Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Påsk
Vid påsk fick de inte hugga ved, ty om djuren sedan trampade på någon sådan kas, blev de halta.
Påsk
Om långfredagen tidigt på morgonen, när solen gick upp, så skulle matmora gå direkt ur sängen som hon var i särken och räkna hönsen, så att in- te höken eller räven skulle ta dem under året. Det vet jag att min mormor gjorde.
Påsk
När det led mot kvällen på dymmel- onsdagen, så tog man ett gammal psalmboksblad å gick å stack ovanför dörren på fähuset för att inte han skulle få korna skämda i ladugår- den.
påsk.
Om det var en häxa i kyrkan på påskdagen, så kunde en se det, om en tog ett plagg med sig och vräng- de det och tittade genom det. Men det skulle vara ett plagg, som det var armhål i. För det var genom det, man skulle se. Häxorna for till ett berg ute i Vänern. Jag hörde de gamle säga det. Men vad de hade för sig där, vet jag inte.
Påsk
Blå måndag, vita tisdag, - - -, påskafta. Man fick inte äta mjölkmat långfredagen – den värkte ut. Man fick inte trampa slipe eller spinna eller något annat, som gick runt, efter dymmel onsdag gått in. De skulle ha huggit veden före onsdagen, annars kom döm- lingen i den. Långfredagen skulle de piska varandra med långfredagsriset; det skulle man inte ut och ta förrän den morron. Vem som var först till reds var ute efter det. När jag tjänte dräng, piskade jag husbonden, matmora och deras dotter en långfredagsmorgon. Påskeldar hade vi och la' in rör med krut i i påskelden – vi skulle skjuta påskakäringer.
Påsk
De fick inte spinna i dymmelveckan. Dagarna i påskveckan voro blå mån- dag, vita tisdag, dömmel onsdag, skär tors- dag, långfredag och påskafton. Dömmel onsdag dömdes vår Herre.
Påsk
När påskekäringera for av på torsdag skulle de plocka malm av kyrkklockera. Vad det skulle vara bra för vet jag inte. En gubbe i Hälgered talte om, att det var en påskekäring som på ett eller annat sätt försummat sig, för de skall vara hemma före första tuppagal på påskedan. Det skulle hänt när prästen for från Landvetter till Härryda kyrka. Det var tidig mässa. Så satt käringa naken i bäcken. Men prästen tog sin kappa och slängde till ’na. Så tog han ’na därifrån. Han skulle änna ha litet mer makt än andra. Dagarna i dömlevecka kallte de svarte måndag, vite tisdag, dömle onsdag, skärtorsdag, långfredag och påskelördag. Förste söndan efter påsk kalltes röe söndag. På påskafta tände de upp påskeeldar och det var till och skrämma påskekäringera. – På valborgsmässo tände de ock eldar.
Påsk
På skärtorsdag gjorde en femudd ( ) över lagårdsdörrarna för att inte otyg skulle komma in till djuren. Påskekäringera for på skärtorsdag och kom igen påskafton. De elda påskeldar på påskafton och vi var så rädda att påskekäringera skulle komma och ta oss och då skulle de alltid skjuta. Det var röe söndag, svarte måndag, vite tisdag, askeonsdag, skärtorsdag, långfredag, och påsklördag. På långfredag skulle man gå klädd i svart till kyrka och på påskdan i rött om man hade det.
Påsk
Det var svarte måndag, vite tisdag, dömle onsdag, skärtors- dag, långfredag och röe söndag. Jag tycker som en dröm att de inte skulle spinna i påske- vecka. På långfredag gick de omkring och bad om ägg. Somma kunde få ett helt tjog. På påskelördag kom påskekäringera från Blåkulla. Det var ett liv så det var änna hemskt och de klädde ut sig.
Påsk
De trodde ju på påskekäringer förr. En påskedag när prästen skulle fara från Landvetter till Härryda hade det ram- lat ner en sån där. Och hon var alldeles naken, så han mås- te ta av sig kappan och ta’ om henne.
Påsk
Man fick inte brygga, baka eller bada i dimmeln, fr. o. m. onsdag före påsk. Och på lördag kväll var det allra far- ligast. Eggjärn sattes opp över dörrarna vid ladugården före onsdag. Ugnssopan skulle alltid gömmas, så inte påskkäringarna hitta den. Om man börja brygga eller baka då i dimmeln, så kom påskkäring- arna o förstörde arbetet, det gick inte.
Påsk
"Dimmeln" började onsdag före påsk klockan tolv. Efter det klockslaget skulle de inte baka, tvätta eller skura, inte ställa till med slakt eller brygga dricka. Allt detta skulle göras före onsdag middag, annars fick det vara. På skärtorsdagsmorron skulle man tvätta sig, innan solen gick opp, för då behövde man inte tvätta sig sedan på hela året. Men när solen går opp, så tvättar sig kråkorna, o tvättar man sig då eller senare, så blir man ej ren. Och på långfredagens morron skulle folk piskas, då blev de snälla / hela året sedan. Man fick inte dricka mjölk eller äta mjölkmat på långfredagen o inte ta grädde i kaffet. Använde man något av mjölk då, skulle detta värka ut i var sedan under året. Ungdomen elda på påsk- afton, det skrapades ihop till en bra rishög som tändes på. Sen hade de lite nöje där, o en spelman brukade vara där o spela.
Påsk
Det skulle inte vara bra, att det lyste för ett par i fastan, det blev ingen tur för dem sedan. Man skulle inte låna något i dimmel o inte bära hem något då, det var inte bra.