Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Råttor
På Tomasmässan tre dagar före jul skulle de ställa bort råttorna. Då var det någon som klädde sig fin och läste något för dem. De skulle bli borta hela året på det sättet. Annars så brukade de säga att om det var någon som fick gå bort ofägnad under julen så skulle råttorna bli elaka vid dem. Då skulle de ta allt vad de hade i bodarna så att de inte hade något för att de var snåla under julen.
Annandag jul
På annandag jul skulle de vara tidigt uppe, ty ju tidigare de var då ju fortare och bättre gick det med arbetet sedan under året.
Vårarbete
Från julen gömdes en vörtekaka och en vetekaka, som man åt, när vårarbetet började. Det var något slags häxeri man hade för sig för att få god årsväxt.
Jordbruk
Om julen bakade de en lev med ett hjul för varje medlem i familjen. Den hängde på fönster- karmen, tills harven skulle gå. Då åt de upp den.
Årsgång.
De gick årsgång jula afta om kvällen tre gånger avigt kring huset, och då fick de se den de älskade och de som skulle dö. August Kristiansson f. i Kungsäter 1868 Årsgång de var te gå runt ikring husen jula afta tre gånger och inte tala, och om det var en ung tös, så skulle hon se sin blivande karl. Och så mötte de likfär- der och hörde vad de skulle göra under året. Gunnar f. i Kungsäter
Julafton
På julafton sattes "fôggelneka" upp på en stör eller två neker allt efter råd. Far tog undan ett par vack- ra neker vid trösken. De gömdes till jul. Han tog in dem i stugan, lade dem på stabben och hackade dem jäm- na i roten. Sedan tog han och noppade sönder kaka och strödde i dem. Neken fick sitta till fram på vårsidan, då skulle kreaturen ha det som var kvar av henne. Det skulle vara kraft i den neken, för att hon var från jul.
Annandag jul
Annandag jul kom de med stjärnan på morron och sjöng julvisan. De var flera stycken, o de kom vid 5-tiden på morron. De sjöng utanför först, o så öppna man dörren o bjöd dem in. De var "vise män" o "Judas mä pongen", men jag minns inte, att de var något sär- skilt klädda. De sjöng: "Vak upp, se ljus, se morgonstjärnan strålar klart." Här i Ransberg har de också gått med stjärnan på annandag jul.
Annandag jul
Om annandag jul bjöd grannarna varandra till sig på kalas. Sedan hölls det ena kalaset efter det andra ända till Tjugondedag Knut. Tjugondag Knut gick jula ut. Många var ute och sjöng tidigt på morgonen. Det var för att de skulle få smaka på julbrännvinet i stu- gorna. Det var en julvisa, de brukade sjunga: "Guds son är född på denna dag allt efter Guds eget välbehag - - -". De kunde vara elaka också och kasta in gödsel i lagårdarna.
Trettondedagen och Knut
Jag hade en faster som spann tråd om trettondekvällen. Det skulle en inte få göra. När de hade lagt sig så började rocken på att svinga. Det blev inte fred. Till slut gick hon upp och kastade kjolen över spinnrocken. Hon pass på, när det svinga som bäst. Men då blev det alldeles tyst. Denna dag skulle julen dansas ut. Det var endera trettondedagen ett Knut. ”Nu är det Knut, nu dans vi jula ut”. Om trettonkvällen gick pojkar ock flickor och tiggde tråd. Då skulle var och en ha tretton ändar.
Trettonde och Knut
1. På trettene då gick di omkring mä stjärna. Di gjorde en stor stjärna utav papper som var alle sorters färger i, och en sorts axel så di kunde trinsa på den. Det var di vise männen som gick med den. Men jag har aldrig sett'et. Jag vet inte vad di sjöng heller. 2. Tjugonda Knut, då tar jula slut. Då skulle di lek'ut jula. Då hade di bal, eller jullek som di sa förr i världen, och då gjorde di slut på det som di hade tiggt ihop när di gick med julbocken. 3. Det var en del som inte våga ta in spinnerocken förrän jula var slut. Om di tog in'en tjugonda Knut eller anda trettene, de hogar ja inte.
