Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Läkekonst (Midsommar)
På ett ställe i Botilsäter var gumman ute och drog ett lakan i gräset vid en ### om midsommarnatten. Ung## som kom från midsommar### såg henne. Hon vred daggen ur lakanet i en bytta med lock på. Hon tog daggen för att bota ett sjukt barn, som de hade på det stället. De tvättade barnet med den daggen. Den daggen skulle torka in i kroppen. Så det gick inte an att ta en handduk och torka barnet efter tvätt- ningen. Detta hade min mamma sett. Det var allt flera som tog tillvara den daggen. För den skulle va- ra bra för sjukdom, både för människor och djur. Och jag vet att en del gummor tog växter den nat- ten för att ha till medicin. Somliga växter tog de strax före midsommar , somliga under midsommar och som- liga strax efter midsommar
Midsommar
Före midsommar (midsommarveckan) så kalkades skorstenen på stugan, så att han sken vit å grann. Midsommarafton tog man lövkvistar och prydde inne i stugan med - lönnlöv och rönn- löv. Man satte kvistar upp över dörrar och skåp samt i spisen. Och man kranse litet var- städes i stugan med vilda blommor. Man brukade göra en lövsal ute på backen, där man satt och drack kaffe. Den fick stå till dess att löven blev röda. Då tog man bort den.
Midsommar
I min ungdom bruka de rätte ôpp majstång vid Lennartsfors. Det var herrskapen som ställde med det, men folket på bruket fick hjälpa till att rätta ôpp henne på midsommarkvällen. Den var som en flaggstång, men den var klädd med löv, blommor, papper och äggskal. En lövkrans virades i spiral runt stången hela vägen upp. Upp emot toppen på stången en stor krans av löv och blommor, äggskal och pappersremsor. I toppen en liten flagga. På bruk och herrgårdar var det alltid "majstång" om midsommar. Ute i byg- den var det inte så vanligt. Men en bruka att sätta upp "lövhydda", som en brukade sitta i om midsommar och dricka kaffe. Kunde även dansa i den. En satte upp björkar i en lagom / stor fyrkant. Inuti efter väggarna satte man upp bänkar. Det var ju också så roligt för barnen att hållas där. Om midsommarnatten var käringarna ute och drog dagg. Di släpa ett lakan efter sig. Di släpade lakanet runt åkern och tog daggen. Di tog hela kraften med sig ur åkern. När di kom hem med daggen, så fick kreaturen dricka ur den.
Midsommar
De hade majstång här och var i gårdarna i min ungdom. Det är väl inte stort mer än sex år sedan de hade majstång på Holmen. Det är den sista jag vet här i socknen. Stången kläddes med löv. Man tog det löv som fanns på närmaste håll. Björklöv och asplöv användes. Även rönnlöv. Man band ihop en lång slinga av löv, så surrade man den runt stången, i spiral från rot till topp. I top- pen fäste man en kvast av löv och blommor. På korsarmarna hängde man stora kransar - en på var armen - av löv och blommor. Gula o. andra färgrika pappersremsor hängdes i kransar- na. - Stången restes på en plan där man kunde dansa. Den restes på midsommarafton. / Ungdomen i byn reste den. Sedan blev det dans och lekar kring stången. Ungdom från flera byar lockades dit. På midsommarafton klädde man med löv inne i stugan. Man satte lövkvistar (asp) här och var. Utanför farstun sattes björkar. Vilda blom- mor tog man in och satte i vatten. Det löv som man hade haft inne om midsommar gav man åt kreaturen. De skulle mjölka så bra av det. Det fick sitta kvar en åtta fjor- ton dagar efter midsommar.
Folktro när göken hördes första gång.
Västangök är bästa gök. Sunnangök är sorga gök. Nordangök är jordagök. Östangök är trösta gök. Om göken gol på bar kvist, blev det ett dåligt grödår. Om han gol efter midsommar i hötiden, sa- des det, att när göken gal på hösådetopp kommer korpen att gala på kokropp. Då skulle det komma kreaturssjukdomar. Folktro om ugglan. Om ugglan satt tyst på taket, bådade det döds- fall i gården. Satt ugglan i ett träd i närheten och skrek klä- vitt, kunde man vänta tillökning i familjen.
