Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
festeldar
Det var bara om påsk de eldade. Jag har hört talas om att de eldade om midsommar, men det var före min tid.
Midsommar
När jag var liten pojk så bodde det två gamla män- niskor i Trångstad. Både gubben å käringen var ute å drog dagg på midsommarnatten. De drog ett 'handkläde' över grä- set, sedan vred de ur det i en bytta. Det var 'för att ta nöt- ta till fore för di andre'. Daggen gavs åt kreaturen. De smög sig ut på ängarna. Men far gick å såg efter att de inte skulle komma in på hans.
Midsommar
Om en tog ett 'handkläde' eller ett lakan å gick ut på mid- sommarnatten å drog det i daggen, å tog den daggen med hem å gav kreaturen, så skulle det bli mycken mjölk å grädde, för då tog en kraften från den, på vars mark man drog bort daggen. Det var inga andra än onda människor som vil- le göra så, för det var ju synd både mot Gud å män- niskor.
Midsommar
På midsommarkvällen gick nio flickor på nio mans åkrar och plockade nio sorters blomster var för sig och band ihop till var sin bukett. De skulle vara alldeles tysta. Så lade de bu- ketten under huvudet och sov på den. Då skul- e de drömma om den som skulle bli deras man. De brukade sätta upp en stång med kors på vid Sponhöjden. Där var det dansbana. Man tog in lönnlöv och satte under åsarna i taket, så strödde man löv på golvet.
Midsommar
Jag kan inte minna mig ha sett majstång i Öster- vallskog. Midsommarafton plockades allt slags blomster att göra fint i stugan med. Björk- och asplöv tog man in. Asp- löv eller hackat granris ströddes på golvet. Över de höga skåpen lades fullt med blommor, så också på hyllorna och på spisen. Lövkvistar sattes här å var. Lövbuskar i alla hörn. Det var särskilt "vin- terrummet" som gjordes så grant. Vi klädde med "svalblomma" å andra blommor som fanns den ti- den. Kumming blev fin på hyllorna. Före misommer hade vi kritat skorstenar å väggarna inuti stugan. På ett och annat ställe gjorde de "lövsal". Då kom ung- domen dit på kvällen å lekte å hade roligt i dem./ Björkar slogs ned i backen i en fyrkant. Över ingången böjdes topparna ihop. Efter sidorna inuti salen spikades man upp bänkar å i mitten ett bord. Därinne bruka- de också sitta å dricka kaffe på midsommardagen, om det var fint väder. Far talade om att det fanns "trollkäringar" på hans tid som var ute å drog kläder på "ares" åkrar, så att de skulle "ta nötta" ifrån "di are" till sig. De vågade inte gå så att någon såg dem. De gjorde det i smyg. Det var ingen ordentlig människa som gick så. De hade den ondes sinne.
Midsommar
'Di vak hele messommersnatta'. Det var inte å tänka att gå hem förrän långt efter det solen hade gått upp, å det kallades 'mesommersvak'. Det var så roligt då för att det var mitt i sommaren, så då skulle de ha riktigt roligt. De brukade ha rest en majstång vid varje större by i sock- nen, såsom vid Tobyn, Slobyn, Fjäll Takene m.fl. byar. Stången skulle vara gemensam för hela byalaget. I Tobyn hade de stången rest i hagarna strax ovan Nytomten. Där var det en jämn backe passande att leka å dansa på. Ingen dansbana i socknen i mina pojkår utan då bru- kade ungdomen gå till de hagarna å dansa. Stången var en stor lång granstång, som var barkad å fin. De band ihop en lång grov slinga av löv å veva- de i spiral uppifrån toppen å ända ned till roten. Det var vilda blommor å löv om vart annat. / Inga armar. Men det var krakar som stack ut litet från stången jämt så långa, att en en krans rymdes att hänga på kroken. Jag vill minnas att det var tre sådana kran- sar som hang i rad. Kransarna var bundna av blommor och löv. Det var mest rönn och björklöv som användes. Blom- mor plockade de var som helst i skogen å på åkrarna. De tog de vackraste blommorna, Linnea, prästkragar, blåklint