Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Läkekonst (Midsommar)
På ett ställe i Botilsäter var gumman ute och drog ett lakan i gräset vid en ### om midsommarnatten. Ung## som kom från midsommar### såg henne. Hon vred daggen ur lakanet i en bytta med lock på. Hon tog daggen för att bota ett sjukt barn, som de hade på det stället. De tvättade barnet med den daggen. Den daggen skulle torka in i kroppen. Så det gick inte an att ta en handduk och torka barnet efter tvätt- ningen. Detta hade min mamma sett. Det var allt flera som tog tillvara den daggen. För den skulle va- ra bra för sjukdom, både för människor och djur. Och jag vet att en del gummor tog växter den nat- ten för att ha till medicin. Somliga växter tog de strax före midsommar , somliga under midsommar och som- liga strax efter midsommar
Folklekar
"Jag bär min dyna full med fjär, fjär, fjär, lägger den för vännen kär, kär, kär Vem skall vila uppå den, det skall du o ja min vän!" De lekande gingo i ring, o någon var inne, denne gick då o höll opp förklädet mot någon i ringen eller något annat, så föllo bägge ner på knä. _______ "Det var en lördagsafton jag gick åt lunden grön där mötte mig en gosse så fager o så skön. / Han lovade mig sitt hjärta, han skänkte mig sin hand, vi knöto, vi knöto, förtroliga band. De banden som vi knöto, dem ingen lossa kan, blott döden, blott döden som lossar alla band!" De lekande gingo i ring o någon var inne o tog en i ringen. De höllo i händerna på varann, o så dansa de om. ______ "Uppå källbacken, uppå källarbacken, där bor min vän, vacker ä han, munter ä han trevliger till att dansa!" De lekande voro i ring, o någon var inne o tog en i ringen, o så dansa de om bara. / Vid "Frie på narr" var flickorna i ett o gossarna i ett annat rum. Varje pojke skulle in o buga sig för en flicka, flickorna bestämde detta sinsemellan. När pojkarna bocka sig för fel person bland flickorna, fick de gå tillbaka o efteråt komma in igen o göra om det. Vid "unnerleken" satt en på unnerstol, o de andra undra på honom (henne) o tyckte den, som satt, inte om någons under, så fick denne sitta nästa gång. En bar fram undren o sa': "***Sômma undrer så, o ***sômma undrer så, ditt o mitt ä allre värst."
Idrottslekar
"Bygge fartyg o rese masta", en person la sig stel, o man tog tag i knävecken o reste opp honom. Vid "tämme stuter" fick vi tag i ett par tömmar o tog om nacken o armarna på varann, o sen kröp vi på alla fyra o skulle dra omkull varann. Vi var två stycken som drog. Vid "***slô trisse" hade vi en liten trissa, en person kasta den, o två stod o mota, en på var- dera vägkanten. Och kunde de inte mota den, så fick de flytta sig dit där trissan låg, o den / som kastat fick gå efter o driva dem undan för undan. Vid "kränge katt" hängde man sig i baksidan av en stege o tog benen genom armarna o släppte ner sig så. Vid "bryte arm" tog man ihop med händerna, o så skulle man bryta den andres arm rakt utåt eller åt sidan, armbågarna på ett bord. Två lag kunde dra rep, de skulle vara lika många i vardera änden av repet o så dra. De kunde lägga en slant på golvet o så böja sig ner o ta den med munnen. Vi hade ett ljus, o så skulle vi sitta på en butelj o tända på ljuset, vi kalla det "tänne på juse." Man fick bara stö med ena / hälen i golvet. Man skulle ställa en käpp mot marken, en bra stark stör, o så skulle man fatta i den, sätta hop fötterna, o krypa med huvudet under käppen o resa sig opp på andra sidan. Man kunde ställa sig vissa fotlängder från en vägg o böja huvudet bakåt mot väggen o resa sig igen, men jag vet inte något namn på det. Vid "rulle hjul" slog man isär armarna o benen o rulla iväg sen. "Spänne nöckeln å spiken", då hade man ett bra långt rep som hängdes över en stång. I stången var en spik, på vilken en nyckel hängdes. Så tog man repet om händerna / o blev hängande i armarna, o så skulle man sparka ner nyckeln från spiken. "Stå i vattsån", två stycken skulle lägga såstången på axlarna, o sån hängde på stången. Så skulle en person ställa sig i sån o stå rak där, o så kom en fjärde o bjöd honom på en sup. Men då kom han vanligen med huvudet före i backen. "Ta krokben," det gjorde man bara när man blev osams. Vid "dra rövkrok" skulle två stycken lägga sig skaföttes o kasta varann över sig. Vid "dra dose" satte två personer en dosa mellan pek- o långfingret o drog. Vid "male salt" fatta två / stycken varann i händerna, satte föt- terna ihop o snurra runt. Vid "smi spik" satte sig två stycken mitt emot varann, klappa ihop händerna i kors o så ner i knäet emellan. Vid "väge salt" ställde sig två stycken med ryggarna ihop o skulle väga opp varann. "Danse hunnegubben", då la de sig framstupa o stödde händer o fötter mot golvet o dansa runt. Man slog en kil i en huggkubbe men ej större än att man kunde bita i den, så ställde sig en på kubben, o den andre bet över kilen o lyfte både kubben o kam- raten.
