Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Mara
Mara var ett fruntimmer med långt hår på kroppen. Fruntimmers om var mycket håriga, var inte säkra , än de kunde skicka mara på en. Sådana skulle en akta sig för. Vad det var för en sär- skild makt de hade, vet jag inte, men råka- ade man utför dem, så blev en klämd. Mara red hon tog tag om bröstet och klämde.
Väderleksmärken, tydor
Mars med sitt skägg lockar barnen utan vägg. April mä si rännesketa lockar barnen te å inne seta. Om kyndelsmäss är lärkan så högt som oxen bär oket. Så långt före jul rimmet kommer så långt före midsommar kommer regnet. Var det tretton ny på ett år så var det första ett gållny. Och så som nyårsnyet var blev de tre följande. Om det var mycket takisar på vintern så blev det mycket åska på sommaren. Om isen "fryser upp" i bäckar och åar (den höjer sig) så blir det också mycket åska.
maran m.m.
En man satt uppe med fruntimmer. Rätt som det var började han ge sig alldeles förfärligt. Vad var det med honom, frågade man. Jo, maran hade kommit in genom nyckelhålet. Hon såg ut som en höna och hade hoppat upp i sängen och satt sig på honom. När man fick något ont, så var man trollkrammad. (Ber. av Axel Johansson, Åkered, 40 år) Om det är någon, som har ont av maror, så skall man sätta skorna med tårna ut vid sängen. När maran får se skorna vända, har hon ingen makt att gå över dem. (Ber. av Nat. Johansson, Kannebäck, omkr 70 år)
Vår och höstarbete, slåtter, skörd, tröskning
Göja lånade två dar av mars, för hon skulle frysa horna utå', bocken. Gertruds drängar Bär ljus i sängar. Om havren skyler kråkan om Olsmäss så blir det lejdesäd . Rim före jul betydde regn före midsommar. Regnar det bönesöndag så ska Hinnareboa hänga upp sina harver. Om kyndelsmäss är lärkan så högt som oxen bär oket. Ett gott majregn är bättre än vara kung. En bisvärm i maj är bättre än ett lass hö. Om det regnar på Gall, så växer det korn på hall. Margareta pessar i nötterna.
Tjänstefolk
När en tjänare eller en tjänarinna skulle flytta och de hade trivs bra på den gamla platsen, skulle de ta med sig till den nya bröd och sopor, då kom de att trivas där också. När de fick se den första kråkan i mars skulle de observera varåt hon flög, för däråt kom de att flytta nästa laga flyttedag. Om hon satte sig medan man observerade henne, så kom man att flytta inom sock- nen. Ändrade hon riktning under flykten, skulle man komma till en djädrig bonde. Om en flicka blivit kär i en pojke och han i hen- ne och flickan skulle flytta, skulle hon stjäla en knapp i julpen för drängen, för så länge hon sen hade den "gick inte drängen till den nya pigan i sådana ärenden".
Maran
De sköt skator och hängde i taket borta i lagården, för att inte maran skulle komma åt kreaturen. Det kunde kreaturen stå i lagården och svettas; då hade de för sej maran red dem. Mara, det skulle vara nån slags troll eller sånt där. Ja, det är en del folk med som kan vara såna och inte veta om det, vara marer. Då kände de sej så trötta. Kanveta, på morgonen när alla står upp och är 'vila', då är de så trötta för då har de varit å på natten och varit såna där marer. Folk kan ha ont av maran med. Det har jag till och med varit utför. Man tog till att svettas så förskräckligt, och så var det nånting tungt som la sej på en. Men tog man och la nåt järn nått eggjärn - under putan, så härde det aldrig på.
Vår och höstarbete, slåtter, skörd, tröskning
När Torre e våter, sitter mången man och gråter. Göja röste rumpen. Det betyder att det var ruskigt väder. Mars torr, april våt, maj kall fyller bondens lada all. Gertu drängar bära ljus i sängar. Sen marsakråka hade kommit, var det ingen vinter. Om gräset får olsmässehätta och larsmässe hatt så blir det styvt att slå. Får det då Bärtelemeis krycka också så står det för sig själv. Vid mickelsmäss flyttade tjänarna. Rim i advent betydde regn före messummer. Solsken i advent betydde snö i fastan. Om det dryper från kyrktaket kyndelmässedan så blir det gott mjölkår.
