Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Ingar Fridh
Div. prat. Söka tjänst. En orättvis lärare. Söka tjänst. I skolan. En orättvis lärare. Första tjänsten. Läsa för prästen. Namnbyte. Binda fiskegarn. Prästen Collin och namnet Köno. Föräldrarna. Bödetös. Trelleborg. Barka garn. Rep. Div. prat. Torsk. Ålfiske. Sälja fisk. Plocka sillen ur garnen. Grönsaker. Mathållning. Vinterfiske. Spöke. Med. Skeppsbrutna spanjorer. Anekdoter. På Skåre. Strandningar. Drunkning. Segelrännan. Åska. Åska. Dans. Julkalas. Julottan. Kyrkan. "Smittens" ungdomar. Dans. Midsommar. Julkalas. "Smittens" ungdomar. Hus. Lotsar. Strandgods.
Medevi brunn
Jag var bara 24 år, när jag började som baderska vid Medevi, och där arbetade jag 59 somrar. När jag var 83 år, tyckte jag, att det var dags att sluta. Mycket folk brukade komma som extra gäster på midsommaren, ända upp till 10 000 eller fler. Det kom folk från hela Östergötland och halva Sverige. Folk gick mest till fots. Alla drack vatten vid midsommartiden. Men tänk, att ingen har kunnat hitta den där munkkällan! Fast jag kan tala om, var hon ligger. Hon ligger i en kulle i mossen strax intill.
Väderleksmärken, tydor
Mars med sitt skägg lockar barnen utan vägg. April mä si rännesketa lockar barnen te å inne seta. Om kyndelsmäss är lärkan så högt som oxen bär oket. Så långt före jul rimmet kommer så långt före midsommar kommer regnet. Var det tretton ny på ett år så var det första ett gållny. Och så som nyårsnyet var blev de tre följande. Om det var mycket takisar på vintern så blev det mycket åska på sommaren. Om isen "fryser upp" i bäckar och åar (den höjer sig) så blir det också mycket åska.
Midsommar
Vid Gustavsfors hade de majstång i mina pojkår. Någon annan majstång mins jag inte till. Den var lång som en flaggstång och vevad med löv nedifrån och upp till toppen. Så var det 'armar' på den och på de armarna hang det kransar av löv. I toppen vill jag minnas att det var en kvast med löv. Den stod nästan vid herr- gården. Det var för brukets folk, men många andra sam- lades också dit för att få dansa på midsommarnatten. Ty det var mest dans vid den. När de hade hissat den, så hurrade de så mycket de orkade, och skrek, för då hade den riktiga midsommaren kommit. Den togs ned veckan efter midsommar. Man bröt ekkvistar och tog in i stugan och prydde väggar och tak med. Så satte de löv efter fönstren. Blommor plockades ute på ängarna och sattes in. Det / räknades inte som midsommar förr än man hade stö- kat undan med allt detta på midsommarafton. Flickorna gick ut i smyg midsommarnatten och plocka- de blommor på ängarna, som de lade under sänghalm och sov på. Då skulle de drömma sig till den de skulle få till man. De hade 'svängbusser' (husser? kusser?) i gårdarna, men min 'bussade' in- te särskilt mycket på midsommarkvällen. De 'drog dagg' på midsommarnatten. Den daggen skulle bota för blindhet. Den blinde skulle tvätta ansiktet med den daggen. Men den skulle vara bra för alla att tvät- ta sig i. Far talade också om att de drog dagg på annan åker för att ta kraften åt sina egna djur.
Om kalenderdagar.
Kor och får släpptes ut så snart det fanns nå- got grönt att "gnave" på backen. Det gick inte här att vänta till någon bestämd dag, för fodret var så odrygt på våren. Linet såddes på Beda-dagen och såddes av kvinn- folken. Kornet såddes vid samma tid som havren. Och havren skulle vara sådd till Urbanus. Började att harva och så, när jorden blev så torr, att jorden redde sig för harven. Höstråg såddes omkr den 9 september. Höst- vetet såddes omkr den 15 och 20 sept. Ärterna såddes med det första på våren. Ing- en särskild dag. Kan nog hända att det varit så förr i tiden här också, att det var vissa / för sådd och sättning, men jag minns inte tal om det. Potatisen sattes, när en hade slutat att så hav- ren. Alltså vid Urbanus. Den första potatisen sattes, när lannet blev torrt att sätta på. Höslåttern tog sin början strax efter midsom- mar. Då började en att ta vara på gräset i my- rar och bäckdalar. Gräset på vallarna fick stå längre och mogna. Korn, havre, råg och vete skars, när det blev mo- get, för så vitt inte en fick skära det tidigare för frostens skull. Första metardagen var pingstdagen. Skulle inte gå an att bada ute förrän efter mid- sommar. Och längre än till slutet av augusti ba- dade en inte. När snön gått av backen och han blev torr, så bör- jade en att gå barfota.
