Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
Blommor och löv satte de in överallt på midsommar var de kunde komma åt. Men när det blev skräpigt tog de ut det, de gömde det inte.
Födelse och dop
Var barnen sjukliga, bytte de namn på dem; det var flera stycken, de hade gjort så med. Far hette Johannes, och hans far hette Sven. Det gick undan för undan; dä växla' så. Jag föddes i midsommar, och mor kunde inte vara med i slåtta'. Då skulle hon väva i stället. Men det skulle inte vara bra för ett fruntimmer, som var "hea" (heden) att väva. Då träd- de de mej igenom skälet, så skulle det ingenting göra. Den som kom utifrån, skulle gå och ta i elden. När far kom från kyrkan, doppade han sin kyrkekäpp i elden det första han var inkommen; då skulle han inte ha något ont med sej in till barnen.
Dop
Om det var så varmt så det gick för sig skulle barnen döpas i kyrkan söndan efter det var fött. Det var vanligt att gästerna gav barnet pängar. Söndagsbarn skulle ha framgång. Barn födda med segerhuva. Om en sådan gick omkring ett eldhärgat ställe, skulle elden slockna. När barnet gäspade, sade man: Gud hjälp! Det första barnet skulle taga på var en höna för då fick barnet lättläkt kött. Skulle inte taga på hund eller katt. Barnet skulle avvänjas när dagarna var långa eller mellan Jul och midsommar, för då skulle barnet få lätt för att lära. Dopvattnet skulle slås ut i en buske, för då fick barnet bra hår.
Växter.
Tröskbuske finns här. Men när små barn hade torsken, tog de av en sås dröp och fick i ungen, så gick det bort. Fläderbuske (aldrig benämnd hylle). De tog vara på blom- mor före midsommar och torkade att koka på för förkylning. Horsablom köpte Brita Lina i Kungsbacka - hon kokte det till smörja, som hon använde för benbrott. Läkeblarka - la´de på sår. Libbastecka - växte här. Villegräs - de talte att om en trampade på sådant, gick man vilse. Svimling - det är ett gräs. Det kom med i rågen. svim- ling och lyra var de noga med att få bort - det var svårt att baka. Skaldra i rågen är lätt - sen kallas det pengagräset.
Naturföremål
Till Råsskälla i Dala gick de om midsommar och drack. De offrade pengar i källan, alltid någon skilling. De kallade hen- ne offerkälla. Vattnet är klart som en spegel, och det tryter aldrig. Det finns inte någon offerkälla i Kungslena socken. På Gubbalycka fanns flera stora högar förr – nu är de ut- plånade. Det är en liten furubacke. Den backen törs de aldrig gärda. Det var storgubbar utav kungasläkten begravda där. Sverker bodde ju här. De har hittat så mycket, sedan kriget var. Mellan Plantaberget och Gravberget är Helveteskär- ret. Där red en hel krigshär ner. De sitter där än i dag. De har hittat mycket hästben och vapen och kanonkulor där.
Husligt arbete (vardagsdricka)
När enbären var svarta var det lika noga, att plocka sådana som lingon nu förtiden. De torkades och förvarades på vinden. Ungefär en gång i månaden och helst vid ny- tänne satte man brygden. Man tog 1/4 skäppa enebar och finhackat eneris och slog i halmen som skulle vara rost. Sedan slog man på kokhett vatten för att laka ur musten, så det blev enebärssmak. Därefter tillsattes honung, humle och malt. Mängden av var sort var gummorna rädda för att förråda. Om en gumma kom i ropet som god bryggerska så fick ingen vara inne när hon vägde upp de satserna. Jäst användes inte utan jästkringlor som bakades en gång om året. Innan smör skulle kärnas var det noga / Fred Skövde landsförsamling. Husligt arbete 2 med att värma töet över eld, annars kunde de få grädden förgjord så de tyckte det var grädde fast de i verkligen stog och kärnade i vatten Ju mera dagg men kunde få i brödet ju kraf- tigare blev det, och kunde man inte få tillräckligt, försökte man åtminstone få så mycket, att man kunde fukta var kaka ovanpå innan hon sattes i ugn. Brödet blev då gult och grant även om det var myc- ket havre i det. Jäst gjorde man om midsommar, under 7 dagar, tre dagar före, midsommardagen och tre dagar efter midsommar var vattnet lämpligast att baka jäst utav. Ändå finare var om man kunde knåda upp hela jästdegen i midsommardagg. Att smörja skodon om söndagarna var farligt för då ruttnade lädret
Midsommar
Midsommar fira de förr värre än nu. Då hade de som påskeldar och så midsommarvaka. Majstången var en storer, långer stång klädd med löv som de har än. Midsommarnatten skulle de tvätta sig i daggen på marken. Det skulle hjälpa till många sorters sjukdomar. Då klädde de av sig nakna och rulla sig i gräset. Det var jag med om en gång. Det är nog därför jag alltid har varit så frisk. (Meddelaren trodde inte på det själv.) Så skulle de plocka nio sorters blommor till en bukett och den skulle de lägga under huvudkudden så skulle de få se sin till- tänkta i brunnen. De satte majstången på en äng och där sam- lades ungdomen från alla håll. Jag var med en gång i Sunna hage i denna änden på Nordsjön. Där dansa’ vi och sjungde, men speleman hade de aldrig nån.
