Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Eldar Påsk
Jag tror aldrig att de eldat om midsommar utan om påsk.
Midsommar
Där majstången restes om midsommarkväl- len, dit samlades ungdomen för att ha roligt. De brukade resa "majstång" vid Forshaga bruk. Där var lek och dans efter fiol och dragspel. Men det hände att "majstång" restes på någon herrgård i socknen och då samlades en hel del dit. Det var mest på herrgårdarna man reste så- dan stång. Inne i stugan prydde man med löv och blommor (vilda blommor, midsommarblom- ster, blåklint, prästkragar o. d.). Vid farstun sattes lövruskor och golvet beströddes med asplöv.
Midsommar
Man talade många gånger på, att det var en kä- ring som de "lutte" vakta på midsommarnatten. Hon kom med ett stort lakan å drog efter sig. Det var på gärdena hon ville hålla till. Hon tog reda på dag- gen. Å när hon hade tagit den, så blev både smör å mjölk borta, för det tog hon med sig till sitt.
Midsommar
Midsommarafton brukade det resa maj- stång inni gårdarna. Kunde man icke få tag i någon lämplig stång härtill, spikade man ihop bräder och använde till majstång. Det sattes ett tvärträ på. Majstången kläddes med björklöv och granna pappersremsor. Löv fick man antingen köpa på torget eller också själv gå till skogen och bryta. I vardera ändan på tvärträt hängdes en midsommarkrans. Denn gjordes av gamla bandgjordar som kläddes med löv. Varje midsommarkrans gjordes av två bandgjordar som sattes om kors inni varandra. Överst i toppen på majstången sattes en björklövsruska. Man gjorde hål i marken och satte ned stången i och strävade / den med fyra korta brädbitar för att den skulle stå säkert. Midsommarafton samlades unga och gamla för att dansa omkring majstången. Det var då någon som kunde spela dragspel eller fiol som fick vara speleman. Spelemannen skulle bjudas på brännvin för han spelade. Innan de började sansa, skulle de gå i rad efter varandra, med spelemannen före, runt omkring majstången, då de sjöng en särskild visa, sedan dansade de par om par. De som icke varit med och dansa omkring maj- stången midsommarafton hade icke varit med om att fira midsommar riktigt. Majstången fick stå kvar i åtta dagar, då ungdomen brukade samlas där om kvällar- na. När de dansade par om par kring maj- stången satt speleman invid majstången med ryggen mot den, när han spelade. / De som hade råd till det, lade ett särskilt golv omkring majstången till att dansa på och det sattes då lövruskor runtomkring samt gjordes en särskild lövport till att gå in och ut genom. I farstun och i köket brukade man kläda med löv, särskilt omkring spiseln i köket. Dessutom sattes lövruskor över dörrarna. De som icke reste majstång brukade istället skjuta midsommarafton.
Midsommar
Om man sprang naken kring en källa tre gånger avigt midsommarnatten skulle man få se sin blivande make. Det var en karl här som hade gjort det. Och han påstod, att han hade sett den kvinna vid källan, som han sedan träffade och blev gift med.
Midsommar
De brukade resa majstång i Kalvhagen, en slät plats nära landsvägen. Där samlades de midsommarafton för att dansa så mycket de ville, då en av pojkarna hade dragspel med och spelade för dem. Pojkarna hade gjort kransar av ek och björklöv och satt "smörblommor" (små gula ängsblommor) i. Dessa kransar skulle de, när de var samlade till dans omkring majstången midsommarafton hänga om halsen på den tös de tyckte bäst om. Bittida på midsommardagens morgon innan någon var uppe, skulle fästmannen gå till fästmöns hem, där han skulle löva stugans yttervägg och göra en äreport över dörren, innan hon var uppstigen och skulle gå ut.
Midsommar
Majstång hade vi här i Björkenäs när jag var barn. Den restes på midsommarafton. Vi hade den här på gården. Så det brukades allt i bondgårdarna också. Eljest hörde jag talas om att de gamle hade varit med på Norseruds herrgård å firat 'messômmersvak', å där hade de 'majstång'. Men jag mins inte, vad de berättade om den. Den vi hade här var 'vevad' med en lövkrans nedifrån å upp i spiral. Hon var inte riktigt så lång som en vanlig flaggstång. I toppen hang en lövkrans. Den var fäst från toppen med snören. Hang 'horisontellt'. Grannungdomen kom å dansade kring den. Käringen som bodde 'nolôm fjälle' här var ute å tog vara på dagg om midsommarnatten. Hon skulle ha det för att dra nyttan från andra.
