Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Midsommar.
Om midsommar reste vi en hög majstång på en backe bortom kullen i Broby. Vi klädde en lång stång med björk och spikade också fast en tvärarm. En krans av vilda blommor placerades i toppen på stången och en i vardera änden på armen. Så dansade vi kring den två - tre nätter å rad. De var i min barndom inga fäster utom vid jul och midsommar.
Naturföremål
Vid vägskälet här borta mellan stora vägen o vägen till Källaråsen har varit ett "bål" över en som blev dödad där. Vägskälet där har också kallats Bålet sedan. När jag var barn hade de satt opp en stång o en tunna på den stången, det betecknade att ett mord blivit begånget där. Varje Peregrinus-dag på kvällen elda de där vid vägskälet för att skrämma rovdjuren. De sjöng o de förde oljud, skrek o "koja" för att rovdjuren skulle fly.
Frieri och bröllop
Fruntimmer kunde gå ut klockan tolv en torsdagskväll o sätta sig på en sten o önska att få se sin tillkommande. Vid Hultet här i Nysund är korsvägar åt fyra håll, o där var det litet ord- ningar förr i världen. Men de fick aldrig tala om vade de såg på en månads tid, gjorde de det, så blev det dem till skada. Jag var med på ett bröllop i Skagershults sn., Fagersand på östra sidan av Toften. När vi ätit middag börja dansen, efter kvällsmaten fortsatte den igen. Sen dansa vi hela nästa dag också. / Det var tre spelmän som spelade där. Jag hade nyhalvsulade stövlar, men när jag gick hem, var ing- enting kvar av sulorna. Brud o brudgum to första dansen. Åt brudparet lämnades gåvor fast det ej blev så mycket, var o en la sin gåva under sin tallrik vid bordet. Spelmännen samla de åt, en person tog en av spelmännens hattar o gick omkring med, o under tiden spala spelmännen. På det brölloopet fick de ihop femton riksdaler åt dem.
Häxor och trollkarlar
Djuren fick "***trôllskôtt", det var någon som kunde lite mer än andra som satte det på dem. Det var en som kom till ett ställe o bad att få bli där om natten. Han hade ingen ro under natten, till slut gick han o släppte något i spisen o drog opp spjället, o det bar opp genom skorstenen. Det var månljust om natten, o husbonden gick opp o titta i lagårn, o då låg oxen för döden. Han blev arg o gick in o sa' till den främmande. "Käre hjärtenes," sa' han, "dä va inte / meningen, dä skulle flere mil härifrån." Men han gjorde allt oxen bra igen. Somliga sköt genom ladugår- darna vid påsk, de öppna gödsel- luckan o sköt rakt igenom, då skulle inte trolltyg förstöra kritterna. Det var på påskafton som de sköt.
Häxor och trollkarlar
De sa' att det var en gumma från Sinnerud här som blev nedskjuten en påsk, hon var påskkäring. En påsk minns jag, att alla gamla kvastar skulle samlas hop å brännas opp.
Häxor och trollkarlar
Liar sattes opp över lagårdsdör- rarna eller oppe i taket under bjäl- karna som skydd för påskkäringar. Ett sätt att skydda sig för dessa var också att ställa sig på gödselhögen o skjuta utåt luften. Och så skulle man rita tjärkors över korna och över dörrarna vid påsk. Var det noga, så skulle det vara ett tjärkors över var ko. Det trodde de ju att finnarna kunde mer än andra. De var rädda för virvelvindar, dem kalla de för "finngubbar." / De gjorde tjärkors i skallen på fåren till påsk för att påsk- käringarna inte skulle klippa dem. Här i Krigsmansbol påstod de att fåren blev klippta varje påsk under min företrädares tid. En påsknatt vaka de i lagårn, men de blev klippta i alla fall. Men för oss har de inte rört fåren. De klippte dem i skallen o oppe i hu- vudet.
Häxor och trollkarlar
När de gjort en ny björkriskvast, så tog de ihop den nertill med handen, slog på den med kniven tre gånger, o sen spotta de tre gånger. De kunde också göra ett kors över den. Det var för att inte påskkä- ringarna skulle kunna göra något med den. Det skulle inte binda en kvast med tre band, utan med två. De band med björkvidjor på den tiden.
