när de sköt, då skulle de lyckas bra på jakten. Trollharar var gjorda av "vebinner" (det sista av en väv), tvagestumpar o så där. De kunde skjutas med en knapp, inte med hagel. Men jag vet inte om det var någon särskild sorts knapp.
Död och begravning
Om någon var död, så tog de alltid in dem ett tag på begravnings- dagen o läste för dem. De hade stora förstur, o de bruka stå där. Och sen var de så kvicka att sparka omkull bockarna, där kistan stått, då skulle de döda inte gå igen. De gamla gummorna i gamla fattigstugan här var så kvicka att göra detta. Salt och linfrö kunde de också så efter de döda, då kom de inte tillbaka. Och när någon var död där i gamla fattigstugan, så kunde nå- gon av de andra ta en brännvins- / butelj o ett glas o följa efter. När de kom ut till vägskälet opp till stora vägen, så slog de opp lite i ett glas, o det slängde de tvärs över vägen efter den borttfarande döde. Det var också ett sätt att hindra honom från att gå igen.
Skrock. Födelse och dop
När barnet var fött skulle det läggas en öppen sax på tröskeln tills det var döpt likaså skulle modern bära stål vid bröstet tills hon blev kyrktagen. Barnet kunde annars bli förbytt.
(Skrock) Husdjur
I min barndom skulle de som bar mjölk över vatten med ett stål göra ett kors i mjölken, korna blev annars förgjorda.
Botande av kreatur
I mina föräldrars ladugård voro alltid kreaturen sjuka, far köpte 5 kor som han misste genom sjukdom de varken åt eller drack. En granne brukade ha en klok gubbe Hallberg när han fick sjukt i ladugården. han sa till far att hämta honom men köp först ett halvstop brännvin, hälvten skall med och hälvten vara hemma att bjuda på. "Nu skall vi se på krittera," sa Hallberg och gick i hörnen och snokade, så sade han att här ska vara ett annat fähus, far omtalade då att när han köpte gården så tog han ladan till fähus och fähuset till lada. Mor sade att mjölken skar sig, men Hallberg sa: "var inte lessen I mor, ni skall allt få koka välling än en gång till Edra barn. Det här kommer an på elaka människor och de äro inte långt borta. Då erinrade far sig att / när han köpte gården var det även en spekulant med som ville köpa den, både han och hans pojkar voro kända för att kunna ställa ont på både folk och fä. De har nersatt under tröskeln otyget så djupt att vi inte kan få tag på det, men vi ska ge motgift. Så virade han in något i en papperstuss och far fick hämta en järnstång och körde så ner tussen djupt under tröskeln. Så knäppte han händerna över ryggen på kon och mor hörde honom viska jesus flera gånger. Kon som var sjuk började äta redan innan Hallberg reste hem, hon blev sen så arg så vi måste sälja henne till slakt. Norra Lundby nov 1936 N Sjöholm Fanjunkare
Nyår
När far levde, kom han var nyårsmorgonen och bjudde oss; själv bärande ost, bröd och bränvin. Det var hans nyårsönskan, att de säkerna ej måtte tryta under året.
(Spöken) Odens jakt
En bonde i Spegeltorp kom bärande på en säck då han fick sällskap med en trollkäring som hade bråttom hon hade slängt brösten över axlarna de voro stora och hängde i vägen. Hon försvann i en sandgrop. Om en stund mötte han Odin med 2 hundar som elden lyste ur halsen på. Odins ben var så långa att de nådde marken om en stund small det ett skott. Oden sköt då trollet, han hade lovat utrota trollen på trakten. Petterjohan född 1801 har berättat det för sagesmannen
Gastar
Det var en bonde som varit till kvarnen, när han kom i Norregårdsbackarna, fick han höra ett förfärligt vrål i ängen Rätt som det var kom en gast farande och kramade honom på lasset. "Blev du rädd?" frågade gasten, varefter hästen föll i sken och bonden mindes ej mer.
Knarren
Tag 3 rågstrå med 3 knä, den som hade ont skulle lägga den onda lemmen på en tröskel. Den som hjälpte till lade strået med 1. knät över det onda. Den sjuke skulle då fråga "Vad hugger du efter" 3 ggr. Den andre svarade "Jag hugger bort knarren." Likadant med fråga och svar sig 2 och 3. knät på rågstråt Anna Liss i Norrängen högg bort knarren på mig
Engelska sjukan
När barnen misstänktes ha Engelska sjukan, skulle di ta en bit av barnets skjorta den fick inte vara tvättad och så skulle det dras ur en spik i kyrkans södra dörr och så skulle lappen stoppas in i spikhålet och spiken ditsättas. När rosten gjort lappen brun var sjukan borta. I kyrkdörrens spikar synas än bitar av tyg under nitarna