Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vårhalvåret
Kyndelsmäss kallades "lilla jula", då var det lite högtidligt. Det bakades ett särskilt bak då, men inte så mycket som till jul. Men sedan sa' de: "Nu ha lilla jula vart, nu ä dä slut på dä granna bröet." Och vid "lilla jula" satte man också opp en ny julkärve åt fåglarna.
Tomasmässe
Tomasmässe skulle de fara till stan och köpa vad de skulle ha till jul. - Den dan gick de och slog i logen med en käpp och sa åt råttorna, att de fick flytta.
Hösthalvåret
439-451. Vet ingenting Anders. "Om Anders braskar, då slaskar jul." - "Får stubben hatt (får snö) Andersmässenatt, då ska det vara till vaffernatt," sa de gamle.
Tjugondag Knut
Tjugondag Knut skulle de köra ut julen, då var de ute ett lite sällskap, så hade de klubbor med sig, och med dem slog de i väg- garna när de kom fram till ställena.
Vårhalvåret
Om di tvätta kläder mellan jul och Kyndels- mäss behövde di inte ha såpa i vattnet, för då blev det rent av sig själv. Då hade jungfru Maria tvättat Frälsarens kläder.
"Julestompen"
De bakade en ”julestomp” till jul som gömdes till våren. Den var stor och trind, av rågmjöl och med vört i. När vårarbetet började skulle den slås sönder på plogstyret, och så skulle folket och djuren ha av den.
Julafton
Den som får köttsoppan fortast färdig på jul får skördat in fortsats, sa mor. Man hade ljus för var och en på julafton. Om ljus brann ner för någon skulle den dö.
Krig och fejder
En i Orrabo var tvungen att fira tre jular i skogen på den tiden danskarna gick här och landet byttes långt och sitt. Det var mycket ofred förr.
Jul
Man fick inte klippa ljusen med sax om julen som eljes brukades. Julljusen skulle väl förebåda Frälsar'n och därför fick de inte röras vid med eggjärn.
Vår och höstarbete, slåtter, skörd, tröskning
När bonden skulle börja så, gick hustrun med honom ut och när gubben tog såkorgen, kastade hon en brödbit i den som var sparad sen julen. Detta skulle medföra god skörd.
"Pepparkakor kunde de inte baka då de hade bara öppna spisar"
I en uppteckning från Göteborg berättar en kvinna född 1857 om kakor som bakades till jul. Uppteckningen gjordes år 1941 av Elsie Thurén.
Julafton
Halm på golvet till jul minns jag ej här, men hemma hos oss o i andra stugor hacka de granris o strödde på golvet till julkvällen för en 60 à 70 år sedan. Till jul bakades alltid vörtbröd, de tog undan vört när de bryggde. "Julostar" hade de ystat till jul, tidigt på hösten gick de till varann med mjölk i gårdarna, o så gjordes en bastant ost av denna. På julkvällen skulle korna ha bröd, de tog sådant i förklädet o gick ut till dem.
Lucia
Om lussemorgonen var alla uppe i otta. Karlarna var uppe på logen kl. 3 och tröskade. Vid 4- el. femtiden skulle en äta en riktig frukost. Då skulle en ta fram det bästa en hade till mat. Men en åt bara en frukost. När en hade ätit den, så togs en liten vila. En tyckte att lussenatten var så lång, och så skulle en börja att fira jul. För en var så gott som i julen, när en hade hun- nit till Lucia. Den natten var det spöknatt. Det var en stygg käring ute och for över allt. Den var ond och farlig. Den var barnen rädda för, att hon skul- le komma in. Det skulle vara Lucia.