Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
Till midsommar strödde de löv på golvet, asplöv skulle det vara, det var finare.
Vattenväsen
Det är en sjö på Hunneberg som heter Ellmörjan, där fanns sjörån. En som bodde på berget var ute på sjön en gång, då kom hon och fick tag i ekan, han visste inte vad han skulle göra, men hon sköt på så att ekan kom ända opp till lagårn där han bodde. När de tappa Ellmörjan så flyttade hon till Göta älv. Då steg Bastån, Ellmörjans utlopp i Göta älv, så att vattnet steg opp i sängen till en person, smed eller soldat vilket han var.
Jättar
Det var jättar och troll på Hunne- berg, När de fått kyrkklockor här i Åsaka, så var de så förargade att de slängde stenar hit. Så de stora stenar som är hittade här är från detta. Brödspaden hade gått sönder för jättekvinnan där, och då gick hon ner till Fristorp och fick den lagad. Sen fick de av hennes bröd en kaka så stor att de blevo rädda när hon kom med den. I Skalltorp här i Åsaka är ett berg där det är som en dörr med ett / nyckelhål, och där har de släppt ner mynt det hörs på klangen när det kommer ner.
Lyktgubbar
När vi bodde i Härstad i Tun- hem kom en man dit en kväll och var alldeles blek. Han hade sett en lyktgubbe, denne flyttade sig undan för undan och nästan gick emot honom. Om de hade flyttat rågång- ar under livstiden, så visade de sig på det sättet efter dödren.
Spöksägen
En fru i Hol i Tunhem vaknade upp på natten och såg att det lyste i kyrkan. Hon trodde att julottan börjat, så att hon fick bråttom att få något på sig och skyndade sig till kyrkan. Här var mycket folk, hon satte sig i Hols bänk. Då såg hon att bredvid henne satt en syster som var död. Men då sa´ denna ”Här har du ingenting att göra. Denna gudstjänst är för de döda.” Och så tog hon henne och ledde henne ut ur kyrkan.
Läkekonst
För kikhosta skulle de ge barnen märrmjölk, så att de gick och fick där det fanns någon fölunge.
Födelse och dop
När jag skulle döpas, lade de bröd, en penning och ett psalm- boksblad i lindan. Då skulle jag aldrig sakna bröd och pengar, och så skulle jag få lätt för att lära mig läsa. Farfar och farmor sade detta för mig.
Domare och rättsväsen
De trodde att det var en väg genom Hunneberg. De hade en livs- tidsfånge att gå igenom den gången, om han lyckades skulle han bli fri. Det lyckades också, men han hörde en tordönsröst som sa: "Skynda dej! Jag ska rensa luften ätter däj!" Det var avrättsplats på en kulle intill Brunnered i Åsaka, den kallades "Galgekullen". Den sista, som avrättades där, var en kvinna som hängdes därstädes.
Frieri och bröllop
Om det regnade på bröllopsdagen skulle det betyda lycka sa de gamla. ”Ty det regna gull, kronan full, på bruden.”
Födelse och dop
När de döpt barn har jag hört att dopvattnet skulle slås på ett glatt berg, då fick barnen stark tro. Detta såg jag att faddrarna gjorde en gång. De första kläder som ett barn hade på sig efter födelsen skulle brännas upp men jag vet inte varför.
Slåtter, skörd och tröskning
I Järpås socken skulle slagarna säga om det var tre som tröskade: "Packa tre! Packa tre! Om det var fyra så sa de: "Packa fyra! Packa fyra!
Vårarbete
No 276. Vid vårarbetets början åt man van- ligen vörtebröd som gömts sedan Jul, för att man skulle ha till den "goe vårdan". Det berättas att vid ett tillfälle kom en fattig vandrare till ett ställe. Barnen voro ensamma hemma och då vandraren bad om bröd, sa- de barnen att de ej hade något annat bröd än det som skulle gömmas till den "goe vårdan". Vandraren sade till barnen: "Jag är den "goe vårdan" och barnen gåvo honom det vörtbröd, som skulle gömmas till våren. N0 277 Dragarna skulle vanligen hava havre.
Vårarbete
289. Som skydd mot säden grävde man ned en groda mitt i gärdet.