Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
En midsommarnatt Ofullständig, trasig
En midsommar natt med klingande skratt
Utan titel
Det första jag tog i tur med, sedan jag hört genom tidningspressen att man våga tala öppet om gammalt och fornt --var, att en minnessten restes der det gamla medeltida kappellet Randhem Rånnums Storegård har stått. Och der blev äfter flera års betänketid rest en minnessten i förliden midsommar 1926, Vid detta kapell ell. der det stått, gick det så långt i pietetslöshet på 1870 talet att väggrus togs ur kyrkogården och kördes på landsvägen då många av de dödas ben följde med. En gång hittades på landsvägen en huvudskalle med långt vidhängande kvinnohår. Men denna vandalism stoppades sedan John Eriksson son till överste Nils Eriksson sedermera landshövding i Östersund blev ägare till Sandgärdet, den gård på vilken en del av nämda kyrkogård var belägen.
Himlakroppar
Fiska, det ska vara först på ny och sist på nä , då nappar gäddera bäst. Då ä de i take - orkar sluka annan fisk. Spå efter nyet - det kan jag. Det gjorde jag nu om midsommar. Då sa jag att vi får snart regn och det blev så med. Får jag bara se det några dar efter det är tänt, kan jag säja det. Det är inte alltid det är lika. Ibland är det kort och ibland långt. Är det ont stå bägge ändarna mer uppåt, då blir det tork och är det om vintern blir det kallt och frost. Men står det med ena änden ner då blir det regn eller milt om det är om vintern. Det är inte alltid lika många ny på året. Ibland är det 12 och ibland 13. Det 13:de är ett 'gållny', det får man inte rätta sej efter. Sådant nyårsnyt är, får vi tre sådana. Har vi milt då får vi milt tre ny.
Vårarbete, skörd och tröskning
Om Torse är våter, är det mången som gråter. Göja lånade elva dar av mars te frysa ihjäl en bock på. Var det ruskigt i Göja, så blev det gott väder i mars. Om Kyndelsmässe är bäcken så högt, som oxen bär oket. Gertruds dräng bär ljus i säng Det brukade vara kallt i korsmässevecka. Här har det aldrig varit fråga om att släppa ut kreaturen en bestämd dag. Men i Halland släppte dom dem på Beda. Där har dom d istället för t. Då skulle de ut och "beda". Om det regnar bönesöndag, ska det bli regn i tre veckor, sa de förr. Om Sigmund då skulle göken öppna sin mun. Då börja han gala. Men han kom tidigare. Om haren skyller kråkan vid midsommar, så blir den bra. Vid Olsmässe började de "gälla pärerna ". De hade inte råd att ta hela stånd. Då alelövet var som ett musöra, kunde de börja fiska.
Midsommar.
Majstång eller midsommarstång, sa' de. De hade en sådan här och en där – på många ställen i sockna. Vi gjorde ansikte av vitt papper och en krona av virat löv på huvet. Pärleband av äggskal gjorde vi åt henne; somliga var målade i alla sorters färger. Band hade hon bak i huvet; de blåste så grant. Om livet hade hon också band; en knut där bak och långa bandstumpar, som blåste. Förkläde gjorde vi av vitt papper. Armarna var av virat löv. Denna mäniskan satt högt uppe i toppen på stången. Stången var virad med löv. Stången fick inte stå längre än till dess mid- sommaren var slut. De tog ner den själva. Den blev förstörd, så de fick skaffa sej en annan nästa år. Midsommarkvast tog de vara på. Det skulle vara löv av alla sorters träd och alla sorters vilda blommor. / Det blev en stor bukett. Den hängdes på vinden. Om man fick utslag på kroppen, skulle man röka sej med den – stå över den och ha hängt något över sej.
