Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Festeldar
Här har de eldat om påsk och Valborgsmässoafton. Nej, inte Kristi himmelfärdsafton eller midsommarafton.
Påsk
Det var en gubbe här som var så rädd för att använda yxa i dymmelveckan. Ett år hade han huggit sig då, sen skulle han akta sig, men året efter måste han slöjda nånting, o då slant yxan o klöv bägge läpparna på honom. Det läktes så illa, så han blev så vanställd sedan. Efter detta blev han rädd för att hugga nånting då.
Påsk
Dagarna i dimmelveckan kallades: "Askmåndan, fettisdan l. fläsktisdan, dymmelonsdan l. dimmelonsdan, skärtorsdan, långfredan, smörlördan." På måndag o tisdag i dimmel- veckan var det ej så farligt, men så fort onsdag kom blev det farligare. På skärtorsdag fick de inte baka, utan det var de tvungna att ha gjort förut. Men det vet jag ej varför. Och inte fick de skära av sig naglarna heller den dagen, / ty kom det en käring som kunde lite o fick tag i den nageln, så kunde hon göra vad ont hon ville åt det folket. De skulle inte äta mjölkmat på långfredagen, ty det skulle "***bôlne" efteråt. Och så skulle man väckas med pisk på långfredagen. Frälsaren blev korsfäst då, o piskningen var ett minne av detta.
Påsk
På långfredagens morron skulle de ha "långfredagspisk." Det var nå- gon i huset som skulle opp o piska de andra, vilken som helst som passa sig opp.
Påsk
För att skydda djuren vid påsk satte de ett gammalt vagnshjul vid var dörr där djuren skulle gå ut. Och om det kom någon o skulle rida på djuren, så fick de åka på hjulen så många gånger som de gått runt förut. Farmor satte alltid ut så sent på påskkvällen. På skärtorsdagen skulle de försöka vara stilla så mycket som möjligt o inne. De skulle inte hugga något o inte bära in ett vedträ den dagen, det skulle vara gjort på onsdag så det räckte till lördag. Om de högg på skärtorsdag, / så fick kreaturen "klövälta" på sommaren, ifall de råka gå över en sådan kas (huggspån). Klövarna skulle ruttna av dem. Hela familjen skulle bada på skärtorsdagens förmiddag, men det skulle vara överstökat till klockan tolv. Och alla skulle vara så tystlåtna, intet stoj fick höras, i annat fall skedde det olyckor under kommande år. Åt de mjölkmat på lång- fredagen, så "***bôlna" (bulnade) det ut sedan, ingenting av mjölkmat fick förtäras, varken smör eller ost. Alla i huset fick en släng av ett ris på långfredagens morron. Det var husbonden som gav detta, o alla fick utom han själv. Det hade någon betydelse också, men det har jag glömt. / Korna fick särskild för- plägnad på långfredagens morron, av bästa höet samt en sädeskärve, o hästarna fick likadant. I annat fall blev det sjukt i ladugården. Vattning av djuren skulle ske innan kyrkklockorna gick sta på lång- fredagen, det begagna min farmor, hon var härifrån Nysund. De skulle väl dricka hälsa, så intet ont kom på dem. Och så skulle vartenda djur ryktas innan det vart fullkomlig dager, o det skulle innebära lycka o trevnad för sommaren sedan.
Påsk
På "frimåndan" i dymmelveckan var det fritt för judarna att äta, på "feter tisdan" åt de värre. På "dimmel- onsdan "dimla" de ihop korset, på skärtorsdan skar de ihop det, o på "långfredan" skedde korsfästningen. Lördan var "lögerdag", då de skulle göra sig rena. På långfredagen skulle de inte äta mjölkmat, för den mjölken skulle värka ut ur kroppen i bölder. Men sen på lördag fick de äta mjölkmat i stället, därför kalla de den också "smörlördan", de fick äta smörgåsar då. / Jag hörde någon tala om "långfredasbasta", men jag vet inte närmare om det.
Påsk
Påskbrev Det har en hållit på med så länge jag minns att kasta påskbrev. Det var jag med om. Men det var som pojk. Vi rita stygga käringar på papper. Pap- peret lades ihop som ett brev. En vänta till kväl- len, innan en smög sig till grannstugorna och kas- tade in dem. "Sopa raka och smörjehorn får du nu med dig till resedan (?). Smörjer du väl, så rider du fort till dess du kommer till Blåkullas port. Detta var en sådan vers, som en brukade skriva på brevet. Seden håller på ännu.
Påsk.
Dymmelveckans dagar: Köla måndag, aske tisdag, dymle onsdag, skära torsdag, långfredag, påskafta eller påskelorda. Har inte hört talas om långfredagsriset. De skulle sitta och äta, de fick inte gå och äta på lång- fredag (vet ej varför). Åt de smör på långfredagen, fick de värkar, och drack de mycket den dagen, fick de svettas myc- ket till sommaren. Påskeld hade de här, aldrig någon annan eld.
Påsk
Dymmelonsdag skulle de inte spinna för då fick fåren krånggången. Veckans dagar hette, svare måndag, slinketisdag, dymmelonsdag, skärtorsdag, långefredag, piskelördag. Vi barn piska varandra påskdagens mårgon med björkris och det så det sved i skinnet. Ja vet vi sprang till grannens om påskmårgon för att risa deras barn men de var allt uppe så vi fick gå hem med våra ris.
Påsk
Om man tog ris i skogen på skärtorsdag, så kom påskkä- ringarna o hacka en med en skära.
Påsk
De skulle gå ut o sopa gården tre skärtorsdagskvällar, o den de mötte tredje kvällen skulle de bli gifta med. En piga gjorde så en gång, o hon mötte husbon- den. Innan året var slut, dog frun, o hon blev gift med honom. På påskafton gjorde de kors över lagårdsdörren, det var för att skydda sin ladugård. Hos ett par gamla bröder i Ugglebo här i Rudskoga gjorde de så så länge dessa levde. Om de hade blod, så korsa / de med det, men annars tog de tjära.
Påsk
De skulle sätta opp något stål över lagårdsdörrarna på skärtorsdagen, en lie eller skära.
Påsk
Dagarna i påskveckan hette Askemånda fete tisda dymmelonsda skärtorsda långfreda påskafton. En gumma i Kråkhålet här i Rudskoga var ute o klippte fåren hos andra på påsknatten, hon tog en ulltapp, men jag vet ej vad hon skulle göra med den sedan. Påskbrev har de skrivit här av gammalt, så skulle de slänga in dem / i farstun hos varann o sen springa. De rita någon påskkäring o så sopa, raka o smörjehorn o skrev någon vers, ungefär som följande: "Sopa, raka jag dig sänder samt ett litet smörjehorn, tag det upp med dina händer nyttja det till resedon. Res fort min vän kom snart igen, men akta dina ben, för stubbar eller sten, så att du ej blir halter o trillar som en valter, då blir du ej gift i hela din stift. Men vill du veta mitt namn så får du rese te Krestnehamn!"