KORPSKRIFTEN

...
Meny
Institutet för språk och folkminnen (Isof) Över 50 000 autentiska uppteckningar från svensk allmoge

Folktro & Sägner

Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.

Läs hela sägnen Isof Arkivpost
Filter Midsommar
Landskap
Visar 12 av 581 uppteckningar ur Isofs arkiv Källa: Folke – Isof (CC-BY)

Midsommar

"På midsommarnatten kunde man ta mus- ten ur andras åkrar. Man skulle gå ut alldeles naken till sin grannes åker å dra skjortan eller särken efter sig i daggen. Allt efter som plagget blev genomvått, vred man ur det i en spann. Daggen gavs åt kreaturen, eller man strödde den över sin egen åker." "Om två personer voro i sällskap då de utförde detta ofog, så fick de inte tala till varandra. De skulle vara fullkomligt tysta.

Midsommar.

Det var en gubbe från Småland, som sa, att en skulle ta rinnande vatten på midsommarnatten klockan tolv, och det skulle de hälla mjöl i och låta stå, och det skulle bli jul- jästen.

Midsommar

Majstången var en stång, som det virat löv om, mest var det nog björklöv. Ungefär en halv meter från toppen, hängde en krans av löv och blommor. Själva stången var bara klädd med löv. Såna majstänger har de haft här i socknen.

Midsommar.

De klädde majstänger, men jag vet inte, hur de såg ut Jag tror, att de hade en tupp i toppen. På midsommarafton skulle de under tystnad plocka nio sorters blommor och lägga under huvudkudden och sova på, så skulle de i drömmen få se sin tillkommande. - Den skulle gömmas. - Det var nånting om ett vägskäl ock- så, men det minns jag inte.

Midsommar

I Mörkhult är en allmänning som kallas baste- backen. Denna allmänning har varit till att ha byns gemensamma basta på och har därefter fått sitt namn, men där har även varit grustag för byn. På bastebacken brukade byns ungdom varje år resa majträ midsommarafton. Till majträ togs en lång, oskalad furustång, vilken kläddes med eklöv. Byns tösor skulle binda kransar och hänga i maj- trät och byns pojkar skulle resa det. Pojkarna skulle ha raisesupar när de reste majträt. Detta sattes i ett hål i jorden och kilades fast med stenar. Byns pojkar skulle lägga ihop till brännvin, vin och till spelemannen. Ett stycke ifrån majträt sattes lövruskor i jorden och topparna bands ihop att det blev som små stugor. Midsommarafton samlades / ungdomen dit från alla kringliggande byar för att dansa och ha roligt. På bastebacken tätt intill där majträt låg tre löttestenar. När ung- domen var samlad midsommarafton skulle pojkarna lyfta på löttestenarna och se vem som var starkast. Det sattes då upp ett pris till den, som kunde lyfta alla tre stenarna på en gång, men de flesta orkade knappt lyfta de två stenarna på en gång. Dessa löttestenar ligga fortfarande kvar på bastebacken. Majträt fick stå kvar tre söndagar efter mid- sommar, då ungdomen samlades där, sedan togs det ner. Samma majträ användes i flera år. En bit på majträt, ungefär i manshöjd från marken lämnades en bit som icke kläddes, där skars in ett hjärta. På majträt sattes ett kors i vilket häng- des kransar och på korsets undersida sattes en båge av grenar som kläddes med löv. / [Teckning av majträ enligt beskrivningen ovan] Majträ på bastebacken i Mörkhult.

Midsommar

Majstången kläddes med löv och blommor, samt massor med tomma äggskal träddes på långa snören. Äggen hadde blåsts ur i det de gjort ett litet hål i var ände. Dessa hade gömts ihop en lång tid förut. Stången restes på en höjd som var slät och gräsbevuxen En del av ungdomen gingo dit på e.m. och klädde den, senare på kvällen kommo ortens ungdom då det blev dans kring stången. Senare på kvällen gingo de in på en loge och fortsatte dansen. Midsommar- kvast skulle alltid plockas, det skulle vara minst nio sorters blommor, om man så lade den under huvudet så man såv kunde man få se sin tillkommande i drömmen. Midsommarnatten insamlades även dagg på lakan och handdukar. Dessa dragas i daggen och vredos ur i ett kärl. Var man sjuk så skulle de tvätta sig / i detta för det var hälsa i sådant vatten. Så användes det mycket, nästan mäst till jäst. Det rördes rågmjöl i vattnet till en deg, sedan torkades det och användes som jäst under året, för det var stark jäsning i midsommardaggen så de de behövde inte använda något annat jästmedel, så hadde de ju bryggjäst till bakning någon annan jäst fanns inte.

