KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Maran & Varulvar
Landskap
Visar 12 av 654 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Mara

De gamle sa', att när mara' red ett kreatur, så det blev svett, då skulle de sätta en spegel eller något glas mitt för kreaturet, som mara' skulle få spegla sej i. Då skulle det upphöra.

Maror

Det var två fruntimmer i Hunnebostrand (Tossene socken) som de trodde var maror. När fiskare var i Ålesund på storfiske hade de maror där, och då trodde de att des- sa båda kommit dit. Men de var vanliga snälla människor.

Mara

Förr hade de stål i lagårdar- na, för att inte mara skulle gå på djuren. Mara var ett troll som kom ur skogen. De satte liar över djuren för att hindra henne att gå på dem.

Mara

"Mara" skulle vara i blodet hörde jag folk sa- de. En skulle vara född med "mara" i blodet, å när en blev liggande på rygg, så ville hon kväva. När kreaturen hade "mara" så löt en ta och gå efter en "markost" från skogen - sammanvuxna kvistar som liknade en boll. Den hängde man upp över kreaturet. Det skulle vara bra att koka en sådan boll och låta kreaturen dricka av vattnet.

Mara

Mara - de gamle sa att det var hin onde. Man skulle lägga en bibel eller psalmbok under huvudgärden, så skulle det hjälpa. Min pappa hade ont av mara ofta. Han flämta´ och gav sej. Då brukade jag ropa "pappa", tills han vaknade. - Det är om man som- nar på ryggen, som mara kan komma och lägga sej över en. Mara flätade hängeman på hästar ibland. Jag sköt många skator år folk, som ville ha en skata att hänga över hästarna emot maran. Det var en piga, som var mara. Så kom en skomakare till det stället och gjorde skor. En morgon, sa´ han till pigan: "Ja, jag får ingen fred med natten". "När du lägger dej i kväll," sa´ skomakarn", så ska du ta lintyget av dej och vränga och sät- ta på kubben, så kommer han inte längre än till dörren."

Maran

Jag vet att det var en käring som de kallade för "mare-Brita", för hon skulle ha "mara" med sig. När hon ville någon något ont så ställde hon att hon fick mara om natten. Käringen hade rött hår, å det var för det som hon skulle ha mara.

mara

"Mara" var farlig. Om en sög på fingrarna när en var liten så skulle en få ont av mara. Om det var så att hon ville åt en så skulle man sätta nålar i linnet och en ring på handen. Så skul- le en akta sig så att en inte blev liggande på rygg. Hon sög sig fast på bröstet. Å hann hon att suga sig fast innan en vaknade, så gick hon inte av förrän en rörde på sig litet. Mara var "nô ont".

Mara.

Mara kom in genom kvisthål i väggarna. Kvisthål var farliga, för allt ont kunde komma in genom dem. Om en stack ett psalmboksblad i kvisthålet, så kunde inte något ont komma in genom det. Mara såg ut som en långraggig katt. Det var ilskna fruntimmer, som kunde göra sig till mara. Den de vil- le åt, så red de med besked. Det gick inte att var- da sig undan henne. En satt som i ett skruvstäd. När hon hade klämt nog, så försvann hon. En blev svett och maktlös. Ibland kunde en drömma att mara red en. Det har jag gjort. Det var inte bättre. När jag vak- nade, så rann svetten ikring mej.

Mara

Mara hade somliga ont av. Det skulle vara sådana, som blivit för- skjutna av sina fästemän, de blev maror och kom och plågade karlar om nätterna. (Känner ingen berättare om maran som katt eller om äktenskap med maran.) Har aldrig hört talas om varulv.

Maran

Mara re hästa, se di ble så svetta satt. Di satte upp lia älle äggjärn ᴕver dum, för mara inte sulle kåmma ᴕt.

Mara.

Mara har jag haft känning av själv. Det var som om ett ludet djur skulle lägga sig över bröstet. Svetten lacka på kroppen. Många gamla trodde att mara var ett ont som andra kunde skicka på en. Det var för att plåga och för att hämnas.

Vårhalvåret. 40 martyrer

Den 9 mars när 40 martyrer går in kommer väderleken att bli sådan i 40 dagar, men blir dä ombyte 3dje dan d.v.s. 12 mars, blir de följan- de dagarne lik den dan.

« Föregående Sida 3 av 55 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR
MIMER //