Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Eldar Påsk
Jag tror aldrig att de eldat om midsommar utan om påsk.
Djävulen
Ett sätt att få makt var att ta blod ur vänstra lillfingret o så skriva ett kon- trakt med den onde med det blodet. Detta skulle bäras till Domkyrkan o stickas in i låset där, det gick inte med någon annan kyrka. Sen fick de hämta sitt kontrakt där natten mellan torsdag o fredag före påsk. Och sedan kunde de trolla.
Påsk
Dymmelveckan: Palma sönda, svarta m., dömle o., skär t., långa f. och påska loda. I dömlevecka spann di inte. Långa freda sulle di inte gå å äta, å inte sulle di drecka mjȣlk, för då feck di utslag å värka.
Påsk
Fri måndag, aske tisdag, dymmelonsdag, skär torsdag, långe fredag, påske lördag. Mjölkmat fick man äta långfredagen, men kött var förbjudet. Gå upp skulle man göra tidigt långfredagsmorgonen - de "piska' långe fredda'." "Nu ska' du få långe fredda, så du känner't!" Det var ej farligt att hugga ved i dymmelveckan.
Läkekonst.
När man skadat en led, bör man lägga ett omslag med sillake. Denna skall vara kokad och skummad, så att den är klar som brännvin. Jag hade en syster, som hade skiver som liten. Men mor doppade henne tre högtidsdar i följd i Helsjön, innan so- len gick upp. Det var påsk, pingst och Kristi Himmelfärds- dag. Hon började bära sig allt bättre efter varje gång.
Vårarbete
Blev någon fläck bar i åkern, skulle det betyda, att nå- gon på det stället skulle dö. De satte gröna kvistar i åkern innan de sådde för då skulle det växa bättre. Det var gamla viver att de skulle ha utav julabrö´t till påsk ibland, och den da´n, de sådde, skulle de ock ha något julabröd att äta och litet av brödet skulle de läg- ga på åkern.
Påsk
Dämle onsdag blev frälsaren dömd. Dömla gick in kl. tolv den dagen, och då skulle spinn- rocken ut. Dagarna hette svvarte måndag, vite tis- dag, dömle onsdag, skär torsdag, långfredag, pås- ke lördag. Påska ris fick de på morgonen långfre- dag. Påskdagens morgon dansade solen.
Folkmedicin.
Då ett barn hade skiver, skulle de gå till Hälle- sjö tre torsdagar i rad före påsk. Sista gången skulle vara på skärtorsdag, och då skulle de doppa ner barnet i sjön. Min mor va där med Mari. Om de hade tröt, knöt de ett solv om. För matalaja skrapade de mossa av gamla hus och tog in. Eller också skulle de ha en lus.
Påsk
Vid påsk var man rädd för troll. Om påskkvällen skulle man läsa "Fader vår" o "Välsignelsen" högt i lagår'n innan man gick därifrån o lägga en bok, psalmbok eller annan bok med Guds ord vid trösklarna, både den till göd- selsta'n o den, som gick ut. Och på stocken över varje / djur ströks kors av tjära.
Vinden under påskdagarna
Blåste det nordlig vind om påsk, gav havet en riklig skörd av fisk. - Var det västlig vind, blev det friskt för väder och växtlighet, särskilt god skörd av säd. Då "bar" ej havet. - Sydlig vind bådade gott fruktår. (Ej säd o. fisk) Blåste det östlig vind, blev det ej god bärgning av grödan.
Landsmålsarkivets kartfrågelista 10/b/
a. Alltifrån mitt första minne så har en bru- kat ta in kvistar som det var palmer på. Det skulle en ha inne på bordet och på skåpen om palmsöndag. De kallades för palmer. b. Att en skulle ha in björkris och ha det grönt till påsk har di allt börjat med på de senare åren. Åtminstone har det inte förekommit förrän på de sista 25 åren. Men nu är det vanligt.
Skogsväsen
På ett ställa i S. Finnskoga som heter Änkegården satte de potatis på en sten. Det var när jag var småtös. Först tog de aska ur spisen. Den skulle vara från påsk. Askan lades i ett kors på stenen. Sedan lades vitmossa däröver å så sattes potatisen där, sedan vitmossa över potatisen. Potatisen växte å blev före dem på åkern.
Påsk
Det fick inte ryka ur skorstenen efter klockan sex påskaftons eftermiddag. Påskagröten fick därför kokas tidigare på dagen. Påskdagens morgon åt man ägg. En limpa skulle gömmas från jul till påsk. Den skulle ätas påskdagens morgon till äggen. Av den skulle man bli redigt stark. Vid påsktiden stålsatte de dyngorna för att inte trollen skulle ta på dem.