o.dyl. Vita slöjor hang mellan kransarna. I toppen en blank och grann spira. Stången kallades för majstång. Hon restes fram mot kvällen på midsommarafton, så att det var färdigt att dansa omkr henne på kvällen. De voro många till hjälp att resa henne. Gjorde ett hål i backen å satte henne i sen sattes tre stöttor i backen och på sned mot henne, så att hon skulle stå stadigt. Flickor och pojkar från gården hjälptes åt att binda ihop löv och kransar. Stången fick stå hela sommaren, för där var ungdomens tillhåll när de skul- le dansa å leka på sommarkvällarna. Jag kan inte minnas att annat än dans och lek förekom vid stången. När hon var rest tog de i ring å sprang runt / henne å sjöng. Sedan så började den riktiga dansen. På den tiden så dansade de mycket vals, polka å polska. Ett par spelmän var med. På den platsen hade de en gunga som de hussade i. Å det var vanligt att de skulle i den gungan ett slag på midsommarnatten. Det var inte alla som vågade, för det var vågsamt. Hon gick så högt, å ibland kunde hon gunga över. Men en tyckte ju att det- ta var nöjsamt. På midsommarafton var det så brått med att göra fint. När golvet var skurat så ströddes löv eller hackat gran- ris på det. Skorstenen och stenfoten skulle vitlim- mas å backarna gjordes fina. De skulle sopas, så att det inte fanns en enda pinne eller sticka kvar. När allt sådant arbete var gjort så gick en åt skogen ef- ter löv å bar hem till stugan. Asplöv, rönn, å björk- löv togs hem. Björkbuskarna sattes utanför vid in- gången som en liten lövsal. Rönn- och asplövet togs in i stugan. Kvistar sattes i 'vrånane', över skåp och hyllor, omkring fönstren å över allt där det såg bart ut. Blommor lades tillsammans med kvistarna över / skåp, fönsterhyllor och dörrar. Så stack en full spi- sen i löv. Så brukade de i min barndom. Nu har de bara litet löv vid dörren. På midsommarnatten gick vissa käringar ut på andras marker å plockade blommor. De skulle 'ta nötta tå di andre'. Skulle få så mycket smör å mjölk då. Så hade de ett 'skynke' som de drog på backen, som de tog dag- gen i. Dessa käringar räknades allt som trollkäring- ar. Det var många som gick vakt på midsommarnat- ten för att de skulle få tag i käringarna.
Midsommar
Det fanns käringar som gick ut om midsommarnat- ten, när ingen skulle se dem å ryckte gräs. De höll sig på andras slåtterängar. De gick alldeles nakna. De tog nyttan ur andras åkrar. De gav gräset å blommorna åt sina egna kreatur. Det var allt fler som var i fars mosse å tog blom- mor den natten, men det skulle inte vara känt.
Midsommar
Förr i världen eller under mina uppväxtår hade de allt 'majstång' på ett och annat ställe i gårdarna. Tobygården hade sin majstång i Hagane, litet norr om gården. Där var det slätt backe å passande att dansa. Ingen dansbana där. De dansade på den hår- da backen. Jag mins att flickor och pojkar från går- den hjälpte till att kläda stången å resa den fram på midsommarafton. Ungdom å gammalt folk samla- des dit. Stången kläddes med löv å blomster. Mer mins jag inte om den. Tog in löv å blomster å lade mellan skåpen å ta- ket så att blommorna hang ned över skåpkransen. I spisen sattes en stor lövruska, så att spisen var full i löv. Uppmed taket hängdes lövkvistar å var en kunde komma åt att fästa en kvist. Detta skulle vara / färdigt fram till femtiden på aftonen för sedan ville de allt ta sig ledigt. /Gammalt folk talade om att somliga gamla käringar var ute å tog reda på daggen om midsommarnatten. Så fanns det några käringar som var ute å plockade blomster på natten. De gick på andras ägor för att 'ta bort nöt- ta'. Så gav de sina kreatur av blommorna å daggen för att de skulle mjölka bra. Den som de tagit daggen å blom- morna från fick jämt ingen mjölk.