Naturfenomen
Åskan har inte haft något annat namn förr annat än Att de gamle sa' ###. Norrskenet kallte de för nordlyse, det trodde de var den Färska silla som kom intill. Åskvigga är desse här hemska, tjocka, svarta molna som står efter kantera. En del säger, att det är blixten. Våroxen, på föråra är det bara det att luftlagren när marka är våt och sola skiner och det är lugnt, när en tittar så darra lufta som en sorts småmoln. Det kan vara stora områden. Det var precis i våren, närapå i början. Jag tror man har sett det redan i mars, jomän det har man. – Det var olika betydelser när åska gick i januari och februari, men det kommer jag inte ihåg.
Vårarbete, skörd och tröskning
Göja lånade elva dar av mars te å frysa ihjäl en bock på. Om det snöade och yrde bra, så sa de, att Göja rusta. Och ju mer Göja rusta, desto bättre blev mars. Petter Katt kastade en varm sten i sjön, sen bar inte isarna. Tolfte april går tolfte veckan in. Nionde veckan går in tredje maj. "Korsemässe vinter." Då var det alltid kallt. Regna det bönesöndan, då må hinnaredsbo hänga upp sina harvar i tre veckor. Vid korsmäss hade de inget foder. Då fick de ta halm av taken och ge kreaturen.
Vår- och hösthalvåret.
Göja lånade elva dar av mars te å frysa ihjäl en bock på. Om det snöade och yrde bra, så sa de, att Göja rusta. Och ju mer Göja rusta, desto bättre blev mars. Petter Katt kastade en varm sten i sjön. Sen bar inte isarna. Tolfte april går tolfte veckan på. Nionde veckan går in tredje maj. "Korsmässe vinter". Då var det alltid kallt. Regnar det bönesöndag, då må hinnarebo hänga upp sina harver i tre veckor. Vid kormäss hade de inget foder. Då fick de ta halmen av taken och ge kreaturen. Kristi himmelfärdsdag skulle de gå barärmade till kyrkan. Då skulle fruntimmerana ha så vita lintyg på sig.
Predikosjuka (Prediko-Greta 1870- o -80-talet)
Västerhagen den 3-5-1937 Undertecknad har sett och hört sovande kvinna predika två gånger på 1870- och -80-talet, först i Skalunda, Lagmansgår- den, och på Eriksberg, Traneberg, Kållandsö. Hon talade om fariséen och publikanen. Min uppfattning om predikan var, pre- dikan som av en statens präst. Vad åratal och namn vet jag inte. Alfred Johansson (född 15 mars 1856) Skalunda Wästerhagen Lidköping. (enl. brev 20-5-1937: Min bror Karl trodde, att det var 1888) Skatteg. Skalunda 18-5-1937. På förfrågan av Alfred Johansson får jag meddela, att jag har sett vid början av hennes predikan, att hon satt på sängkanten. Litet därefter föll hon så sakta ned, och litet därefter började hon att tala. Innehållet i hennes tal "håga" jag ej. Elisabeth Svensson.
Mara
Mara hade de för sej var nån död som var ond på dem och kom och la sej på dem. Jag tyckte ett kvinnfolk med ett vitt huvudklä på sej kom in och la sej på mej. Och jag kände igen henne också - men det var väl bara inbillning. Då kan ingen röra sej, man kan jämra sej men inte röra ett finger. Men kallar man dem bara i namn, så hjälper det. De skulle ta en täljekniv eller en lie och lägga uppe vid huvet under putan - men så skulle eggen veta upp och baken ner - så skulle inte maran kunna rida dem. - Och Likadant var det med kreaturen i lagårn. Då skulle de ta en täljekniv eller en lie och hänga den över kreaturen med baken upp och eggen ner, så skar sej maran när hon kom, så att hon inte kunde komma på kreaturen.
Mara
Mara, det kan jag väl tro, det har jag än. Det består nog i bion' (blodet). Den stelnar i hela kroppen. Bara då någon är vaken och ropar Abraham! så hjälper det - då vaknar jag. Jag ser mångahanda då - mycket folk. Och så ropar jag att de ska komma och hjälpa mej ifrån det där folket. Sånt ser jag på nätterna. Det fick jag av mor min. När hon var med mej var hon hos en släkting och där brann ett hus och hon blev rädd. Hon tog sej med handen här i ansiktet. Och där fick jag riktiga brännblåsor. Det var en kvacksalvare som kokte ihop 'kåva' och vax och smör. Det skulle jag smörja med och det hjälpte, så det har jag inte ont av nu. Men det andra får jag ha så länge jag lever. Och det fick jag i morlivet. Det hjälpte när jag blev gift och låg ijämte min käring. Men nu sen hon är död har jag ont av det igen.