Midsommar 1
Den här seden försvann när jag var omkring 10 år sen dansade de mera nutida. Majstången reste vi på grannabacken vid väg- korset där Håkanssons handelsbod nu står i Hafstena by Spel-Erik spelade, och när han blev rasande, spe- lade han med venster hand skams polkett. Spel Erik var torpare under patron Möller på Käpplunda. Granstången var en lång barkad gran enligt teckningen. Kalaset bestod av äggakaka efter alla de urblåsta äggen och så bränvin och konfekt Majstången var ett glädjeträd för den roliga sommaren och den stod tills höskörden började med dans var lördag. Danserna var polketter Hambo stängepolskor och ringlekar. / Svensson Skövde landsförs Midsommar 2. Majstång rest å grannabacken Hafstena omkring 1865. (Illustration) vimpel gul -"- " -"- " vimpel vimpel 1 = kransar 2 = urblåsta ägg smeten blev äggkaka Blommor i stången voro brud- gummarockar, konvalja och pion Lövet var eke. Stabben var ungefär en meter hög och på den satte de vissa, vilka vet jag ej. Rött papper fäste de överallt = Stabben
Väderleksmärken
Om hackespetten kom ända fram till husen och illskrek alldeles förskräckligt, då blev det oväder och då kom det hastigt; men satt han borta i ett träd och skrek, då kom inte ovädret så hastigt. Han var ända här framme i björkarna me innan det här räliga ovädret (ett åskväder) blev, så han visste väl om det. Råar det om morgonen när solen går upp, så blir det inte långt på dagen tills det blir regn. "Morgonglans och käringdans, det varar aldrig till kvällen" Blev det sådan där tjocka kring solen, när den gick ner, då skulle det bli oväder. "Nu går solen ner i säck, nu blir det oväder i morgon", sa de. Om det var rim och det inte gick bort för tö, blev det regn på sommaren 6 månader efter. När det då har varit rimfrost här efter jul, så många veckor efter midsommar kommer regnet. Så varmt som det har varit nu i slåttan i år, skall det bli så kallt i vinter, så blir det kallt. När det är så varmt på sommaren, så 'pläar' (brukar) det bli lika många frostgrader på vintern, som det har varit värmegrader på sommaren.
Vattenväsen
"Näcken han spelar på Karstorpa sjö", var början till en visa de sjöng när jag var barn, resten har jag glömt. Han sam på vattnet och spelade om kvällarna. Näcken kunde spela både på land och sjö. Han for ut på sjön så fort någon kom nära sjön. Han spelade och sjöng då i gläd- jen över ant vara frälst. Han kunde förvandla sig till vad som hälst fågel, fisk, djur eller människa. Sjöfrua såg de bara två gånger om året, om pingst, då skulle vattnet vara färdigt och om midsommar för då skulle hon bli brun. Sjöfrua var inte bara rädd om Karstorpa sjö, hela egen- domen vakade hon över och varnade om det närmade sig en olycka. Näcken skulle bindas när man badade. De motade / Ryd Johan Brandt Vattenväsen 2. honom med eker (båtar) som de rodde omkring med utanför badplatsen och skrämde undan honom medan de badade. De kunde också låsa fast honom och det gjorde de med en länk från en eka. Den som kastade sitt vatten i sjön när han badade blev evigt ovän med näcken och badade han ensam sedan kom han bort
Löss
Till att tvätta sig och kamma sig, har barn i alla tider icke villat vara med i godo. De gamle som icke kunde muta barnen med mynt ell. gotter, fick använda andra medel då denna procedyr skulle vederfaras barnen. Blev lössen för många i håret, drog de barnen till Ån eller sjön, till Näcken. Var en gosse ell. flicka, lurvig och och okammad. Sade kråkan: då barnet kom ut. Kladd nack. Kladd nack. (kladdig nacke) Men var barnet välkammat sade, kråkan: Gull kas. Gull kas. o.s.v. det händer ofta att barnen – särskilt små gossar – använder rockärmen som näsduk. Då sa kråkan: Snor arm. Snor arm. o.s.v Om någon s. k. uppkomling hade tagit på sig kostym ell. klädning hatt ell. d. som grannarna icke voro vana att se, så hette det: det är skamligt se löss hosta i vanta midsommar tid!
Vårhalvåret.
Jabuari månad kallas för Törremånan eller Torsmånan. Torremånan våt mången man och gråt. Kyndelsmäss kallas också lilla jul. Då skulle det vara bättre mat eljes. Vid Kyndelsmäss skulle lärkan flyga så högt, som oxen bär oket. När Petter Katt kastat sin hete sten i sjön, skulle isen smälta lika mycket under som över. Om det var frost Vaffrenatt skulle det bli 40 frostnätter före midsommar. Om det kom omedelbart, så gjorde det ingenting, men om de delade på sig, blev det illa. Vid Korsmäss skulle det alltid vara kallt och ruskigt. Man sade: De ä Korsemässe vecka nu, de ä inte undra på. / Den 1 april skulle man försöka narra folk ut ur huset. Vid Ture och Tycho sådde de råg förr. 1 maj skulle man dricka brännvin för att få märg i benen. Konstanlin var en hördag. Man sade: Karolina kan och spinna hör. Sigismund då skall göken öppna sin mun. "När göken gal på såtestocken så gal korpen på kokroppen." Meningen var, att då blev det så dåligt hö, att korna kommer att dö. Konet skall sås, när enen ryker i femte veckan. Efter Urban kan man så med bägge nävar. När Erik ger ax ger Olof kaka.