Midsommar
På midsommarnatten mellan klockan 12 och 1 skul- le en gå till en korsväg å sätta sig. Då skulle en få se bilden av ens tillkommande. En skulle sitta alldeles tyst. Inte hälsa om det kom någon. Om en talade till bilden så blev en sjuk. Fick en då se en likkis- ta så var den död, som en skulle ha haft.
Midsommar
På midsommarnatten hölls 'messômmersvak'. Jag mins från det jag var 'smågutt', att det fanns en dansbana vid Nygårdskullen i Boda hemman. Där restes en 'maj- stång'. Det var en lång granstång. Den var klädd med 'môlbärsris'. En krans i spiral från toppen till roten. Kransar nedefter stången. Pappersremsor här å var. Stången restes vid 'meddâslöte' (middagstiden). Det var pojkarna i hemmanet som reste upp den å jän- torna hade klätt den. Så höll de på att dansa hela natten till dess att prosten skulle komma å fara till kyrkan på morgonen. Då låg ännu fulla kvar i gräset. Ungdom kom från alla möjliga håll. 'Spelmansstolen' var klädd med björklöv. Stugorna gjordes så fina invändigt. Man gjorde 'skeck- lit' stora lövkärvar å satte i 'vråra' å i spisen. Det / var björklöv. Så sattes lövkvistar uppmed skåpen å över fönstren. Löv ströddes på golvet, så stugan såg ut som en lövsal. Gula blommor lades upp över skåp å hyllor. 'Trollkäringar' gick på andras ägor å plockade blommor på midsommarnatten. De gav sina kreatur av de blommor- na. De 'tok nötta tur di jâla' som blommorna var ploc- kade på. Det var en käring här i gården som 'rände på åkrarna om midsommarnätterna.
Midsommar
På Svaneholms herrgård hade de dansbana i parken i min barndomstid. Där klädde de majstång och reste på midsommarkvällen. Då kom ungdomen från bruket och andra trak- ter dit och dansade. Då gick också herrskapet dit å tog sig en sväng, grevar och baroner voro med och anborna fröknar. De dansade med de övriga. När ungdomen gruppvis lämnade parken framefter midnatt så sjöng de sina gamla vemo- diga kärleksvisor. En lång stång mins jag att det var. Den var klädd med löv och blommor. Kan inte minnas att beskriva den. Det var vanligt att de tog in blommor och löv i stugor- na på midsommarafton. Gula smörblommor och landnäva lades över alla skåp och på hyllorna. Så satte mor björkar utanför ingången och kvistar här och var inne i stugan. Lövsalar var mer vanligt förr än / nu. De uppsattes ute på gården invid stugorna. På midsommarnatten gick flickorna ut och plockade "drömblomster". Man plockade 9 slags blommor i 9 oli- ka järden. Blommorna samlades till en kvast eller och band man en krans av dem, lade buketten eller kran- sen under huvudkudden. Det man drömde då skulle slå in. - När man plockade blommorna skulle man vara alldeles tyst. Fick inte visa blommorna för nå- gon.
Midsommar
Jag kan inte minnas att de någonsin hade någon maj- stång i dessa västra delar av socknen. På Svaneholm ha- de de sådan vid dansbanan midsommarnatten. Lövsalen satte de upp vid byggningen. Särskilt var det händelsen om det firades bröllop. För då dukades ett bord i lövsalen. De kunde t.o.m. dansa i den. Löv och blommor bars in i stugorna. Löv sattes här och var inne i stugan utan någon ordning å blom- mor ("mesômmersblomster") lades upp på hyllor och skåp. Skorsten och stenfot vitlimmades å bac- karna sopades.
Midsommar
Majstång hade de bara på de stora gårdarna. På Svaneholm hade de "majstång" vid dansbanan, å det var på midsommarkvällen - å natten. Mins inte hur stången såg ut. Men jag veta att de lekte vid stången. De tog i ring med varandra å sprang runt värre. Dessemel- lan dansade de på en dansbana, som stod där.