Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Mara.
Mara - det var en karl eller ett fruntimmer. Den kan gå igenom vad sprickor som helst. Förr hängde de flinste- nar och döda skator över hästarna för att inte mara skulle kunna komma och rida på dem. - Vet ej att maran kunde visa sig i gestalt av en katt. Mara kunde göra så granna, väl- gjorda flätor i manen på hästarna.
Husdjur
Om inte 'koa' eller annat djur trivdes så skulle en gå till en granne å stjäla en brödbit el. annat å ge kon. Då skulle hon sluta att längta. Om ett djur fick 'vâsst i sä' så gned en sönder beck å filade litet silver å blandade i. Det knådades in i en degbit å gavs åt kon. Det skulle bilda sig en knopp på den vassa ändan då. Om 'mara' red en ko tog en 'marväxter' å band över henne. - Om en ko blev sjuk var det bra att gnida tungan med salt (eller 'kôppe' henne.
Mannen som fångade maran.
Mara, jo de var no en som var ute för de dära. Men så hade nån lärt'en att en skulle lägga nävane unner halsen och hålla dom ihop bakom se, och så när de börjar, så tar en armarna över huvet och griper tag så här. Och det gjorde han, och då när han vakna, så hade han en så bedrövelet vacker tös i famnen. Och hon fick ble där. Han hade satt nånting i spronga i väggen som hon hade kommit igenom. Och så visa han henne det en gång, och tog ut den dära ploggen, och då smatt ho ut, och då va han å mä'na. Han ble så ledsen för han ble å mä'na. Han hade hatt henne i många år.
Märkligare dagar under eftervintern.
Petter Katt: Den 18 febr var märklig så tillvida att efter denna dag skulle ex. ett föremål som lades på snön avlägsna snön omkring d.v.s. snön drog sig tillbaka smältande runt omkring detsamma. Desso fortare snön drog sig under desto förr skulle våren komma. Den 13 mars på Gregorius skulle man springa gregorius. Det tillgick så att all ungdom i stugan då skulle springa barfota runt huset vare sig de voro friska eller förkylda. Det skulle innebära härdning av fötterna. Fettisdagen firades ej särskilt. Eriksdagen den 18 maj: Ger Erik ax ger Olof kaka.
Tronshatten
I sjön Foxen finnes en kägelformad sten, som sticker upp ur vattnet. Den har formen av en hattkulle. Stenen har fått sitt namn derav att Kung Karl XII en gång har setat på den. Det var under kriget med Norge, som svenska hären var på mars mot norska gränsen. Det var på vintern så att den tog vägen över isen. När de då kommo dit till sundet så skulle de rasta och äta. Konungen själv satte sig då på stenen och åt mjölk ur ett fat. Rätt som han åt började det falla kulor i fatet. Norskarna hade då legat i bakhåll och sköto. Kung Karl lär då hava yttrat: "Nu kastar baggarne blåbär i mjölken."
Mara.
Mara red hästarna, å då hängde de en lie i taket över häs- ten, så skulle det hjälpa. Mara red ju folk med. - Jag minns, det var en kvinna här en gång. Hon låg här inne på soffan å sov middag. Å rätt som det var, så gnydde å skria hon alldeles förfärligt. Å ja gick fram å fråga´na vad det var med henne. Då sa hon: - Tack ska du ha som väckte mej. Nu ble ja å mä mara. Hon sa, att det var hemskt, när maran red henne. Det var änna som hon trodde hon skulle dö. Varulv? Nej, den hörde jag aldrig talas om här, men jag har ju läst om sådana många gånger.
Vårhalvåret
Mars med sitt skägg lockar barnen utom vägg. April med sitt skinn kör barnen in. 40 martyrer, Store Sven i Landa ser, att om det är frost den da- gen, blir det 40 frostnätter före den 1 sept. De gjorde inget 1 maj - de bara var ute och såg om hag- gårdarna och sen satte de sej att supa - ricka märg i bena. Kristi himmelfärdsdan var förste metaredan. "Marsagron kommer aldrig åt ladan" sa en gumma som de kallade "Prinsessa" i Landa. Petter katt kastade sin varme sten i sjöarna, och sen var de inte säkra, för det blev os i dem. (os=vakar!)
