Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsken ska vi stanna
Påsken vi ska stanna för vi inga pengar har
Påsk
Svarte måndag, vita tisdag. -, -, -, påskalördag. Inget arbetsförbud och inget matförbud bekant. Äggfred skulle ungdomen ha om påsk. Pojkarna var ute och tiggde ägg, flickorna lagade till kalaset. Påskeldar - barnen hade hållit på i två, tre veckor och dra- git ihop en stor hög - Vi hade för hele byn en eld nol om vår lagård. Så sköt de påskasmällar vid påskahögen: det var för att skjuta påskakäringer. Äldre folk brukade också va- ra med vid påskelden.
Påsk
I påskaveckan var det svarta måndag, vita tisdag, dymmele onsdag, skärtorsdag, långa fredag och påskalördag. På fastlags- söndag fick en fastlagsbullar med varm mjölk. På hela fastan skulle de inte äta kött och fläsk utan bara fisk och sill och gröt. Vid påsk skulle de äta många ägg, för de var utsvultna efter fastan. De färgade ofta påskeäggen. – Skärtorsdag var far- lig, för då reste de till Blåkulla, likaså påskafton, då de kom igen. Därför tände de eldar och sköt på påskafton.
Tabu
[ Om en klippte naglar på en fredag, så fick en tandvärk. Om en slängde bort nag- larna så blev det olycka för en. De skulle kastas i värmen eller skulle en sopa ihop dem å ha dem i trollpåsen. ] [ Håret klipptes till jul och midsommar och möjligen till påsk. Då klipptes det jämt i nacken. En del av det håret togs tillvara för att ha i trollpåsen å det andra kastades i el- den. Inget hår fick kastas ut. Om fåglarna fick fatt på det å byggde bo av det, så blev en flintskallig. ]
Påsk
Dymmelveckan: Palmasᴕnda, svarta månda, vita tisda, dömle onsda, skär torsda, långa freda, påska loda. Dömle onsda sulle ingen köra (vagn) alle nöcka (nyttja) spinnerocken Långa freda feck ingen gå å äta utan seta stella, annars sulle en stöta tåra, å en feck inte äta mjᴕlk på medda, för då sulle dä värka bᴕrt; på kvällen feck en äta mjᴕlk.
Påskakärringar
Påskafton efter klockan tolv på natten for påskakärringarna till påskberget vid Marstrand och återkommo hem Annandag påsk, på natten. De for genom skorstenen ridande på kvasten och hade kaffekittel med sig och smörjehornet vid sidan. På påskberget skulle de dansa och roa sig och ”fans gesäller” kommo då dit och dan- sade med påskkärringarna. Det gjordes påskfyrar på bergtopparna, påskafton och annandags påsk kväll för att lysa påskkärringarna. Om påskafton brukade man säga: sopa, raka, smörjehorn giver jag dig som resedon.
Diverse
Förr brändes brännvin i var stuga. Barnen fick doppa bröd i bränvin. Skulle man bjuda någon som kom, så fick di 1 fjärding bröd med smör. Men man skulle lämna en bit oäten. För det ansågs det vara glupsk att äta upp allt. Kvarnarna skulle stämmas kl. 12 Lussenatten annars stanna di av sig självt. Om Påsk skulle korsas för alla dörrar i stall och lagårn för att påskakäringarna inte skulle ha någon makt Marknad hölls i Ransberg: linmarknad, Kungslena: oxmarknad Slättäng: smålängarna sålde svin oss gäss.
Påsk
Påskveckans dagar kallades palmasöndag, vita mån- dag, svarta tisdag, dömmelonsdag, skära torsdag, långa fredag, påskelördag. I påskveckan skulle det vara tyst och lugnt, inget hjul fick gå runt, ingen hammare slå, ingen yxa hugga; likaledes skulle årsveden vara upphuggen före påsken, eljest satte sig “dömeln” i vedkubbarna, och det blev omöjligt Att få dem sönder. På långfredagen gav man varandra ett ris, långfredagsris.
Påsk.
Dymmelveckans dagar: Svarter måndag, vita tisdag, dymle ons- dag, aske torsdag, långe fredda, påska lördaag. Den som låg långt långfredags morgon skulle piskas med ett ris, inte de andra. Intet förbud mot mjölk och mjölkmat långfredagen. Äggatiggare kom påskafton två och två. De hade klätt sig i en vit skorta med ett bälte om livet och hade flor för an- siktet. De sjöng att "hönsa skulle värpa bra och tuppen li- kaså".
Skydd mot trollpackor. Påsk.
Jag minns när jag var ung, att då var de mycket rädda för att trollpackorna, som for till Blåkulla skulle kunna göra dem något ont. Det var vid påsken, som de där Blåkullafärderna var. På påskaftonen sköt de spjället väl för att inte trollpackorna skulle kunna komma ner den vägen, och så sköt de över huset. I ladugårdarna satte de tjärkors på dörrarna redan på skär- torsdagen och så lade de ett psalmboksblad i vart fönster för över Guds ord kunde de inte heller komma. Men om de kom in så plågade de korna, så att de var alldeles utmattade sedan, och folk trodde att de kunde rida till Blåkulla på dem.
Vaggvisor och barnvisor
Ro, ro, te fiskeskär, många fiskar får vi där, braxarna stora, laxarna goda, hugg dem i stycken å stoppa´m i säcken å göm dem te jul å te påska ! Mormor sjöng: Skatan satt på taket, tala vid sina systrar; "Var ska vi te vintern bo vi fryser om våra fötter ?" - " Jo, vi ska resa te Dannemark å köpa skor för en halver mark, / och tre tunnor pepparkorn, och något te lelle bror. "
Tiden från Lucia till Knut
Om det kom besök till ett ställe där man höll på med julstök, skulle någon av familjens medlemmar där ta en eldbrand ur spi- seln och kasta på golvet samt spotta tre gånger, annars skulle det komma att hända tråkigheter under julen. -.- Om husbonden låg mycket under julen (eller påsken), skulle han få mycket liggsäd under året. -.- Tungspetsen på de djur, som slaktades till julen, skulle alltid skäras bort. Kom den med i korv eller annan köttmat, blev den, som förtärde denna del av djuret, ytterst skvalleraktig.
Påsk (inga eldar före 1890-talet, spela kort om ägg)
Eldandet vid påsk förekom inte i min barndom. Sådana eldar började nog inte här förrän omkring 1890-talet. Men midsommarsvager (-vakor) kunde man få se i hundratal. Men sköt till påsk det gjorde vi. (se annan uppteckning om skjutning vid jul och påsk!) Å så spelte vi kort om ägg. De köpte ett tjog ägg på fyra man. De gick in på ett ställe å köpte, å så satte de sej någonstans å spela om dom. De skulle spela fyra kuler (en kula, det var ett spel). De spelade två å två mot varand- ra, å om varje lag vann två kulor var, så börja de om igen. De som först fick tre kuler i en omgång slapp att betala. De andra fick betala hela kalaset. Sedan fick de kokat äggen å ätet opp dom tillsamman. Vad mycket ägg de åt förr!! Det var en gubbe de kallade / för Klyv-Jakop. Han bodde på Berg (Morlanda) mot slutet. Stor å grov var han. Han gjorde ett oppsätt (=slog vad) en gång om att han skulle äta 25 ägg i rad. Det gjorde han. Å mor sa, att hade hon kokat mer, hade han ätit de med.