Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Röda söndag (1:a söndag efter påsk)
"Röda söndan" det var förste söndagen efter påsk. Sådant som det var den söndagen skulle det bli i sju veckor.
Påsk
På skärtorsdag efter klockan elva o tolv på dagen fick de inte hugga. Och inte skulle de äta mjölk- mat på långfredagen, för det skulle "***bôlne" (bulna) ut sedan. Farmor tala om, hon var från Korsbäcken, Visnum, att de hade en liten tjur, o han stod på lagårdstaket på påskmorron, de hade ridit på honom. Men han nästan tyna bort sedan.
Påsk
Till dimmeln räknades dimmel- onsda o skrätorsda o långfreda. De tjära på lagårdarna vid påsk, o kanske satte de ett eggjärn över var ko också. Man ville alltid släppa spjället innan solen gick ner på påskafton.
Påsk
Dagarna i dymmelveckan hette: "Askmånda, fetetisdag eller fläsktisdan, dimmelonsdan, skärtorsdan, långfredan o 'stäcke' (korta) lördan." Man skulle hugga opp veden före dimmeln, så inte "dimmel kom i veen." Dimmelonsda var farligast av dagarna, för då skulle "dim- mel" komma. De, som ville ha riktiga eggjärn, skulle smi tre skärtors- / dager, det kallades "skärtorsdags- stål." Men om de skulle ta stål till detta på något ställe, vet jag inte. Om man skar med skär- torsdagsstål i smör, så kom det opp blod ur smöret, sa' de, om det var något trolleri med smöret. Man skulle inte äta mjölk- mat på långfredagen, den skulle värka ut ur kroppen, det blev bölder o sådant. På påskafton eldade man också.
Påsk
Dimmelonsda, skärtorsda o påskkvällen var farligast i dymmelveckan.
Påsk
Vi skulle alltid ta in sopan o rakan o alla kvastar till påsk, det fick inte ligga ute. Man skulle inte låna ut något i påskveckan, då blev det olyckor. Man skulle ge bort då i stället. Och så skulle de hänga opp horn av getter över lagårn vid påsk som skyddsmedel.
Påsk
När de gick till kyrkan i fastan, så var de svart- eller mörkklädda, det passa inte med röda klän- ningar då. Jag hörde allt det talet att man inte skulle äta mjölk på långfredagen, men jag hörde inte varför. På påskkvällen elda de pås- eldar o sköt då också. De skulle opp på påskdagens morron o se solen gå opp, o så skulle de lyfta på hönsen, dessa skulle vara med o vara vakna då.
Påsk
De bruka skjuta över husen på påsk så inte trollen skulle komma ner. De sköt i skymningen på påskafton. Det var en som sköt över lagårn, o det kom eld från bössan o tände eld på hela hus- raden. Fåren blev klippta på påsk- natten. I Linhult i S. Råda titta de särskilt efter före helgen att få- ren inte var klippta, men efter- åt var de i alla fall klippta vid öronen så att blodet kommit fram.
Påsk.
Här var en oäkta pojk, som gick och tiggde påskägg. Han hade en käpp och en korg, som var klädd med granna band. När han kom in på ett ställe, sjöng han: "God dag här inne både man och kvinna jag önskar eder alla en fröjdefull påsk!" Fick han ett ägg eller två, sjöng han: Tack å tack dä ska du ha, för du mej har fägnat, en vacker fästeman ska du ha, om du skulle tränga´t. Han hade ett kläde för ansiktet för att vi inte skulle känna igen honom. Dymmelveckans dagar: svarte månda, vita tisda, dymle onsda, - , - , ägga lorda! / Dymle onsdag före klockan 12 skulle laga undan allt garn, som inte var pöntat (pönta = laka garnet i aska), för annars skulle karlarna bli så arga under året. Hugga ved, spinna och härva fick de. De fick äta och dricka vad som helst långfredag. Ej sed att piska varandra långfredagen Påskeld hade de - ingen annan festeld. Då sköt de mycket.
Påsk.
Tigga ägg påskafton kunde de göra förr. De var utklädda, t.o.m. korgen var utklädd med granna pappersblommor. De gick inte i säll- skap utan var och en för sej. En i Gällinge de kallade "Socknen", för han var "på sockna", gick på det viset och ropte och sjongde, så de hördes över hela Gällinge. B. kan ej den visa, som sjöngs.
Påsk
En gubbe hemma gick ut en lång- fredag o skulle skjuta orrar. Men det kom så mycket orrar omkring honom så att de höll på att slå öronen av honom. Han gick hem för han förstod, att det ej var bra att skjuta den dagen.
Påsk
Dymmelveckan: svarte måndag, vida tisdag, dömle onsdag etc. påsk- afta. Långefröjda var det en gammal mor här i byn i min ungdom som alltid skulle göra något rysligt strävigt arbete, t.ex. skura golv. Men hon var barnfödd i Grimmared i Mark. Långefröjdaris har de nyttjat piska varandra med, ungdomen. Det skulle vara ett björkeris. Inget förbud mot mjölk och mjölkmat då. Tigga ägg - fattiga barn gick i gårdarna och tiggde ägg. Ingen visa och ingen utklädsel. Eldar brände de bara påskafton - inte Valborg eller Midsommar. Det var mest ristyg, som pojkarna samlat ihop.
Påsk
Dymmelveckans dagar: Fläske måndag, pannekaka tisdag, dömle onsdag, - , -, påskafta. Intet matförbud långfredagen. De fick "långefråjdasris". Påskeld och skjutning var allmänt påskafton.