Folktro & Sägner
Sägner och folkliga seder upptecknade direkt från bönder, torpare och berättare under 1800- och tidigt 1900-tal – skogsrået, näcken, bergtagning, signeri och gamla årsfester.
Vattenväsen
Både Näcken och Sjöråa var här i Tidan. Det fanns en gammal gubbe här, som påstod att han hade hört Näc- ken. Han spelade så vackert på fiol. Om en ville lära sig att spela, så skulle man gå under bron tre torsdagsnätter i rad och sätta sig. Det skulle ske när klockan var tolv. När man satt där tredje natten, så kom Näcken och satte ljud i fiolen. Se'n kunde den spelmannen spela vilken melodi som helst. Näc- ken skulle ha en fårebog, för att han lärde bort kon- sten. När det var någon som spelade bra, så sade man att han hade nog lärt sig att spela av Näcken.
Djur
Om man höll i något långt första gången man såg säsälla på våren, så fick man långt liv. Om man kom under det träd där göken satt, så skulle man önska det man ville ha så fick man det. Om man hörde honom på fastande mage, så skulle han dåra " 'en. "Östagök, tröstegök västagök, bästagök sörgök, smörgök nolagök, horagök." Det var / första gången man hörde honom på våren som man så lade märke till väderstrecket. Gullkon (Maria nyckelpiga) ska "märk 'en handsker", då gick hon runt omkring handen.
Djur
Första gången som de hörde göken på våren, skulle de önska sig tre saker, o om han sen galde tre gånger, skulle önskning- arna gå i uppfyllelse. Man skulle inte vara fastande utan mätt första gången man hörde göken på våren, annars betydde det sjukdom.
Djur
Skatan skulle sitta gömd hela för- middagen på långfredan, då skulle den ej vara framme, men jag vet bara det talesättet. När man börjar slå, skall göken sluta att gala. Maria Nyckelpiga skulle "märke handsker" om man fick henne på handen, "gullko" kalla man henne också. Kornknarren kalla de för "***rôgstreta" här.
Växter
Libbersticka skulle bota för värk, de stötte den så den blev saftig o band sedan på där det värkte.
Himlakroppar
De skulle slakta på ny o ej på nedan, en granne här har det för sig än. De kunde spå efter Vintergatan, de satte en tumstock i en husknut o tog riktning av den på något sätt.
Naturfenomen
Förr när de fann några sten- yxor, så kalla de dem "åskviggar". Men jag vet ej att de tog dem till något särskilt. Vid Sållaretorp här hade åskan slagit ner i en lind, o en av de yngre personerna i huset bestämde sig för att leta reda på åskviggen. Han höll också på ett par dar o leta efter den.
Naturfenomen
Det var ett folk här som sa att det var synd att säja "åska", man skulle säja "goa." "Åskvigger" tala de om, det var ett ställe här på trakten där åskan slog ner i en stor lind, o en pojke låg där i flera dar o skulle leta reda på åskviggen, men han fann honom inte. Åskan slog ihjäl jättarna, sa de. Ovanligt eller särskilt starkt norrsken skulle betyda krig.
Festeldar och nödeldar
På Peregrinus var det som de elda här på trakten, här elda de vid Bålet, där en person blivit mör- dad, o de kastat på kvistar sedan. De elda då opp den högen som blivit uppkastad under året, den bruka vara så stor, när de körde vall korna från bondgårdarna här- omkring, kasta de alltid på där. När de elda på Peregrinus skulle de skrika o föra väsen också, o det var oerhört med folk där.
Festeldar och nödeldar
På Peregrinusdagen skulle de tända opp eldar på kvällen. Jag har varit med en enda gång, vi elda vid Bålet här i närheten av Fågelåsen. Vi gjorde ingenting annat än elda, men var de många, så förde de väsen också. Men vi var till skogen efter en rasande stor gran o la' på elden, o den brann sedan hela natten. Påskeldar har de begagnat här förr men inte nu på många år. Men då skulle de elda för att skrämma bort påskkäringarna riktigt.
Marknader
De marknader som besöktes av ortsbefolkningen voro fastingen i Kristinehamn, hindersmässan i Örebro marknaderna i Hova samt markna- derna i Åtorp här sista april o sista september. Det var slaktdjursmarken i Åtorp förr, det var mycket smeder här då, ty det var bruk vid Lia (Lidan) här i min ungdom, och smederna köpte opp slaktdjur.
Marknader
De hade full marknad i Åtorp förr på Kristi himmelsfärdsdag. De höll till vid Höglunda strax utanför själva Åtorp, o där blev fylleri o slagsmål. Så var det en präst här, som hette Sundelius, som kom åkande en Kristi himmelsfärdsdag i karriol o körde själv, o drängen satt bakpå. Då kom det fram marknads- folk o drog drängen ner i vägen. Sen skrev prästen till Domkapitlet, o så kom marknaden bort. Men en gumma, som de kalla karamells-Brita, satt länge efteråt vid kyrkan o sålde karameller.
Tabu
Om vi lekte o slog omkull varann, fick vi aldrig kliva över den som låg, då blev han inte större. Råkade vi göra det i alla fall, fick vi gå samma väg tillbaka.