Midsommar

Midsommarnatten kunde tre flickor plocka nio sorters blommor o så lägga sig i en korsväg, då fick de se sin tillkommande.

Midsommar

Om det var någon som var sjuk så kunde man bota honom under midsom- marnatten. Ett absolut säkert sätt att bota den sjuke var, att man tog ett linne och gick till kyrkogården och bredde ut det över gräset. Linnet blev nu fuktigt av midsommarnattens dagg. Sedan skyndade man sig hem för att kläda linnet på den sjuke. Då flyr det onda sin kos och den sjuke blir frisk igen. Men denna pro- cedur skulle utföras under midsom- marnatten, det dugde inte att göra vilken natt som helst. Jag vet en person som gjorde det och den sjuke blev frisk också.

Midsommar

Om en ung flicka ville se sin blivande make, så skulle hon om midsommarafton sedan hon ätit kvällsvard gå ut i en linåker. När det sedan började lida mot midnatt visade sig den tillkom- ande. Det berättas om en flicka som gjorde detta en gång och hon blev också mycket riktigt gift med den hon såg.

Midsommar.

Majestång hade de i var gård i Torpaeaa (Torpa by) i vår barndom. Vi klädde en kläastake som var 5 alnar lång eller så med blad och blommor och far tog järn- stånga ochn gjorde hål på gården - vi bodde i en innebyggd gård och så reste vi stången. Vi gömde alltid "äggabollar" (äggskal), så vi kunde göra en krona av äggskal. Vi träd- de dem på "vijer" så att den kom att se ut så här: Det var sådant liv med vem som hade störst krona på sin majestång. Så hade vi granna band, röda, blå och gröna, som vi band fast här och var i stången. Barnen lek- te kring majstången, men vi gick inte till andra gårdar, och inga främmande kom till oss. Midsommarkvast var det de som plockade, men det gjorde aldrig vi.

Midsommar.

Majestång satte de upp en på gården. Det var många om en enda. Det var bara en rätter stake, klädd med björklöv och blom- mor, och så var det en stor krona av vita äggabollar i den "op- parste änden". Det gick åt flera tjog äggabollar till den. Nej, det var inga band i kronan. - Stången fick inte stå länge.

Midsommar

Majstång förekom allt. Den restes på en slät höjd. Det var en barkad granstång av en sparres tjocklek och bra lång med ett kors upptill. Den kläddes med löv och blommor, en krans i ändan på var arm. En massa urblåsta ägg hängdes på armarna. Den kallas för Alma. Det var mycket ungdom som var med och klädde den på kvällen. Vi hölls der en stund med ringlekar sedan gick vi till stockakällan och drack, där var den mästa ungdommen församlad. Här satt nu alla och skämta och språka och drack en god stund sedan gick vi till en loge och dansa. I min moders barndom gick de till samma källa och drack midsommarnatten, men då kasta de i en peng då de druckit. Midsommarnatten skulle vi plocka 9 sorters blommor som sedan lades under huvudet. Drömde man då om en pojke så blev de gifta om ett år, drömde de inget blev de alldrig gifta. Inne i rummen kläddes väggen och bakom möbler, med löv och finhackat enris på golvet. Mor plocka en stor som hon sade midsommarkvast / som hon gömde på vinden. Dessa blommor kunde inte vi barn plocka, för det skulle vara vissa sorter jag vet hon kunde gå efter middag och kanske inte kom hem innan kort före kväll, men hadde då en väldig massa i skötet. Dessa hängdes upp i taket på vinden. Dessa kokades då kreaturen blev sjuka. Ibland eldades med dem under näsan på kon.

« Föregående Sida 30 av 49 Nästa »

Visa hos Isof Folke
MIMER // Kunskapsassistent KLAR