Maran
De sköt skator och hängde i taket borta i lagården, för att inte maran skulle komma åt kreaturen. Det kunde kreaturen stå i lagården och svettas; då hade de för sej maran red dem. Mara, det skulle vara nån slags troll eller sånt där. Ja, det är en del folk med som kan vara såna och inte veta om det, vara marer. Då kände de sej så trötta. Kanveta, på morgonen när alla står upp och är 'vila', då är de så trötta för då har de varit å på natten och varit såna där marer. Folk kan ha ont av maran med. Det har jag till och med varit utför. Man tog till att svettas så förskräckligt, och så var det nånting tungt som la sej på en. Men tog man och la nåt järn nått eggjärn - under putan, så härde det aldrig på.
Vår och höstarbete, slåtter, skörd, tröskning
När Torre e våter, sitter mången man och gråter. Göja röste rumpen. Det betyder att det var ruskigt väder. Mars torr, april våt, maj kall fyller bondens lada all. Gertu drängar bära ljus i sängar. Sen marsakråka hade kommit, var det ingen vinter. Om gräset får olsmässehätta och larsmässe hatt så blir det styvt att slå. Får det då Bärtelemeis krycka också så står det för sig själv. Vid mickelsmäss flyttade tjänarna. Rim i advent betydde regn före messummer. Solsken i advent betydde snö i fastan. Om det dryper från kyrktaket kyndelmässedan så blir det gott mjölkår.
Kloka.
För i värla gack här aj, som daj kallte Frissa, daj påstoe att hu kunne boda kreatur. Vi hadem aj ko som va dåliger å skullem ha Frissa te å bodana. Hu lajdena åd första, (förstugan) å så brända krudd unner hövet påa. Om hu gjore nå mar vea hövar ja inte. Darras hade an gris an gang, som hade fått longesot trodde de. Då gack darra mor å noppa gräs frå vårt, hönar ja, de skulle de ge grisen som bodemedel.
Vår- och hösthalvåret.
Regnar det bönesöndag, blir det regn i sju veckor. Regnar det Petri fäng, blir det regn i sju veckor. Eljest Sju sovare - do. "Paulus, drängen och drängadrängen", har de talat om. Var Paulus kall, blev de andre kallare - det blev sträng vinter, om de dagarna var kalla. Petter katt kastade en varm sten i isen. "Nu tär det li- ka fort under som på isen" , sa pappa. Den 25 mars skulle man sluta tända lyse. (Men inte tal om tranan. Intet om Gregorius.) Bartolimei storm räknade de alltid på. Mårtens gås - förr var här inga gäss. Jag minns inte en enda, som hade gäss här i min barndom, så här har folk inte ätit gäss på Mårten.
Naturfenomen
Åskan har inte haft något annat namn förr annat än Att de gamle sa' ###. Norrskenet kallte de för nordlyse, det trodde de var den Färska silla som kom intill. Åskvigga är desse här hemska, tjocka, svarta molna som står efter kantera. En del säger, att det är blixten. Våroxen, på föråra är det bara det att luftlagren när marka är våt och sola skiner och det är lugnt, när en tittar så darra lufta som en sorts småmoln. Det kan vara stora områden. Det var precis i våren, närapå i början. Jag tror man har sett det redan i mars, jomän det har man. – Det var olika betydelser när åska gick i januari och februari, men det kommer jag inte ihåg.
Vårhalvåret
"Svartsöndagarna" var de tre första söndagarna efter påsk. Den första var för (bestämde väderleken för) ploganden (plògána, vårarbetet), den andra för slått- anden (höskörden) och den tredje för årvägen på hösten (höst- och vårsäd). (Årväg = skörd?, äring?) skår-anden (annan medd.) Ber. av fru Magn. Nilsson, Rammelåsen, Hensgård, f. 1865 i St. Kil. Om det är mildväder kyndelsmässodagen (så att det droppar från taken) blir det ett gott mjölkår. 40 martyrer: blir det frost den dagen, så blir det frost i 40 dygn därefter. Går de inte ut på våren, så kommer det på höstsidan, och då fryser årvägen bort. Fylliantius (= Fulgentius, 6 mars). Efter den dagen börjar det att bli liv i de övervintrande flugorna.