Skörd och tröskning
Med slåttern brukade en vänta tills 14 dagar efter mid- sommar. Skörden var ingen viss dag med. Det blev den dag som lämpade sig bäst att börja på. När en skar det sista så skulle en hålla ögonen ef- ter haren. Di inbillade sig att det skulle vara en ha- re i det sista. Di brukade säga att en skulle ta har'n. Så skulle en jaga den av åkern och till en granne som inte hade skurit färdigt. Den sista neken kallades för löktenek. Minns inte, att vi hade något särskilt med den. Det sista lasset kallades för löktelass. Stort lass betydde att en fick grann gröda nästa år men ett litet betydde att en fick dåligt.
Stadstraditioner: Pingst, Trefaldighet, Midsommar.
Herrskapet Lundberg gav mig samma uppgifter om dessa helger, som de jag förut fått. Herr Lundberg sade emellertid, att han minns, att bönderna ibland kommo in till staden vid Midsommar med hela lass med småbjörkar till avsalu. Han säger också, att det nog fanns hus, där man placerade ett par björkar utanför husets ingång. Lövsalar på gårdarne på gårdarne minns även herr Lundberg. Varken fru eller herr Lundberg minns emellertid någ- on "lövgubbe" eller någon "midsommargubbe". Fru Lundberg påstod med bestämdhet, att det aldrig var annat än fiolmusik vid dansen runt majstången på Kampenhov.
När Noak bygger arken
När Noak bygger arken *) tvärs över "änera" (åarne), blir det torka; bygger han längs efter, blir det regn. Rågen lejer drängar tills mid- sommar. Vår Herre är med den tidi- ge såningsmannen. Om åskan går, medan kreatu- ren "stå inne", blir det ett gott år. Så stora som asphängena äro om våren, så stora bli råg- axen om midsommar. En vinter utan tö, en sommar utan hö och en jul utan brö! Den, som har en bistock och en fläderbuske, behöver aldrig vara sjuk. Rött hår och furubuska' växa inte i någon god jord. *) De långsträckta fjädermoln man stun- dom ser, ibland sträckande sig norr-söder om sommaren (=tvärsöver) och ibland öster-vester (= längsefter)
Midsommar
Jag mins ett par majstänger från min ungdom. Den ena var klädd med blommor och löv i spiral från rot till topp. Uppemot toppen ett kors ("tvârtförsträ") På de armarna hängde kransar. Jag tor det var en krans på varje arm. I toppen en kvast av löv. Den andra stången var klädd på samma sätt fast det var krans efter krans hela vägen upp mot toppen. De blev mindre undan för undan uppåt toppen. Det brukade vara vis- sa gårdar som höll ihop om en stång. I By bru- kade de ha stång varje midsommar. Den restes midsom- markvällen. Eljest samlades de på en loge. De gick ut och plockade blommor för att drömma på, men det mins jag så litet till.
Vår-och hösthalvåret.
"När Torre är våter, är det mången man, som gråter." "Hade jag den makten som Torre, så skulle jag frysa kalven ur koa och grisen ur soa". Om det regnade bönesöndag, så blev det ett gott år. Så långt före jul det blev rim, så långt före midsommar blev det regn. Men det betyder en del, om rimmet går bort i tork eller i regn, torkar rimmet bort, så blir det tork. Vallfroeafta skulle de sluta med kvällsitterna, ej tända upp ljus sedan. "Pålera", det var Pål och Polycarpus / då brukade det alltid bliva kallt. Kristi himmelfärdsdag var förste badedag och förste metedag. Den timme det nappade bäst då skulle det nappa bäst hela sommaren.
Festeldar.
I mina barndoms- och uppväxtår eldade de midsommar- afton på bergkullarna. Vi hade vår eld 50 meter från vår stu- ga, när jag var liten pys. Vi såg 8-10 eldar i Röra, Stala och Myckleby från vårt berg. Det var inget namn på berget, en kulle vid torpet Nyborg. Mor och far gick med upp och tittade på midsommareldarna. Vi eldade med forskellige saker. En del hade en väldig hög med ljung, andra hade skaffat sig en tjär- tunna, och den brann så fint. De dansade på logen sedan. Jag flyttade därifrån, då jag var sexton år. Då började jag på sjön. Ungefär vid den tiden flyttade de eldarna från midsom- mar till påsk.