Midsommar
Om midsommar dansades det på logar och vallplatser. Logarna kläddes med hö och blommor. På herrgårdarna restes stor majstång. Det var gårdens tjänare och under- havare, som klädde och reste majstången. Hon var klädd med löv och blommor och en flagga i toppen. Det var ganska allmänt med majstång. Vid stu- gorna var inte majstången så lång men hon kläd- des som de större. En lövkrans slingrades omkring stången. Det var både björklöv och eklöv. Likadant på korset. Och på korset hängdes kransar. Det var en i var ända på korset. Kransarna bands ihop av björklöv och eklöv och sådana blommor, som plocka- des på backarna. Även pioner sattes i kran- sarna. I toppen var det en flagga eller krans. Småkran- sar av äggskal hängdes också på stången. Majstång- -ens / prydnad var blommor, löv och äggskal. Om en var nyfiken, så kunde en plocka sju sorters blom- mor om midsommarnatten. Det skulle vara på sju o- lika ägares marker. Blommorna lades under lakanet eller under kudden. Det var för att en skulle få dröm- ma om den tillkommande. En kvast av olika blommor bands ihop och hängdes i taket. Det var midsom- markvasten. Den skulle vara så nyttigt för krea- turen. Om kreaturen fick av den, så höll de sig friska.
Torre, Horred den 911 1924
Torre, Horred den 9/11 1924 Istorps sn. Herr Kandidat David Arill Torsbyn. Vill härmed infria mitt löfte att göra några anteckningar om seder och bruk vid Påsk Pingst och Midsommar förändrat här i orten sedan första hälften af 1800 talet. Det var därvid Påskhögtiden som var den betydelsefullaste. Påsk. Palmsöndagen var allmänt ansedd som en inledningesdag för påsken och hade i likhet med de följande da- garana i påskveckan en viss betydelse, om sälgen bör- jat blomma den dagen var det att vänta ett godt biår, med mycket honung. Hela den s.k. dömmelveckan skulle ingen baka och brygga, och om någon det gorde skulle han under året komma att besväras av råttor och möss, samt loppor och löss. På skärtorsdagen var det sed att hämta nord- rinnande vatten detta skulle ske före solens upp- gång och tagas upp lykt, d.v.s. i ett kärl som locket påsattes under vattenytan i den bäck eller å ur vilken vattnet hämtades. Detta vatten ansågo hava en helbräjdagörande / verkan och användes vid förekommande sjukdoms- fall. På långfredagen utfördes en del besvärliga göromål bl. a. skura och tvätta tak, väggar och golv. Maten som förtärdes den dagen utgjordes av bröd som gömts från julbaket samt öl för den dagen. Mjölk fick ej förtäras för då skulle den komma att värka ut. En gängse sed var även, att den som kom först upp långfredagsmorgon, skulle traktera sina kamrater som blivit efter i säng, med ett ris, som alltid fans till hands för ändamålet. (Långfredagsris) Påskafton, var liksom nu påskeldarnas och påsksmäll arnas dag, dässutom stäldes allt i ordning för den kommande högtidsdagen. Tidigt på påskdagens morgon skulle folket vara uppe och se hur solea dansade när den gick upp; det påstods nämligen att soljuset den morgonen skimrade och rörde sig mer än eljest. Till frukost den dagen åto alltid de sedvanliga påskäggen. Väderleken iaktogs noga den dagen, för sådan den då var skulle den förblia till pingst. Pingst och Midsommar firades i huvudsak lika, det skulle då som alltid vid högtider, göras rent och fin över allt, samt dekoreras och klä- das med blommor och grönt. / Om pingst restes majstång, folket uppträdde även i sommar dräkten såvida detta var möjligt, den dräkten anlades redan Kristihimmelfärdsdagen, som därför gick under benämningen "den första hvitärmadagen". Om midsommarnatten mellan kl. 11. å 12 plockades d.a.B. midsommarkvasten som bestod av 9 olika örter, den användes till rökning och ansågs som ett säkert botemedel mot uvärtes sjukdomar. Det påstods att den som förstod sig på det även kunde få höra Necken spela den natten, han skulle då smyga sig tyst till stranden och om han då haft en fiol med sig kunde han lära sig spela ett stycke som kallades Älvastycket, när spelmannen sedan någon gång kom att spela älvaste kunde han inte sluta förrän någon passade på och skar av en sträng före honom. Något vidare av vikt har jag inte att nämna denna gång, kan hända jag återkommer en gång, vi får se. Vi ha här en mycket gammal samling visor illa medfaren, men kanske ändå något som vore värdt taga vara på. Högktningsfullt A.W. Johansson
Midsommar
För att få se sina tillkommande, skulle tre flickor midsommarnatten under tystnad ta 3 nyper mjöl och tre nyper salt och baka tre pannekaker, De sulle äta var sin och sedan under natten skulle deras blivande man komma och bjuda på vatten. Men de fick inte säga ett ord från solen gått ned tills den gick upp midsommardagen.