Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
På midsommar skulle man ut o plocka "midsommarskost" av alla sorters blommor. Den gömde man sen, o om någon ko blev sjuk, fick kolik, så skulle man röka med den kosten, tända på o ha över ryggen på kon. Och om någon hade utslag, så skulle de ut o rulla dem i daggen på midsommar. Jag vet, att de gjort så här för inte så länge sen med en liten tös. Och hon blev ju bättre.
Midsommar
När jag var tös och bodde i Ågilserud så sade de gamle till mig, att jag skulle gå till den vanliga källan å sätta mig en midsommarkväll. Där skulle jag sitta å vaka till kloc- kan tolv. Då skulle jag ta av vattnet å dricka, för då var det vin. Jag satt å vakade en midsommarnatt men inte kunde jag känna att det smakade vin av vattnet. Den tron hade de i alla fall.
Midsommar
På middagen började töser och pojkar från bruket att klä- da 'majstånga'. Jag mins ingen mer 'majstång' än från Svaneholms bruk. Både flickor å pojkar plockade lövet och blommorna, som skulle vara. Tösera band kransarna. Stången restes i parken, för där var det dansbana den tiden. Det var en slät stång nära på lika lång som en vanlig flagg- stång. Den sattes ned i jorden å så stöttades den med tre trästöttor. Jag kan inte minnas att det var armar eller kors på den. Jag tror den var slät hela vägen. Men vi band en lång krans å 'vevade' om stången från ro- ten till toppen. Den 'kransen' band vi av alla slags vilda blommor vi kunde hitta på, så hade vi björk- löv, för det var mest gott om det. Så fick vi tulpane- ner och andra blommor från trädgården till hjälp. Det var en krans så grann. I kransen fästade vi / fullt med äggskal hela vägen upp. En gömde äggskal hela året för att en skulle ha till majstången. Ägg- skalen färgades röda, gröna och gula. Man band fast dem i kransen. I toppen en kvast av löv, vilda blom- mor och trädgårdsblommor samt färgade äggskal. Pojkarna reste stången fram emot kvällen. När stång- en var rest sköt de ett skott med kanonen, som fanns på gården den tiden å så hurrade de å skrek så myc- ket de orkade. Se'n tog alla i ring å dansade runt stången. Sedan började den riktiga dansen på banan. Stången fick stå till dess att löv och blommor torkat. Dansen höll på till kl. 6 på morgonen.
Midsommar
Strax innan man midsommaraftonen gick till sängs brukade vi unga flick- or att ställa våra skor så att de hade formen av ett stort T invid sängen. Man trodde sig då att under natten komma att drömma om den unge man som man i hemlig- het älskade. Under det man ställde sina skor invid sängen skulle man också uttala dessa ord. Jag ställer mina skor till ett T den jag älskar önskar jag att i dröm- men få se. Den unge man som flick- an älskade kom hon nu att under sömnen drömma om. Hon brukade / då merändels att drömma om honom samt att han kom och tog henne i hand, kysste henne samt frågade henne om hon ville bli hans lilla fästmö och sedan hans hulda maka.
Midsommar
I midsommarveckan brukade de gamle gå ut och titta efter på vilka ställen det inte blev nå- gon dagg, för där var det ådror i jorden. Då gick de dit och grävde. Det skulle vara särskilt bra att ta ut brunnar på det sättet i midsommarveckan.
Midsommar.
När jag var tioårsåldern, reste de ett majträ i Vasse. De tog en stång och spikade fast på den en tvärslå. Denna skulle föreställa de två armarna. Så kläddes stången med björklöv, och pioner stack man in här och var. Några ägge- bollar förekom inte, men stången pryddes med kransar av vilda blommor. Om midsommarafton plockade vi oss en kvast av tio sorters fruktbärande träd och alla sorter vilda blommor. Den torkades sedan och gömdes. Om någon i familjen fick ut- slag rökade han sig med den.
Midsommar
420. I min barndom hade de majstång på flera ställen i socknen, t.ex. Mårbacka, S. Ås. Man hade en lång smal granstång nästan så lång som en flagg- stång. Stången kläddes med löv och blommor. En lång krans bands som lindades i spiral runt stången nedifrån backen och upp till toppen. Det var björk- löv, lönnlöv, rönnlöv och allt slags löv en kunde få tag i samt vilda blommor, såsom midsommarblom- ster, blåklint, prästkragar. Kransar hängdes upp efter hela stången. Kransarna bands på träkjolar, så att de skulle hålla isär. Den största kransen hang längst ned, sedan blev de mindre undan för un- dan. I själva toppen en tupp gjord av näver. Så var den majstång klädd som jag först mins. Omkr. majstången samlades ungdomen och dansade till kl. 3 / på morgonen. Det kallades att en höll "mesômmersvak". 421. Eljest brukade man samlas här och där i stugorna eller på logarna. Sommartid höll man mycket till på logarna och dansade. Och vintertid brukade ungdomen vara välkommen att ha sina möten i stugorna. 422. Denna natt skulle en sätta sig på tröskeln och äta "drömgröt" el. "drömpannkaka." Det skulle vara tre i lag. Den de drömde om på natten, skulle de få. Jag mins också att de gick och plockade blommor, som de sov på om natten. Då skulle de också drömma om den tillkommande. Denna natt förekom också att somliga var ute och drog dagg och "tog nötta" från andras ladugårdar.
