Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar
Blommor och löv satte de in överallt på midsommar var de kunde komma åt. Men när det blev skräpigt tog de ut det, de gömde det inte.
Midsommar
Midsommarafton samlades ungdomen till Skyttesledet till källan vid Sveningsgården. Här reste de majstången som pojkarna släpat hem från skogen, den skulle alltid tas upp med roten. Pojkar och flickor hjälptes åt att klä den, den var korsformig med flagga överst. Mellan flaggan och korset hängdes en jättekrans och en stor krans på var arm. Så trädde de massor av ur- blåsta ägg på snören och hängde upp så de fladdrade som vimplar när det blåste. Var by hade sin stång. Den natten var det inget sam- röre byarna emellan. Stadsdrängarna och pigorna (de hade kor stadsborna då) reste sin stång vid Källegården intill bron vid S:t Elins källa. "Midsommarnatten den är inte lång, / Aug Lagerkvist Midsommar. 2 men den ställde femton par vaggor i gång", var en poppu- lär visa som sjöngs så det ekade utmed vägarna. Midsommar var ungdomens ljuvligaste tid, då plocka- de töserna 7 slags blommor som de skulle sova på för att när de vaknade få se till tillkommande komma in först av alla, de kunde också drömma om vem det skulle bli. De sju blomslagen voro: Förgät mig ej, Präst- krage, Smultronblomma, tjärblomma, kattöga, konvalje och käringtand, den blomman liknade en tandlös käft. Om de mtöte en käring på väg till majstången skulle kvällen sluta med gråt och mötte de en gubbe skulle den sluta med slagsmål, men mötte de en ensam häst skulle det bli bröllop innan jul för tösen. Om de vände hem i ett ärende sedan de gått till midsommarfästen skulle de komma att bäras hem.
Midsommar
Vid Sellätered nära Svinesund restes för omkring 40 år sedan den enda majstång G. någonsin sett. Han var då 7 år gammal. Man började med att binda en krans av mjölbärsris. Denna skulle vara så stor, att en fullväxt karl kunde stå i den. Därefter kläddes en mycket lång stång, som var försedd med ett kors, med granris och annat grönt. - Det största intresset samlade sig kring en gubbe, som skulle sitta i toppen. De äldre skojade med barnen om gubben och retade dem. Den var mycket i fantasien på barnen. Man sade dem, att han skulle komma och sätta sig på stången själv. - Slutligen skulle de få gå och se gubben, som satt upp- stoppad och påklädd i ladan. Den var stor som en fullväxt karl, uppstoppad med halm och trasor samt iklädd mans- kläder. G. vet ej att gubben skulle ha annan betydelse än den, att han skulle vålla skratt och stoj. Innan stången restes hängdes mjölonriskransen på korsarmarna och / figuren placerades inuti kransen. Just i korsmitten surrades och spikades den fast med armarna utsträckta - om han höll benen isär vet G. inte. Stången restes som sagt vid ett mindre jordbruk på en backe nära havet. Det gick långsamt, och man fick taga lite i sänder ty stången var mycket tung. Sedan hölls man kring stången, som kallades majstång, och dansade hela natten. G-ns intryck av gubben i stången var bara, att han såg hemsk ut. Han bar ett slags mask. G. vet ej om han skulle föreställa att vara gammal eller ung, om han hade skäggväxt eller dylikt. Mastången på Selläteröd nära Svinesund.
Midsommar.
Midsommarstången kläddes med löv och präst- kragar. På varje ända av tvärstången hängdes en krans av "äggabollar". Då gjorde man ett hål i varje ända av ägget och blåste ut innehållet och sedan träddes äggskalen på ett snöre och bands ihop till en krans. Majstången stod alltid på Buared backe, det var en stor slät äng, och där samlades både gamla och unga på midsommarafton. Så dansa´ de polska och polkett och #### och någon spelade fiol.
Midsommar.
Då hade vi majstång på en backe. Det var en vid Gårda och en borti Buared och en på herrgårn. Den var klädd med löv och kransar och blommor, ja, den var så granner. På somliga ställen var den lile ett kors men på herrgårn var det bara en lång stång med en sju, att kransar, som var klädda med smörbollar och var trädda på stången och de hängde uppifrån och ner med jämna mellanrum. Så dansa de hela midsommarafton och några spelemän spela fiol och dragspeel, ibland bara dragspel och så gick de dit på midsommardan vid ett-, tvåtiden igen.
Midsommar.
