Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Läkekonst (Midsommar)
På ett ställe i Botilsäter var gumman ute och drog ett lakan i gräset vid en ### om midsommarnatten. Ung## som kom från midsommar### såg henne. Hon vred daggen ur lakanet i en bytta med lock på. Hon tog daggen för att bota ett sjukt barn, som de hade på det stället. De tvättade barnet med den daggen. Den daggen skulle torka in i kroppen. Så det gick inte an att ta en handduk och torka barnet efter tvätt- ningen. Detta hade min mamma sett. Det var allt flera som tog tillvara den daggen. För den skulle va- ra bra för sjukdom, både för människor och djur. Och jag vet att en del gummor tog växter den nat- ten för att ha till medicin. Somliga växter tog de strax före midsommar , somliga under midsommar och som- liga strax efter midsommar
Midsommar
”Majstången” restes på en slät plan i skogen. Vid Höljes, där bron går över älven restes majstång. Det var så i min ungdom. Di reste majstång på flera ställen. Det var en vanlig stång som en flaggstång. Den kläddes med vilda blommor och löv. Rönnlöv och björklöv begagnades. Stången virades i spiral med löv och blommor. Så var det fullt med kransar och dockor hängda på den. Det var krans efter krans uppifrån och ned. Högst uppe i toppen en gubbe. Den kallades för ”motti-Anders”. Jag såg också majstång med kors och kransar på korset och en flagga i toppen. Så vak en å dans kring denna stången om midsommarnatten – ”messommersvak”. ”Messommersdans å messommersvak”. Det var dans till morgonen. Pojkarna bestod på brännvin och flickorna bestod på kaffe och bröd. Om midsommarafton hade en så brått med att klä stugan invändigt. Jag mins att vi band kransar och hängde upp. Stora rönnkransar i taket. Kallades för ”rönnbaltar”. De som var i vallskogen och jätt skulle binda dessa om midsommarafton och ha dem med sig hem. Så pryddes stugan med blommor och löv. Satte blommor och löv i vasar här och där. Björkar sattes vid muren och utanför dörren.
Midsommar
Om midsommarafton kläddes ”majstång”. Hon sattes upp på en fin mo, där en kunde dans å lek. Stången kläddes med löv, lingonris å blommor. En krans virades om stången i spiral från rot till topp. Så var det ett kors på stången. Där hang kransar. Dessa var bundna av lingonris, "förgätmigej”, midsommarblommor och blärk. I själva toppen inget särskilt. Vid den stången samlades ungdomen å dansade å hade roligt. Då höll de på hela midsommarnatten, för det skulle liksom vara midsommarvak. Det var hälsosamt med daggen den natten om en sög i sig dagg å tvättade sig med dagg, så blev en frisk. Så kunde en få reda på sin tillkommande. Då skulle en plocka 9 slags blommor här å var. En skulle liksom stjäla dem på andras mark. Så skulle de läggas under dynan. Den en då drömde om, skulle en få till make.
Midsommar
Majstång hade de på Heden. Annars var det nere på Brännared (Öxnevalla socken). Midsommarskost skulle vi ut och plocka så länge mor levde. Alla möjliga slag, så många man fick fatt i skulle det vara. Den skulle de gömma och ha och röka kreaturen med om de blev sjuka.
Midsommar
Majstång har jag väl varit med och dansat ikring många gånger. Det hade de på Brännared (Öxnevalla socken). De hade på Heden också, men det blev då inte mer än ett år. De klädde den med björklöv. Så var där ett par stora armar och där hängde en krans i var arm. Det var grant. Så var det lagt en bana runtomkring. De skulle plocka 7 sorters blommor före klockan 12 på dan midsommarafton och lägga under kudden att sova på, så skulle de drömma om den de skulle gifta sej med. Jag var med och gick en midsommarafton. Vi skulle gå över tre gärden utan att säja nånting och sen ligga under ett fruktbärande träd och sova. Då skulle vi drömma om den vi skulle gifta oss med. Det var jag och Kristina i Klockaregår'n och Lotta på Hedsgärde som gick. Vi möttes åt och sa inte ett ord. Så gick vi över Lennarts gärde och Axelssons gärde och Klockaregår'ns gärde och där la vi oss under ett fruktbärande träd. Men så börja jag sjunga visor och kallte på töserna. Och de hade inte hunnit somna, så där blev ingen ro av det.
Midsommar
När de klädde majstång förr hade de en stång med kors på. De började att klä toppen. Sen tog de korset. Så satte de dit blommor, innan de hängde på kransarna. Särskilt var det mest vilda blommor i toppen. Så fäste de stången i jorden.
Midsommar
Majstång hade de i mina barnår jämt, Om de inte hade mer än en liten "risastake" så skulle de väl ha klätt den och dansa omkring. Där var som ett kors över majstången och så hängde där en krans i varje kors och så en flagga i toppen. Och så var hela stången klädd med blommor och löv. Det gjorde alltid fruntimren. Den fick stå så länge, ända tills lövet var riktigt gulnat. Där dansa ungdomen om lördagskvällarna. De skulle plocka "midsommarskost" av alla slags blommor de fick tag i. Så skulle de lägga den under kudden och sova på den. Den de då drömde om den natten, det skulle bli deras äkta hälft.