Midsommar
Farmor talade om att det fanns käringar som gick till en korsväg midsommarnatten och satte sig att kärna smör. Då skulle de kärna till sig grädden från fyra kyrksocknar. Se'n skulle de få grädde därifrån till nästa midsommar. Men om de inte passade på då att gå till korsvägen, så blev de utan smör. Ogifta fruntimmer gick till en korsväg och satte sig. Un- der vägen dit och tillbaka skulle de inte få säga något och inte se sig tillbaka. Jag mins att ett fruntimmer hade fått sett en likprocession fara förbi. Det tyddes som att hennes tillkommande var död. Samma natt var käringarna ute och tog reda på daggen. Den tog de upp i ett lakan och vred ur den i ett spann. De gick på andras ägor och drog mjölken till sig.
Midsommar
Vid Hagforsen hade de "majstång" på midsommar så länge det bruket varade i socknen. Det var den enda majstången jag mins från denna socken. Det var bruks- patronen som kostade allt det där. Stången kläddes av bruks- fröknarna och andra flickor från bruket och restes av pojkarna el. äldre karlar. Den restes på en slät plan. Det byggdes ett golv omkr stången som man dansade på. Stången var barkad. Det var en lång granstång. Den pryddes med kransar av löv och blommor. Man vred ihop en "sträng" av blommor och löv och lade om stången i spiral från roten till toppen. Kransarna som upp- hängdes gjordes av löv och blommor. De hängdes så att de hang runt om stången - den största längst ned, så blev de mindre och mindre ju högre upp. Mins inte att man hade något särskilt i toppen. Den minsta kransen / hang alldeles uppe i toppen. Stången var nedsatt i marken utan andra stöd. Stången togs ned kort efter midsommar och lades undan till nästa år. Ortsbefolkningen kom till platsen i 100-tal. Minst en ankare brännvin bjöds det på den kvällen. Vid andra tillfällen brukade de samlas i någon ödestu- ga till dans och lek.
Midsommar
På Udden hade de "majstång" i min ungdom. Hon restes på en plan å så lade man ut bräder till ett dansgolv runt omkr henne. Spelmännen satt på en bänk vid stången. Stången var klädd med björklöv. Det var som en "ranka" runt omkr henne från rot till topp. Så var det ett kors upp emot ändan. På det korset hang kransar av löv. Pappersremsor hang i kransarna. Omkr. den stången dansade ung- domen hela midsommarnatten. Det var ungdom från gårdarna däromkring och ända från Gunnarskog. Midsommarnatten var käringarna ute och plockade "blom- ster". De skulle ha dem till läkemedel.
Midsommar
På Agnhammar, på ett av torpen där, bodde en kärring, som var ute och plockade blommor var midsommar- natt. Hon gick över alla åkarar å tog en blomma här och en där. De trodde att hon gav kreaturen des- sa blommor för att de skulle mjölka bra. Många hade för sig att det skulle vara så bra att ta re- da på daggen som föll den natten. Den skulle vara så hälsosam att smörja kroppen med.
Midsommar
På Mitandersfors hade de "midsommarvaka" i min barndom och ungdom. Där gjordes en dansbana runt omkr "majstången". "Majstången" kläddes med löv och blommor. En spiralformig krans efter hela stång- en. Ingenting av stången syntes. Så var det kran- sar efter hela stången. Den nedersta kransen var störst, sedan blev de mindre å mindre undan för undan. Varje krans fastgjordes vid stången med fyra snören, så att kransen sträckte sig runt och från stången. Varje krans var prydd med pappersremsor, vita, gula, blå och röda. Ja, det var så många slags färgade band. Kransar- na var bundna av björklöv, rönn el.d. och så vilda blommor. I toppen av stången svenska flaggan. Stången var nedgrävd i jorden. / Intet annat stöd. Den stod utanför bruksbyggning- en. Inne i stugorona hade de en "mesômmerskrans" häng- ande i taket. Den var utsirad å grann. Bunden av löv och vilda blommor. Gula band, vita, blå och röda hang i kransen. En halv fot mellan vart band. Så togs banden om varandra så att det såg ut som en spets under själva kransen - se'n hang banden ned. En sådan krans hang i gång- en på bruksbyggningen. Den skulle vara som en välkomsthälsning åt dem som kom. Stugorna pryddes invändigt med löv och vilda blommor. Denna natt (midsommarnatten) tog man orakel om sin blivande make. Det var flickorna som kun- de hitta på med sådant. Två stycken skulle gå i sällskap å plocka 9 sorters blommor, en sort inom varje inhägnad. De skulle hålla sig tysta. Så band man ihop de 9 blommorna å la- de dem under kudden när en kom hem. Den en drömde / om den natten skulle bli ens make. / Eller två flic- kor kokade "drömgröt". Till denna gröt skulle det va- ra tre skedar salt, tre skedar mjöl och tre skedar vatten. Båda flickorna skulle hålla i skeden å röra. De fick inte släppa skeden någon gång. Och det skulle ske under tystnad. De skulle sitta på den trös- kel som ledde ut å äta gröten. Båda skulle hål- la i skeden, när de åt. Den mansperson som uppen- barade sig i drömmen på natten skulle bli ens tillkommande make.
Midsommar
Vid Mitandersfors brukade de resa "majstång" på midsommarafton. Jag mins att stången var klädd med kransar uppifrån och ned. Den minsta kransen satt i top- pen så blev de större undan för undan nedåt. I kran- sarna hang det smala pappersremsor å överst i top- pen svenska flaggan. Där samlades ungdomen. Eljest brukade ungdom samlas på logarna där det var dans midsommarnatten. Ödestugor användes också.