Midsommar
Jag kan inte minnas någon majstång från Jösse Ny. De brukade gå till Sälboda bruk i Gunnarskog. Där var "majstång" rest. Det var en stång så lång som en flagg- stång. Den var virad i spiral med löv. Så var det kransar hela vägen upp till toppen. Den nedersta en stor krans, sedan blev de mindre å mindre upp till toppen. De fast- gjordes med snören. I toppen en "värflöjel" av järn, som smederna smitt. På "smedbacken" var den rest. Där hade de dansbana också. - En förhöjning vid stången där musiken satt. - Där dansade vi hela natten. Jag var inte med å "drog dagg" midsommarnatten men jag såg andra göra det.
Midsommar
På midsommarafton skulle backarna runt stugan so- pas, även lagårdsbacken. Inget skräp fick ligga kvar på backarna. Stugan kläddes invändigt med blommor och löv. Man brukade plocka 'svalblommor' å pryda med. Så pryd- de man med 'silkesrosor' å prästkragar. Lövkvistar sat- tes upp i alla vrår. Asplöv ströddes på golven. De som skulle vara läkekunniga gick ut på åkrarna å plockade blommor på midsommarnatten. De skulle ha de blommorna att koka ihop till 'botemedel'. Det var före min tid det fanns sådana käringar och gubbar. Så hade det finnits sådana som hade trolldom för sig. De gick ut på midsommarnatten med ett 'skynke' å tog reda på daggen. Den skulle de ha för att de skulle dra till sig kraften från de andra. Ju mer dagg de kunde få fatt på desto bättre var det. / På midsommarnatten skulle fruntimren gå till en korsväg å ställa sig kl 12 för då skulle de få se den de skulle komma att gifta sig med. Om offerkälla o.d. har ingenting sports här på trakten.
Midsommar
I min ungdom ingen majstång i socknen. Jag hörde äldre tala om att de varit med om majstång, men om det var här i socknen el. på annan plats vet jag inte. Vi brukade dansa på en loge midsommarnatten. En loge i Ole- byn brukade vi vara på. Somliga for till Taserud i Ar- vika socken. Där hade de dansbana å majstång. Det har varit brukligt ända inpå senare år att man plockat blommor å tagit asplöv å prytt väggar å tak i stugan med. Lövsalar har de också gjort. Lövsalen sat- tes upp intill stugan. Där höll man till å drack kaf- fe när det var vackert väder. - Man satte ned björk vid björk i en fyrkant el. en rundel. Den fick stå till dess att hon hade torkat å blivit brun. Midsommarafton var man ute på alla åkrar å plocka- de blommor. Det skulle vara alla sorters blommor / Man tog tre el fyra av varje sort. Denna blombukett bands ihop å sattes i ett glas på bordet, å där skulle den stå medan helgen. De som voro trollkunniga gick å plockade blommor på midsommarnatten, som de skulle ha mot sjukdom. 'Månsemaja' var ute på sju mans gärden å 'drog dagg' midsommarnatten. (Se annan uppt. från Jösse Ny ang. denna sak. Uppt. anm.).
Midsommar
På midsommarnatten var det mycket som skulle göras. Då var trollkäringarna ute å 'drog dagg' på andras ängar för att de skulle få 'smörtur'. Så var de å plockade gräs på andras ägor för samma ändamål. Ville man drömma om sin tillkommande, så skulle man gå å plocka 9 sorters blomster på nio olika ägares gårdar å så skulle man gå över 9 olika gärdesgårdar. Det skulle vara precis kl. 12 på natten. Inte vara rädd å inte hälsa el. tala till någon. Blommorna skulle läg- gas under kudden. Eller man skulle gå å ta vatten från tre kyrksocknar å sätta på brunnen. Kl. tolv på natten skulle en få se sin tillkommande vid brun- nen. Eller man skulle bära ut soporna till en korsväg tre torsdagsnätter. Fick inte vara mörkrädd. Kl. 12 på natten skul- le en få se sin tillkommande.
Midsommar
'Månsemaja' i Olebyn hade många konster för sig. När det blev midsommarnatt så gick hon ut å 'drog dagg' på sju andras ägor. Hon tog daggen i ett lakan. När hon fått det fullt i dagg, så vred hon ur det i ett kärl, å så höll hon på till dess kärlet blev fullt. Den daggen skulle vara nyttig till så väldigt mycket. Det skulle vara botemedel mot all slags sjukdom, så skulle det bli lycka i huset av den, å så skulle kreaturen mjölka så mycket. För det skulle vara kraften å musten från sju andra gårdar. Deras kreatur, som blivit av med daggen, skulle bli klena å inte ge någon mjölk.
Midsommar
Kari i Fjällsätra, som var dotter till dem i Trångstad, som var ute å drog dagg midsommarnatten, stod å kärna- de smör en gång som jag kom. Jag såg, att hon tog grädde på en kniv i kärnan å kasta fyra gånger, en gång åt varje väderstreck. Det var för att bevara smöret, så att ingen obehörig skulle få av det. När hon hade smöret fär- digt så gjorde hon ett stort kors med kniven över 'sla- ga' (smörbiten). Det var flera än hon som gjorde så.