Gåtor
Utför backe o oppför backe o skär vite remmer. Snöplogen. Rota ***ôpp o ***tôppen ner ser sol men ingen ***sômmer (sommar). Takisen. Va ä dä ***sôm röms i e hönsbale men inte i ett oxbås. Humlestånga. Hogget o stubbe å ***klövet å tall lommat i fårhus / fölat i stall o fôeln (fålen) rier på fåra. Fiolen. Står en vit häst i ett skjul o lägger ***rômpa på taket. Spisen. Va ä dä som tacker var man för sist? Handtaget. Va ä dä ***sôm titter var man i ***rôva? Tröskeln. Va ä dä ***sôm gaper över vatten men aldri drecker? Koskällan. / Va ä dä ***sôm går över vatten o land o bå svarer o taler? Brevet. Går oppför backe o utför backe o säller svarte gryn? Kolryssen. Före som en käpp metten som en säck ätter som e skäre. Tuppen. Före som ett nyste metten som en säck ätter som en käpp. Katten.
Gåtor
Går o går o kommer aldri å fläcken. Klockan. Va ä dä ***sôm ä trint ***sôm ett ägg men tyr runt kring e körkvägg? Nystanet. Lapp unner lapp lapp över lapp, lapp, lapp, lapp. Kålhuvudet.
Vårarbete
Den dragare, som skulle dra harven när säden skulle harvas ner, skulle ta tre munnar säd ur sädes- skäppan, då skulle tur o lycka följa med skörden. Det var just när åkern var färdig, o de skulle till att så.
Vårarbete
Det var rätta tiden att börja harva på våren när det blev spindelväv över marken. När de gule säsällera kom, skulle de börja så. Om en fläck i åkern blev obesådd, så sådde såningsmannen sig en "grav", han skulle dö under det året.
Slåtter, skörd och tröskning
När man börja med slåttern, skulle man vara nästan söndags- klädd första dagen, men andra dagen fick man vara hur trasig som helst. När de tog sista stråna vid skörden, bruka de säga att de "tog haern (haren)." Om sista neken blev stor eller sista lasset, så skulle det bli bättre skörd året därpå.
Slåtter, skörd och tröskning
Den första hövälm som gjordes skulle alla husdjuren ha av innan den fraktades in, för den skulle innehålla något särskilt gott. Och den, som skulle dela ut det, tog en vindel under armen o dela ut lite åt var o en, åt varje djur som åt hö. Och han fick inte säga ett ord eller se sig om, när han gick dit eller tillbaka. Det sista sädeslasset fick inte vara alltför stort, för det skulle alla åka i in till ladan. Och när de lassa av det skulle de vara så tysta, o ingen fick säga ett ord förrän de kom / in i huset. Då skulle de ha en sup med lite tilltugg till.
Vagnen och kärran
1. "Höhäcken" eller "sähäcken", "jöschel- prom" eller "dyngprom". Dyngprommen hade man också till sandkörning. Plur. "Häckera, prommera." 2. Sidorna kallades "grinn" på säåket, det var inga gavlar på detta. Plur. "Grinnera". På "jöschelprommen" tala man om "***gavlera" o "ännestam, änne- stammera" 3. Lurstång, lurstänger, plur. 4. Träaxel, plur. axlera. / 5. "***Sula", man tog ett trä med självväxta grenar o borra ett hål så stort att lurstången kunde träs igenom. 6. Vagnspinne. En som höll i "ronga" framtill var grov, o en baktill var finare o mindre. Pulr: Vagnspinnera. 7. Hjulringen, lötera, ekrera, nav, hjulbösse, spräckringer. En löt, en ekre. 8. "***Skacklera" för vagn o "skäckera" för kärre, ***skackler för släde. E ***skakel, ***skakla, ene skåka. På en släde hade man även fim- melstänger, men de var lösa var för sig. / 9. Vangner, vangnera. 10. Slipbongkera, två stycken eller kälk- bongken, en bongke. 11. Nosa. 13. Vägslåa. 14. Samma överreden som på vagnen kunde användas, men man fick sätta på e "ronge", så det leda sig. 15. På en vagn "rongera", på en slip slipstaken, stakera. 16. Okänt.
Husdjur
När en ko kalvat, o de mjölka henne första gången, skulle en nål fästas i mjölkkärlet o hänga ner på ytter- sidan av detsamma.
Husdjur
De skulle inte ge kattor o hundar kalvost efter en ko, för då fick vilddjuren makt med husdjuren.
Husdjur
Min mor köpte en ny ko på ett ställe, o då tog hon en liten halmtapp med under armen från det stället o hem till oss, då skulle kon trivas. Och på ett ställe här, Höjden, när de köpt en spädgris, så tog de grisen o hissa opp den i skorsten tre gånger för att han skulle trivas. Och nyinköpta kor skulle ledas tre gånger motsols kring en jordfast sten. Och när de lett dem så o ledde in dem, så sa de: "Nu kommer inte den koa te längte!" Gustav-Ers-Johanna i Klippan här i Nysund hade en brödbit under / vänstra armhålan o gav korna när de var ute på bete, då skulle de gå hem om kvällarna, o det gjorde de också. Men jag vet inte, om det var bara första dagen de var ute, eller om hon gjorde det sedan under sommaren också.