Midsommar
De hade alltid majstång förr. Det var en stor stång med flagga i toppen och vimplar vid sidorna på korset. Så hängde där kransar i korset och så var hela stången klädd med löv. - För så länge sen som när jag var barn hade de inte majstång här. Det var inte innan fabriken sattes upp, det var nog 79 eller 80 det första. Till en början hade de den vid fabriksgården. Då skulle alla arbetarna vara med och klä den. Så dansa de omkring den på kvällen. På midsommarafton skulle de plocka en blombukett med 9 sorters blommer i, och den skulle de lägga och sova på om natten. Vad de då drömde om så skulle det slå in
Midsommar
Mor samlade alltid midsommarafton upp nio sorters blommor och kvistar av nio sorters fruktträd. Av dessa band hon en midsommarkvast som hängdes i taket. En dag kom tattare och bettlade. Far blev arg och körde ut dem. Men mor satt och vävde. Så fort tattarna var gångna, började skytteln bliva led. Antingen ville den ligga på golvet eller också ville den ta av tråden. Och mor fick laga gång på gång. Nu tyckte hon allt det var dumt att far kört i väg tattarna. Men mormor skickade morfar efter midsommarkvasten och så rökte de med den under väven. Och så höll varpen.
Midsommar
Det restes majstång här på Lunden och på Reutershof i min ungdom. Stången försågs med en tvärslå och det hela kläddes med löv och vilda blommor. I ändarna på armarna och vid korsmitten fästes kransar. Några fanor användes inte då, men man satte ibland dit en fladdrande duk. Ungdomen dansade runt stången och förlustade sig.
Midsommar
Midsommardagen skulle man alltid äta äggröra med rökt fläsk och rökt korv samt filbunke.
Midsommar
Den enda majstånga som ja' mins va rest på Björne herrgård frampå 1870-tale. Den stånga va nästan så lång som e vanli flaggstång som di har nu för tia. Den stog mette för herrgårdsbyggningas store trapp. Stånga va barkad, hövlad å fin, å ja' vill mins att dä va e granstång. Ifrå toppen å te rota va ho klädd. En krans va flätad tå krösbärsris å virad rônt om stånga i spiral. I den slinga va olika slags lövkvester instôckne - mest björk- löv. Ett stöcke ifrå tôppen va ett kors påspikat, änne som vi kalla dä - armer. E smalare krösbärsslinge va virad i spiral rönt di armera ifrå den ene än å te den andre. I var ända på di armera hang dä / en bra stor krans, som va flätad tå vilde blommer, löv å krösbärsris. Di blommera, som kom ifråga va mest vitsipper å blåsipper. Såda- na blommer va också instôckne här å där ätter stånga. Som sagt frå kôrse hängde di kranser änne som dä skulle vare hänner som höll dom. I själve toppen hang dä en stor krans änne som ett hjul. Den hang horisontellt å va fäs- ta mä flere snöre änne björkkvester frå top- pen. I själve toppen va dä en stor bukett mä blommer å löv. Här å där ätter hele stånga, på kransera å i toppen hang dä färgade pappersremser. Stånga va nersätt i backen så långt dä kun- ne gå senna va ho stöttad mä en tre stöt- ter som stog ut som ben frå stånga. Di stöttera va klädde som stånga. Ho såg änne ut som e mänske. Äggskal änne tocke mins ja' inte att dä fanns hängande på henne. / Patron på Björne hade kalla ihop tôrpeflec- kera te å klä stånga. Senna hjälptes gårdens folk ôt mä å rese henne fram på messommersaftan. På kvällen kom dä en hel hoper folk, å då dan- sa di kring vattenbasängen som va på gården. Patron å di andre herrskapa va mä te långt fram på natta. Två spelmän va kallade te å spele. Dä va inte bare gårdens folk, som fira missommersgille där. Månge kom utifrå sock- na, när di hörde att dä skulle bli majstång på Björne. Messommersgilla förkom senna gammelt mest på herrgårdarna. Patron bjöd på kaffe å brännvin. Så kunne dansen ve den majstånga hôlle på te klocka fem änne sex på môran.
Midsommar
Om messommersaftan va dä på sine stäl- le ett falit fäjd mä te å klä majstång. Dä va mest på herrgålera. Men i var stuge hade di brått mä te å skaffe löv å klä in stuga mä. Då skulle dä vare aspelöv på gôlve å fullt mä löv å vilde blommer i taka ätter väggera å på skåpa. Kôrste- nera å stenfotera skulle vitlimmes. Tösera skulle ut på messommersnatta å ploc- ke nie sôrters blommer, å då va di i nie äge- rers åkrer å plocka di. Se'n skulle di lägge sej å sôve på dom, å då skulle di drömme om den di skulle få te äkta. Di skulle gå i en- samhet, å inte skulle di få möte nôn.