Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Två tomtar slåss.
Det var en gång två tomtar, Gerknäs tomten och Tjyle tomten, och de buro säd från varandras åkrar. Så hände sig en gång, då vardera tomten kom kånkandes med var sin börda, som de hade gjort utav stackarna på åkrarna, att de möttes på en bro vid Brobäcken som rinner mellan Storsjö och Lillsjö och så började de gräla och slåss. Efter ett skarpt kragatag smitade Gerknäs tomten Tjyle tomten i backen och for av med bördan hans. Från den tiden kom Tjyle tomten aldrig mer tillbaka och slutade att bära skylar från Gerknäs åkrarna. Från samma tiden blev Tjylehemmanet allt fattigare och fattigare.
Tomte bär blott ett strå.
På ett ställe mötte de tomten en gång, då han kom med bördan på ryggen. En liten pojke gick vid sidan hans. Pojken bar bara ett strå i handen. Då sade bon: »Han har nog för liten börda». — »Han har inte så hög ålder heller svarade tomten, »han är bara nattgammal». — Tomtarna blevo så arga på bonden, när han var så onöjd, att de foro bort därifrån allihop.
Tomten och dåren
Tomten och dåren
Tomten och dåren
Tomten och dåren
Tomten och dåren
Tomten och dåren
Tomtar
Tomtar skulle dra till folk rikedom. Nere i Gunnabo sa de, att de hade tomtar. De skulle ha ett grötafat med sirap på julafton. Det skulle de sätta under 'loskon'. Fick de inte gröt som de ville ha, tog de kreatur istället.
Tomten
Tomten drog till den gård, där han bodde, så länge han trivdes och blev väl behandlad, men ifrån, om han blev retad. Alla voro rädda för honom, och det var inte underligt, ty tomten det var i själva verket den onde.
Tomten
Tomten bar till dem på natten, men det var endast de han tyckte om som han bar till. Om jul sattes ut gröt och mjölk till tomten i källaren, för ingen fick lov att se tomten. Tomten bodde i någon bergskreva.
Tomten
Man trodde, att tomten vaktade elden. Han såg till, att ingen eldbrand ramlade ned på golvet, när familjen för någon stund lämnade rummet. Man skrämde barnen med att det fanns en tomte i skorstenen och att han fanns på ugnen.
Tomtar
49. En del hade för sig, att de skulle ställa fram en massa mat på borden vid julhögtiden, och det skulle stå över natten. Det var nog tomten, som skulle ha det. - Han kunde dra till huset eller dra ifrån. Tomten var i alla hus, men var de oeniga eller snåla mot honom, så kunde han försvinna.
Tomten
Ber. hade hört omtalas i sin barndom att tomtar visade sig för en del människor. Tomten var inte stor. Hans längd till knät på en vanlig Karl. En del hade fått örfilar av tomten så att "bena stod i väre".
Tomtar
Min farmor talte om, att de hade tomtar på ett ställe här i socknen. De kunde lya på tomten, när han gick och gav korna mat om natten. En gång sa han: "Äte I, mina knabba', detta ä taget på Vränglarpa stabba!"
Tomten en liten gubbe.
I. Engman såg tomten. Han var en halv aln lång och gråklädd. Engman hörde, hur han for bakom ugnen. Kapten Myhrberg på Esbå gård var rik, så länge tomten fanns.