Vädermärken
Vädret för hela vintern ser jag i Vintergatan. Det tycks inte bli någon riktig vinter förrän i januari och februari. Åtminstone till jul blir det omväxlande väder, och vattenbristen tycks bli avhjälpt till dess. Det värsta med Vintergatan är, att hon inte är lätt att begripa sig på. Men det finns ju så många andra sätt att se vad slags väder det blir. Det här är ett gammalt och känt: när småfåglarna ger sig på fönstren och naggar, då blir det kallt snart nog. Kommer domherrarna fram i trädgårdarna och sitter i träden och piper, så blir det kallt och snöfall inom någon dag. Kisasjön är ett säkert märke. Om den fryser och går upp igen på hösten, kan vi vänta sju vintrar före jul. Den här hösten frös sjön och gick upp. Det är därför som jag kan påstå, att vi kan vänta omväxlande väder före jul.
Jul
Gamle farfar berättade att de tog in halm och hade på golvet vid jul. De tog in den på jul- afton, men hur länge den låg vet jag inte. Det var här i Bottna, farfar var härifrån. De bakade ”skriv- bröd” till jul, tunnbröd först och så som pann- kakssmet på, och så gjorde de figurer i detta med en träkam, rosor och så. Detta satte de sedan in i ugnen igen. / ”Spärveneken” skulle alltid opp klockan tolv på julafton. De gick till varann och mockade fähusen på annandagen. Den som var färdig på det ställe han var sköt ett skott, och det var sådan tur att bli först till att skjuta, den som blev det blev först med allting sedan under året, han fick först ”gjort våren”. Det var hedersamt för de hus där det blev mest skjutet. De som sköt gömde sig, ibland uppe i träd, men de skulle allt in och ha fägnad i alla fall. / För längre till- baka red de och vatt- nade hästarna annan- dag jul. De brukade rida till Valeby här i Bottna, där är det kallkällor. Min farfar grät en gång för att han ej fick följa med, han hade ingen häst att rida på. Alla som kom på julen skulle ha fägnad, de fick inte ”bära ut julen”.
Julafton
Bröd skulle bakas till jul, så det räckte till "vafferdan", för gjorde det inte det, så blev det brist på bröd. Sen fram på sommaren, före den nya skörden, det blev "orsmässekrok" då. De baka "juloxafållar" till jul av vört- deg, o dessa skulle gömmas till våren, när vårarbetet börja. Oxarna skulle ha av dem o manfolken också. Då skulle de bli starka o våren skulle inte ta på dem. (illustration) (Eft. beskrivn.) När de baka "juloxa- fållarna", skar de opp dem i mitten o trilla, / o så skulle det vara ett hål i mit- ten, så de kunde hängas opp på spetten. Det hände också, att de gömde juloxafållar från den ena julen till den andra. Då gick de med en sådan från föregående jul o gav kreaturen på julmorron. De skulle sopa överallt till jul med en "kost" (kvast), o den kosten skulle de hänga opp på en stake nån- stans ute o aldrig sopa med den mer, då skulle råttorna fly bort. Jag såg sådana hänga i en gärds- gård o i gödselstan eller så där. Julkärvarna satte de mycket i gödselstan. De sattes opp på julaf- ton. Till julkvällen var det julost o kokad skinka o julagröt. / Och till denna skulle de rimma. Sen la de i den ett russin eller en böna, o den, som fick fatt i denna, blev först gift sedan. Till jul stöptes ljus, tregrena- ljus o andra också. Förr var det inga julgranar utan "ljusakronor" som hängde i taket, av trä, målade, det gick 8 à 10 ljus i dem.