Här restes allt majstången på en bestämd plats. Den var nog en 10-15 alnar lång ja det kan jag ju inte säga men mycket lång var den. Den kläddes efter middag. På förmiddagen bröts löv och plockades blommor till klädslen. Urblåsta ägg klädde henne bra, de vajade så vackert för vinden, de var trädda på långa snören. I armarna hängde stora blomsterkransar, och varenda fläck var omlind- ad med blommor och löv. Det dansades hela natten kring stången, de äldre vorro även med, och många av dem deltog i dansen. Men vi barn hadde även våra stora högtidlighet. Alla barn runt omkring fick gå till Sparresäter under patron Renströms tid och leka kring en stor grann stång. Det var inbjudan vart år, mammor kom med sina barn på armen dit. Stången var nästan som en flaggstång, med armar och kransar. Det var dukat långbord ute på gården med utbredda smör- gåsar och mjölk. Hela gården myllrade med små glada / småttingar, och det var den största högtid och gläde näst jul för de små. Så fick vi spring och leka omrking stången, och det blev allt gråt efter glädjen med, då vi måste bryta upp. Två flickor skulle midsommarnatten gå till en korsväg och plocka nio sorters blommor. De fick ingenting yttra till varandra under vägen dit eller hem, eller under plockningen, och inte häller vid hemkomsten. Dessa blommor lades under huvudet och såvdes på, så fick de se sina tillkommande i drömmen
Midsommar
Om de var sjuka o hade utslag, så skulle de ut och lägga sig i mid- sommardaggen på midsommarnatten, då skulle det gå bort.
midsommar.
Gamla talade om att "majstång" restes vid Töcks- fors. Det var brukets folk som reste den och hade lek och rus omkring den på midsommarnatten. Så kunde det finnas en och annan "majstång" ute vid bond- gårdarna. Men den förnämsta platsen var Töcksfors. Bruks- patronen stod för trakteringen. Majstången hade folk haft sedan urgammalt. Den kläddes med det löv som stod att få tag i. Björklöv var mest använt. Då bands en lång slinga med löv, och så rullades den om stången i spiral ända från toppen och ned till roten. Själva stången var en skalad granstam. Samma stång användes år efter år. Om en delar upp stången i tre delar, så fästes ett kors uppe vid andra tredjedelen från roten räknat. Det korset pryddes med en lövslinga / lik den på stången. Så hang det kransar på var- dera armen. Kransarna av löv och vilda blommor, ä- ven pioner. I toppen en lövruska med blommor i. Äggskal har jag inte hört talas om i samband med stången men dockor sattes upp i kransarna. Stång- en stöddes med tre strävor, snesatte mot henne. Den natten skulle tösen gå till ett vägskäl och ploc- ka nio sorters örter och binda ihop till en kost. Den skulle hon lägga under huvudkudden. Då skul- le hon få se sin tillkommande under natten. Så gick de och satte sig på en sten i skogen. Ste- nen skulle vara jordfast. Åt det håll de hör- de första ljudet skulle den tillkommande bo. Det var bra att dra dagg den natten. En tog av den daggen och blandade i degen, när en bakade. Så skul- le en bli frisk och kry.
Midsommar
På midsommarvaka på Orust brände man alltid stora eldar. Precis som påskeldar här på St. Kornö. Man hade stora käppar med fotogenssuddar och stod och viftade med. Ju högre vakorna låg, ju högtidligare var det.
Midsommar
Majstänger fanns inte på Tjörn förrän på 70-80-talen. Midsommarskvast har plockats på midsommarafton. Midsommarseldar är ett mycket gammalt bruk på Tjörn, an- tagligen sen heden tid. Kallas midsommarsvager. Man använder (använ- de) tjärtunnor eller i brist därpå halm e. d. Bruket att skjuta vid elden är ganska nytt, det har antagligen fått efterträda mera pri- mitiva sätt att åstadkomma buller. Att rulla sig i gräsets dagg midsommarafton med- förde hälsa. Att bada midsommardag medförde hälsa hela året. När bryggjästen tagit slut, breddes en handduk ut på marken midsommarnatten, den dagg, som då samlades, vreds ur hand- duken om morgonen och användes som jäsning i brödet. Kunde man be- vara denna dagg för framtida behov, var det utmärkt.
Midsommar.
1. På Ellesbo brukade man ha majstång. Det var ett kors med kransar. Stången kläddes med blommor och grönt. Lite var fick hjälpa till med det arbetet. Överst i toppen satte man en flagga. - Sedan var det dans kring majstången. Det var alltid en fiolspeleman med. 2. Berättaren hade hört, att de förr brukade plocka blommor midsommaraftonen eller midsommarnatten, men visste inget närmare härom.
Midsommar
När det blev så sent på midsommarkvällen så att det blev dagg, så klädde en av sig spett naken å lade sig i gräset å tumlade sig. Det var ”hälsobot”. Det kunde en få se både kvinnfolk å karlar som låg å rullade sig. ”Di tog messommersblommer å slikt å skulle ha till bot. Det skulle tas på midsommarnatten, men slikt fäste jag mig inte för. Om midsommarnatten så gick det an att ta mjölken från andra. Då gick en med ett lakan å drog i daggen, så att en fick det fullt i dagg. Så vred en ur den å tog den med hem å gav kräka. Då fick de den nytta som den andres kräk skulle ha haft, som en tog daggen från.
Midsommar
Uschamâja för token trollkônster folk hade. Di rulla sig i daggen om messommersnatta för att löss å åt skulle gi sä från dem å för att de skulle få vara friska under året. Det mins jag väl.