Gamla märkesdagar.
Om det regnar på sjusovare (27 juli), blir det regn i sju veckor. Om det regnar på Gallus (16 okt) kan man så på både klippor och hallar nästa år. Om Anders braskar, så slaskar julen. Så många solskensdagar det är i advent, så många yrdagar blir det i februari. Så mycket rim det är före jul, så mycket regn blir det före midsommar nästa år. Jula sommar är påska vinter. När det gamla, och nya året inte frysa ihop, blir det ingen vinter.
Midsommar.
På midsommar hade de majträ, en lång stake med armar eller tvärstake och kransar av blommor. Äggabollar trädde de på snoer och hängde om halsen på majeträt, där kronan slutade. Armarna var en stake, som de satte tvärs över. De band först löv om stången, sedan hängde de på kransar av klöverblom och prästkragar. Det var två kransar , en mindre och en större nära på uppe vid toppen på tvärs. Äggabollarna var till halsband. Midsommarkvast hörde jag talas om, då jag var ung. Vet inte att man rökade kreatur med den.
Påsk
Svarte måndag, vite tisdag, aske onsdag, skär torsdag, lång- e fredag, påske-lorda. Ej tal om förbud mot kringgärning. De fick äta och dricka vad som helst långfredagen. Kän- ner ej till att barn eller andra fått långfredagsris eller att man skulle utföra något hårt arbete den dagen. Påskedan hade de mest. En del eldade om midsommar en tjärtunna. De sköt, pojkarna hade små pistoler. En del borrade hål i bergen och sprängde.
Naturföremål
Det fanns en källa långt inne i skogen. Den kallades Byggedals källa. Den ligger intill ett berg och det är svart vatten i den. Ingen människa hittade dit, men den ligger inte långt från Hultabacka i skogsbygden. T.o.m. följde jag ena, som gick efter vatten till sin gamla mor, som hade ont i benen. Så lärte hon lägga en peng i källan. Många gick dit. Nej, inte särskilt vid midsommar. - Det är nog femti år sedan jag var där. Känner ej till något offerkast.
Tabu
Om en klippte naglar på en fredag, så fick en tandvärk. Om en slängde bort naglarna så blev det olycka för en. De skulle kastas i värmen eller skulle en sopa ihop dem å ha dem i trollpåsen. Håret klipptes till jul och midsommar och möjligen till påsk. Då klipptes det jämt i nacken. En del av det håret togs tillvara för att ha i trollpåsen å det andra kastades i elden. Inget hår fick kastas ut. Om fåglarna fick fatt på det å byggde bo av det, så blev en flintskallig.
Tabu
[ Om en klippte naglar på en fredag, så fick en tandvärk. Om en slängde bort nag- larna så blev det olycka för en. De skulle kastas i värmen eller skulle en sopa ihop dem å ha dem i trollpåsen. ] [ Håret klipptes till jul och midsommar och möjligen till påsk. Då klipptes det jämt i nacken. En del av det håret togs tillvara för att ha i trollpåsen å det andra kastades i el- den. Inget hår fick kastas ut. Om fåglarna fick fatt på det å byggde bo av det, så blev en flintskallig. ]
Djur
Vargarna - det var en finnkäring, som visade av dem. Göken: Nol gök är döa gök, sönner gök är söa gök öster gök är öa gök väster gök är gläa gök. Man skulle inte härma göken - då blöder hans tunga. Göken har med sej en sädesärla, som matar honom. Göken blir hök, trodde de gamle. Han kom i 10:de eller 9:de veckan. Han slutar gala tre veckor efter midsommar. Det är inte bra, om han gol på höstacken - det blev inte då ha gröe då.
Midsommar.
Majestång - när jag var ung hade de majestång om midsom- mar på varje ställe. Vi kom tillsammans hele byn på ett ställe och dansade kring majestången. Vi hade klätt ut den med löv och blommor - det var mest prästkragar och tjäreroser - och äggskal och en krona överst i toppen. Vi kokte kaffe och dansade hela natten till fram på ottan. En midsommarkvast har jag alltid brukat plocka av så många sorter, jag kunde finna. Jag satte den i vatten och kasta- de ut den, när det blev vissen. (Har ej använt den som botemedel)