Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Husdjur
Då jag var omkring tolv år gammal, fick jag föl- ja med till vallen och stanna där den tid man hade kre- aturen där. På den tiden hade man både getter och kor vid fä- boden. Dagen efter midsommar brukade "bovallspojkarna" komma upp till fäboden. De hade då "spel och musik" med sig. Den vanliga midsommaren kallade man "stormidsom- mar". Men fjorton dagar därefter kom "lissmidsommar". Då kom de allmänt till vallen. Och då blev det musik och dans.
Midsommar
Majstång hade de förr i tiden för femti, sexti år sen. Den hade ett kors tvärs över och var klädd med blomster och kransar. Hela huset var lövat om midsommar, och de hängde fullt med kran- sar på väggarna.
Midsommar
På midsommar då klädde di ut gubbar med geddestabb, det var en sorts gräs, di klädde ut dom så di kunde inte syns. Det var bara karlpersoner. Och så skulle fruntimrena dansa med dom. Det skulle va en fem sex karlar, som var utklädda.
Majfirande
Valborgsmässafton var en ungdomsdag det som midsommar. Då tände de upp eldar och så dansade de omkring dem. Jag har varit med många gånger och dansat omkring valborgsmässeldarna hela natten. Några särskilda matseder eller så på första maj minns jag inte och har inte heller hört talas om.
Naturföremål
I Åsenhöga finns en hälsokälla i Smedjebo. Där offrade de först pengar, och sedan drack de. Det dög inte att ta några pengar där. Det var vissa kvällar det skulle vara förmånligast att dricka där: julafton, pingstafton och midsommar afton.
Midsommar
Masttoppar och bommar å fiskeskutorna och även husen brukade lövas till midsommar. Det skulle vara björklöv. Från Åstol gingo ung- domarna in till Tjörn och togo med sig björklöv. t. ex. från Rösselvik eller Båtvik.
Harakällan
Det var en kung som hette Harald. Han skulle ha stupat vid Stora Högen. Därför kallas den Haralds kulle. Folk gick allmänt till Harakällan om pingsten för att dricka brunn. Man gick även dit om midsommar.
Gömda skatter
En guldskatt ligger sjunken i Kitteldjupet i närheten av Numön, Storön som holmen också kallas. Det sägs att man vid midsommar kan se vattnet skimra blodrött eller guldgult över djupet, där skatten ligger.
Tideräkning.
Jag har aldrig hört talas om trettonde veckan, men tolfte vec- kan gick in de 12 april. Fick man vårat i 9:de och 8:e veckan, så var det bra, men i 7:de och 6:te var det inte bra - det blev för sent. Här var en västgöte, som sa: "Jag våra när dä inga vega va, men jag fick lika bra." Han hade vårat efter midsommar. Jag minns en bonde i Tårstorp, som inte fick våra före midsommar ett år. Han fick vackre säd, men det var ingen kärna i den. Om jorden var aldrig så passelig, så var det många i min barndom som inte ville så före havredan och krondan och böndean.
Nygårdskällan
I Väse är en källa, som heter Nygårdskällan, dit gick ungdomen sön- dagen före midsom- mar, då var det "käll- söndag." Vattnet liksom kokar i den källan. Där skulle de offra, de la' ner slantar i källan. Och så dansa- de de på sina ställen efter vägen.
Midsommar
På Letafors hade de ”majstång” i min barndom. En pil-rak gran fälldes, kvistades och skalades så att hon blev vit. Så gjorde en i ordning många ”trähjärter” och fäste på stången, så att han kom att stå i mitt i dem. Den största nedtill och så mindre undan för undan upptill. Något ovanför mitten av stången spikades en ribba, så det blev ett kors. Stången virades med kulörta papper. Även så ”hjärtena” och korset. Girlander och pappersdockor fästes här och där. I toppen – en stor docka eller flagga. Inget trä fick vara synligt. Mins att de kunde ha en värvisare i toppen som en tupp el. dyl. Vit, grön, gul, röd och blå färg på papperet. Stången restes på midsommarkvällen. Det fick alla hjälpas åt med. Se’n blev det dans kring stången hela natten. Det var så varje midsommar vid Letafors. Somliga gick flera mil för att komma dit. Stången stod kvar i 14 dagar eller tre veckor efter midsommar. Då gick ungdomen dit och dansade om helgdagskvällarna. Vid somliga stugor gjordes ”lövsalar” som en höll till i under midsommar, när en drack kaffe och fästade. Sista majstången jag har sett här var 1887.
Besök vid källor
Under midsommaren skulle man alltid gå till Matteskällan och dricka vatten. Denna källa ligger väster om Munkfors uppe i skogen. Drack man ur denna källa blev man botad för en hel del sjukdomar. Jag har hört att man går dit än i dag som är.
Majstång.
Endast på midsommar. Stången höggs ny för varje år. Den var inte fullt så lång som en flaggstång. Den var av grane. I toppen satt en tupp. Så var det ända till fem, sex ringar som hängde i grönklädda rep. Ringar- na bildade en kon med spetsen uppåt.