Häxor och trollkarlar
Min mor var från Nysunds sn. här, o hon tala om att de trolla korna för varann. Men de kunde aldrig bota sina egna kor, även om de unde lite själva, utan då måste de till någon annan o få bot. De hade en i Nysund som hette "Lelle-Karl", honom var de till ofta. Men sedan kunde den, som fått sin ko förstörd på något sätt, i sin tur förstöra för en annan. Det var en gumma som kom in till oss en gång här i Mo / o var så ond för att en annan gumma "***modstôle" hennes ko, kon hde blivit stel på en gång o kunde inte gå in i lagårn. "Men ho ska få luskuler på hele kroppen," sa' ho.
Läkekonst
"Han ha blitt krammat," sa de om en som kände sig dålig. De skulle då ta värme i en kvast o ta den "ansches" (motsols) omkring sig tre gånger. "***Hôll o sting" sa' de om de fick ont i sidorna. Knarren skulle de "hogge bort", jag hörde om en som högg. Han skulle hugga i en huggkubbe mellan fingrarna på den som hade ont, denne fråga: "Va hogger du mäj för?" "För knarren den narren," sa den som högg. / Spindelväv begagna de till botemedel för sår. "Dönyp" kalla de det om en person fick en mörk fläck på kroppen.
Läkekonst
Om en person blev ormbiten, skulle han springa o ha foten eller handen i vatten, hann han före ormen, så blev det bra. Ormen skall alltid dricka sen han bitit. Det var en person här i sock- nen som kunde bota ormbett så att de ej gjorde någon skada, men man fick ej veta hur han gjorde. Han kom från Korsbäcken i Visnum o bodde i Stensäng här i Nysund sista åren av sitt liv. Om de skrapa nånting av kyrkklockorna, så var det också / ett botemedel, men jag minns ej för vilken sjukdom. Det var "trollpåser" också som botemedel, de skulle bindas på bara kroppen just där som de hade ont.
Läkekonst
Vår dotter, hon är 25 år nu, fick eksem när hon var sju månader gammmal. Vi var till doktorn, men hon blev ej bättre. Så var vi i Klippan här hos mina svärföräldrar, o då tog de vatten, gick till en smedja, o där skulle de blåsa vissa tag med bälgen i vatten o sen smörja henne med detta. De trodde, att hon fått det ge- nom något vatten, att vi badat henne i något bäckvatten som inte var bra.
Svartkonst
En gubbe här väster i Tallåsen kunde bota ormbett, han läste nånting, o så skulle han ha lite starkt också. Och om det tog vådeld här borta i skogen kunde han t.o.m. släcka den med samma. Det var de som kunde sätta "skott" på andras djur. Det var gummor, som kunde lite mer än andra, som satte på sådana. Det kunde t.o.m. komma in "trollnyste" genom fönsterna o rulla över golvet, sa' de.
Svartkonst
Det var en gubbe i Tallåsen o en gumma i Fallet här i norra Nysund som kasta "boller" mot varandras kor så de dog. Det var kohår o så mycket i de bollarna. I Tallåsbacken där fick de inte fram hästarna, då fick de gå till gubben i Tallåsen o väcka honom, ifall de kom om nätterna. Och bara han kom o tog i betslet, så gick det igen. Lars-Erik i Gärdsbol här i Ny- sund kunde lite mer än andra, han bota kor bl.a. Vid Ängs gård här var en tjur som skulle gällas. Majorn där / fråga honom då hur många han ville ha till hjälp med detta. Han sa', att han bara behövde en som höll opp svansen på tjuren, o så ville han ha ett kvarter brännvin. Han tog så en sup o hällde i tjuren också o viska nånting i örat på honom, sen lyfte tjuren på låret, o operationen gick utan vidare. En gumma högg av pulsådern på en lie. De kom till Lars Erik o sa' att det var bråttom. "Det vet jag", sa' han, "det visste jag när det skedde, så det är redan botat." Men han följde i alla fall med o band om.