Hur skam drevs genom fönsterblyet
I Husby Sjutorps socken ligger en herregård Ekolsund. En gång på sjuttonhundratalet hade de dans kring majstången en midsommarafton. Det hade varit ett fasligt liv, och en person hade blivit ijälslagen vid tillfället. Förvaltaren på gården sade då: Fan skall få taga mig om det någon midsommar mer skall få bli dans kring majstång här på gården". Det oaktat blev majstång rest nästa mid- sommar, och som dansen bäst pågick, så kom skam in i byggnaden till förvaltaren och begärde få vad han lovat honom. När folket i huset förstodo hur det forhöll sig sände de genast bud efter prästen för att få denne till att driva skam ur huset. När prästen kom till stället var förvaltaren redan / så illa handterad av hin att det ej syntes mycket mycket liv kvar i honom. Men prästen borrade ett hål genom fönsterblyet och genom det hålet tvingade han ut den lede. Samtidigt som den onde försvann genom hålet så utandades förvaltaren sin sista suck. Hin blev förbittrad på prästen och tänkte spela honom ett elakt spratt. Han tog nämligen ett jul av prästens åkdon då denne var på hemvägen, men prästen hade makt att tvinga hin att bära i axeln på åkdonet och först då de kommit fram till prästgården fick han lov att släppa axeln.
Naturföremål
När jag var liten guttonge så fick jag följa med till "brunskälla" i Karlanda en midsommarkväll och dricka av vattnet. Jag mins att hon tog och ryckte loss ett hår på mitt huvud och offrade och för sin del offrade hon en kopparslant. Kopparslanten kastade hon i käl- lan men hårstrået lade hon bredvid källan. Sedan jag blev äldre och var smed, så var jag mycket i de trakterna. En gång kom ett kvinnfolk till mig och sa- de att hon sett en arm - el. om det skulle vara en orm - i källan. - Om midsommar var de vid den källan med så många barn. De skulle ha bot för all slags sjuk- dom, t.o.m. för "engelska sjukan"
Julafton
"Speckeneka" sattes upp på förmiddagen el. strax före middagen. När hon var uppsatt så gick en in och tog en sup. När man hade gjort fåglarna denna tjänst, så unnade man sig en extra julsup. "Speckeneka" var av den "likersta" havren man kunde få fatt i. Om fåglarna fick riklig spis till julen så blev det drygt som man hade i ladorna. Kreaturen skulle ha något extra om julkvällen, blom- mor och gräs, som plockats om midsommar. Det bruket hade min mor. Något sades till julen. Jag mins en dräng som sade: "Ät bra å drit bra, så att gödselhögen kom- mer i skya."
Husdjur
Om inte "kora" ville gå hem om kvällen, så skulle man ta tekpannan å lägga stupe på lagårdstaket. Hästemjölk användes att "ta in" mot kikhosta. På som- liga ställen hade de "trôllpôser" hängande över dörrarna till lagården. I sådana påsar fanns hår, naglar, blodslarver, spik, trådar av kläder o.dyl. Påskafton gjordes tjärkors på lagårdsdörrarna. En pilkvist hang över hästen för att inte maran skulle rida honom. Pilbark kokades å gavs häs- ten in. Fåren klipptes på hösten, vid "vâffer" och mid- sommar.
Påsk.
Påskeld hade vi alltid på Bôrstaråsen nära kyrkan; den lig- ger så högt, så den syns vida omkring. Hele byns ungdom samlade löng (ljung) till den högen och en tjärtunna. Inga eldar vid Valborg, Mid- sommar o.s.v. Svarta måndag, vita tisdag, dömle onsdag, - , - , ägga lorda! De har gått t.o.m. i år och sjungit för ägg flere stycken ungdo- mar. (Seden återupplivad av J.U.F. sedan den glömts av så gott som alla i socknen med undantag av de allra äldsta. c.m. B -d.)
Drakeldar, skatter synliga.
Vid förfrågningar i det lilla torpet, vackert beläget på norra stranden av Trutvik träsk, berättade torparen »Ungars Isak», en reflekterande och synnerligen älskvärd gubbe, följande: På den motsatta stranden av träsket, tämligen högt uppe på bergsluttningen, brinner eld till alla större högtider, såsom jul, påsk, pingst, midsommar. Ofta synas två eller tre eldar, höga som stockvedsbrasor och mycket klara. De brinna natten igenom, och många personer från trakten ha kommit dit för att se dem.
Midsommar
Till midsommarstång högs ned ett av de längsta träd man kunde finna. Flickorna bundo kransar och pojkarna klädde med löv och blommor. Midsommarstången restes på en jämn och slät plats, för att man skulle kunna leka och dansa omkring den. Till midsommar lövades det i stugorna och omkring dörrarna. Kring eldstaden och på väggar- na inne i stugan, hängdes lövruskor. Det var björklöv och eklöv som användes härtill. På golvet ströddes även löv. Midsommarafton skulle man plocka nio sorters blommor och lägga under huvudet och sova på, det man då drömde slog in.
Midsommar
Vid Prästbol brukade de ha "majstång" på midsom- mar. Den restes på en fyrkant vid källan där på mid- sommarkvällen. Runt där hade de lagt upp torvbänkar att sitta på. Stången var en obarkad gran. En girlang av löv hade snots runt stången i spiral från rot till topp. En stor krans i toppen. Om det var kors på stången, så hängdes ett par kransar på korsarmarna. Vid stången var det dans hela midsommarnatten. Inne i stugan pryddes hyllor, spis och skåp med löv. I "vrånra" ställdes små lövbuskar. Man prydde med rönn, björk- och asplöv. T.o.m. drängstugorna pryddes med löv.